I dag är 83 procent av alla 1-5-åringar inskrivna på förskolan. I läroplanen står det att förskolan skall locka till lek och aktivitet och att det ska finnas utbildade och andra vuxna som ska vägleda barnen. Barn behöver röra mycket på sig för att öva sin grovmotorik genom att bland annat springa, hoppa och klättra. Forskning visar att barn på förskolan rör sig för lite rent generellt. Studier gjorda på utomhusmiljön visar att barn som har en mer stimulerande utomhusmiljö rör på sig mer, dock verkar det inte spela någon roll om det är förskolans egen gård eller i naturen.

Syftet med vår studie är att lyfta fram ämnesintegreringens positiva möjligheter för att få ele-verna mer motiverade i kärnämnena. Med hjälp av intervjuer med kärnämneslärare, karaktärs-ämneslärare, resurslärare och skolledare samt enkätundersökningar med elever på gymnasie-skolor som har yrkesförberedande program har vi försökt att komma fram till gemensamma metoder som skulle kunna öka ämnesintegrering och därigenom ge eleverna ökad motivation och förståelse för att kärnämnena är lika viktiga som karaktärsämnena. Vi har delat in resulta-tet i fyra olika delar: samtal och intervjuer med lärare som undervisar på yrkesförberedande program, en djupintervju med en skolledare på en skola som har yrkesförberedande program, enkätundersökningar med elever på yrkesförberedande program samt egna observationer un-der kurser med ämnesintegrering. Sammanfattningsvis tycker vi att lärare på dessa skolor är i stort intresserade av att arbeta mer ämnesintegrerat. Kärnämneslärarna tycker att det vore önskvärt att karaktärsämneslärarna försöker finna sammankopplingar från karaktärsämnet till deras kärnämne så att eleverna ser sambandet mellan praktiken och teorin.

The aim of this paper is to investigate dominant beliefs and approaches to the "cultural entrepreneur" both within a public context, and also among business owners within the cultural field. What happens when ideas and attitudes in the public sector towards culture driven businesses meets the perspective of individual cultural entrepreneurs?This study is based on analysis of political documents about the cultural and creative industries (CCI) from the European union, national level and regional level. Interviews with six business owners in the field of culture and one representative of the Swedish region with the fictive name ?Alma? has been conducted.

Syftet med min undersökning var att kartlägga hur lärare tänker kring val av undervisningsform och elevers delaktighet när det gäller elevers lust att lära sig matematik. Med undersökningen hade jag för avsikt att besvara hur intervjuade lärare anser att undervisningen ska utformas för att eleverna ska utveckla lust att lära och hur dessa lärare ser på att eleverna blir delaktiga i valet av undervisningsform och vilka följder detta skulle få. För att få svar på mina frågeställningar, valde jag att genomföra en kvalitativ studie och intervjua lärare i grundskolans tidigare år. Svaren från intervjuer analyserades med tillgänglig forskning i ämnet. Resultatet av min undersökning pekar mot att matematikundervisningen bör bestå av varierande undervisningsformer för att på bästa sätt väcka lust att lära hos eleverna. Lärarna anser att variationen i undervisningen gör lektionerna mer intressanta och roliga för eleverna och att eleverna får kunskap om att det finns olika sätt att lära på. Undersökningen visar också på att varierande undervisