Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur elever i behov av specialpedagogiskt stöd uppfattar att bedömning påverkar deras motivation och lärande. Datainsamlingen skedde genom intervjuer med fem 18-åriga gymnasieelever som alla hade behov av specialpedagogiskt stöd. Med hjälp av en tematisk analys bearbetades det kodade materialet. Resultatet visade att elever uppfattar vissa brister i den feedback de får av sina lärare. De förstod inte alltid vad lärarna menade, till exempel hur de skulle göra för att utveckla sina resonemang.

Innan studiens start gav vi, två lärarstudenter, två skolor möjligheten att deltaga i ett interaktivt förändringsarbete. Efter betänketid tackade skolorna nej till erbjudandet. Detta fick oss att fundera över hur skolor ser på utvecklingsarbete som involverar externa aktörer.Syftet med studien var att framhäva möjligheter och hinder inom skolutveckling som är i interaktion med utomstående aktörer, i form av bland annat lärarstudenter och forskare. Vidare syftade studien till att studera vilka faktorer som påverkar en skolas personals inställning. Dessutom ämnade arbetet skapa vidare förutsättningar för ett framåtsträvande samarbete mellan skolan och övriga tänkbara aktörer.Utifrån kvantitativa enkäter, som genomfördes på den valda gymnasieskolan, kunde vi fastställa den allmänna inställningen till interaktivt utvecklingsarbete med utomstående aktörer.

"Gömd men inte glömd" är resultatet av en studie av demokratin i socialförvaltningen i Lunds kommun. Genom att besvara frågeställningen: "är förvaltningen demokratisk?", utgör denna uppsats en djuporienetering i hur förhållandet mellan förvaltning och demokratin bör se ut och om detta efterlevs i praktiken. Studiens första del är av normativ karaktär där vi fastställer en demokratinorm genom den rådande vetenskapsdiskussionen kring demokrati samt med lagen som normkälla. Andra delen utgörs av en empirisk studie som består av intervjuer med politiker och förvaltningspersonal samt textanalys av riktlinjer för hur förvaltningsarbetet bör bedrivas.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring flerspråkiga barns språkutveckling och lärande samt att undersöka miljöns betydelse i detta sammanhang. Mina teoretiska utgångspunkter baserar sig på Vygotskijs sociokulturella teori om barns lärande. Förutom Vygotskij har jag också hämtat resonemang från Bråten (1998), Lindqvist (1999), Strandberg (2006), Säljö (2000) och andra forskare. Uppsatsens empiriska underlag grundar sig på ostrukturerade intervjuer med fyra förskollärare i tre förskolor. Samtliga förskolor ligger i ett mångkulturellt område.

Abstract Uppsatsen syftar dels till att undersöka om den feministiska kritik som riktats mot genren chick lit i fråga om genusstereotypa karaktärer har sin motsvarighet i romanerna, och dels till att undersöka med vilken rimlighet någon kan påstå att chick lit-romaner också är utvecklingsromaner. Studier av övergripande och vetenskapliga texter rörande populärkultur samt feminism, ligger till grund för de resonemang som förs och aktualiseras då de ställs i relation till nedslag i primärmaterialet vilket närlästs. Genom närläsning och analys konstateras chick lit med hjälp av Kristin Järvstads avhandling Att utvecklas till kvinna (1996) i vissa fall och avseenden fungera som en populärlitterär variant av utvecklingsromanen. Hjältinnorna i chick lit-romanerna genomgår en kort, inre utveckling, vilken till viss del följer den manliga utvecklingsromanens struktur, trots att den substantiellt anses kvinnlig. Vidare konstateras hjältinnan i chick lit till stor del vara fast i genusstereotypa konstruktioner vilka ur ett feministiskt perspektiv är oacceptabla, samtidigt som feministiska tendenser i form av självförverkligande och kritik av genussystemet står att finna.

Vi har i den här uppsatsen valt att undersöka om den familjeterapeutiska metoden reflekterande team går att använda som reflektionsmodell för att efterarbeta en teaterupplevelse i gymnasieskolan. Vi har genomfört en studie på tre olika gymnasieskolor i en skånsk stad. Undersökningstillfällena började med att vi spelade upp Harold Pinters ?I väntan på Wilson? för eleverna för att efter föreställningen genomföra ett reflekterande arbete med en pedagogisk variant av metoden reflekterande team. Gruppen bildade två cirklar av stolar, en inre och en yttre, med lika många deltagare i båda cirklar.

Uppsatsen underso?ker ko?nsfo?rdelningen bland ideologiska personbaserade gatunamn i Uppsala och Ga?vle. Den utga?r fra?n teorier om att gatunamn vidmaktha?ller sociopolitiska maktstrukturer och har en normerande effekt pa? historieskrivningen. Fo?r att underso?ka om tidens mer ja?msta?llda samha?lle pa?verkat namngivningen indelas det totala gatunamnsbesta?ndet i tva? perioder med bryta?ret 2000 da?r den tidigare perioden ja?mfo?rs med den senare na?r ja?msta?lldhets- medvetenheten fo?rva?ntats o?kat.Uppsala som under 2000-talet debatterat fra?gan uppvisar en o?kad andel kvinnonamn pa? 30 procentenheter mot Ga?vles o?kning pa? 16 procentenheter da?r man heller inte har na?gra ja?msta?lldhetsstadgar vid namngivningen.Namnberedningarnas sammantra?desprotokoll granskas i syfte att underso?ka genusanknytande resonemang da?r fallet Fadimes plats belyser en a?ldre och uteslutande kulturva?rdande politik som format namnbesta?ndet.

This essay is essentially an analytical comparison of economic and democratic values. The purpose of this is to understand whether or not a conflictof values is in effect, given that democratic values have been expressed as highly desirable and in need of reinforcement while simultaneously economic values in the shape of New Public Management enjoy widespread acceptance andimplementation.Denna text utgör ett försök att ställa demokratiska och ekonomiska värden mot varandra för att se om värdekonflikt föreligger i en situation då demokratiska värden uttryckts som önskvärda och i behov av förstärkning och där New PublicManagement, ett reformprogram som i grunden utgör ett försök att införa mekanismer för styrning och organisation som byggts på marknadsekonomiska värderingsprinciper i stor omfattning genomdrivits inom offentlig sektor. I texten förs ett resonemang som når fram till slutsatsen att en värdekonflikt faktiskt på sätt och vis kan sägas föreligga mellan demokratiska och ekonomiska värdena om ekonomisk effektivitet inom offentlig sektor behandlas mindre som ett medel för demokrati, än som ett mål i sig självt. Frågan visar sig i slutändan handla om användandet av en ny normativ logik som inte är fullt kompatibla med den kontext den försöks infogas i..

Vårt syfte med arbetet var att studera hur man som lärare kan arbeta med barnlitteratur, som bryter mot skolans värdegrund, i sin undervisning samt om denna sorts litteratur förekommer i klassrummen idag. Den metod vi valde för arbetet var en kvalitativ litteraturstudie där ett antal utvalda barnböcker analyserades med fokus på hur personer och samhällen beskrevs i böckerna. Den teori vi utgick från vid analyserna var intersektionalitetsteorin. Vi undersökte hur dessa beskrivningar stämde överens med den värdegrund skolan ska förhålla sig till. För att ta reda på vilka böcker som användes i klassrum idag, så att studien skulle vara aktuell, tillfrågades ett flertal lärare i tre kommuner i Norrbotten om vilken litteratur som barnen hade haft tillgång till i klassrummen samt vilken litteratur de hade valt att arbeta med under året tillsammans med barnen.

Syftet med min studie är att öka kunskapen kring ensamkommande flyktingbarns psykosociala hälsa under deras första tid i Sverige, vilka behov av psykosocialt stöd de har och hur stödgrupper skulle kunna vara en ändamålsenlig metod för att tillgodose dessa behov. I sökandet efter dessa svar undersöker jag dels metoder och mål med stödgrupper för barn och ungdomar, dels ensamkommande flyktingbarns unika situation och psykosociala status under deras första tid i Sverige.Mina frågeställningar är följande;1. Vilka behov av psykosocialt stöd har ensamkommande flyktingbarn som nya i Sverige?2. Hur och i vilka syften arbetar man med stödgrupper för barn och ungdomar?3.

Syftet med den föreliggande studien är att utifrån konvertiters egna berättelser om sin väg till islam nå en ökad förståelse för vilken innebörd valet att konvertera till islam får för deras identitet och känsla av mening. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver konveriter sin egen resa till islam, vilken betydelse har den nya religiösa identiteten för dem i deras vardag samt vilken mening finner de i sin religiösa tro idag. Studiens teoretiska utgångspunkter har varit Rambo och Farhadian's teori om konversionsstadier, Bauman, Johansson samt Berger & Luckmann's resonemang kring identitet som en process samt McGuire utifrån religion som meningssystem och konversion som omformulering av självet. Metoden som valts för att kunna uppfylla syftet och besvara frågeställningarna har varit hermeneutiken. Undersökningen har baserats på fem semistrukturerade intervjuer.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka vilka förutsättningar som finns för kunskapsöverföring i ett specifikt kunskapsintensivt företag. I en organisation vars lönsamhet är beroende av att kunskap överförs, finns det hinder som beror på individens egenintressen att utöva makt inom organisationen? En analysmodell, som utarbetats efter den teoretiska referensramen, används för att avgöra hur kunskapsmakten påverkar överföringen av kunskap genom att studera förutsättningar för kunskapsöverföring. Ur modellen kan eventuella hinder för överföringen analyseras och därigenom kan resonemang föras kring om det finns en ovilja eller oförmåga att dela med sig av kunskap. En kvalitativ studie har utförts genom intervjuer med utvalda representanter från ett kunskapsintensivt företag.

Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ metod analysera barns reflektioner om normalitet och avvikelse. Dessa två begrepp belystes genom genus och en människas livsfaser. Studien baserades på 10 intervjuer med 7-åringar där samtalen med barnen utgick från ett antal bilder av män och kvinnor i olika faser i livet. Studiens fokus var att undersöka hur barnen bestämmer genus, vad som är normalt och avvikande samt om beskrivningarna om manligt och kvinnligt varierar, allt utifrån olika livsfaser. Utifrån barnens resonemang har jag funnit att barnen bestämmer genus genom att resonera över en människas utseende och egenskaper.

Denna studie är baserad på kvalitativa intervjuer och observationer på en traditionell förskola och en med utmärkelsen hållbar utveckling. Jag ville få en inblick i hur lärande för hållbar utveckling kan se ut i förskolan, och se vilka likheter eller skillnader man kan se hos en traditionell förskola och en som har valt att profilera sig. Jag ville även undersöka vilka resonemang pedagogerna på respektive förskola har angående vilka kunskaper barn behöver lära sig för en framtida hållbar samhällsutveckling, samt om de använder sig av några särskilda arbetssätt. Min studie visar att den största skillnaden mellan förskolorna ligger i den profilerade förskolans identitetsarbete, som i sig ger en särskild fokus i verksamheten. Denna fokus ger dock viss pedagogisk problematik, som en traditionell förskola inte har. Pedagogerna på båda förskolorna resonerar att barn behöver utvecklas till demokratiska medborgare efter vad det står i läroplanen och skapa en bra kontakt till natur och miljö, för att vilja ta hand om den.

Våra kulturella referensramar är med och avgör vår kulturella och sociala identitet. I den journalistiska texten kommer journalisternas referensramar till uttryck bland annat genom skribenternas bruk av kulturella referenser: jämförelser och paralleller olika kulturella fenomen emellan. Vi har undersökt dessa kulturella referenser genom att titta på Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressens kulturjournalistik under två veckor i oktober och november 2010. Vi har framför allt velat ta reda på hur relationen mellan skribenten och läsaren påverkas av dessa referenser, och har kvalitativt försökt identifiera tendenser för hur referenserna används.Vår undersökning visar framför allt prov på tre kategorier av kulturella referenser: kulturella referenser som spränger barriären mellan populär- och finkultur, kulturella referenser som förklarar resonemang och kulturella fenomen, samt nostalgiska kulturella referenser som skapar samhörighet mellan skribent och läsare. Dessa tre kategorier kompletteras med kulturella referenser av mer estetisk karaktär, som skapar dramatik i texten, och kulturella referenser som används som retoriskt verktyg..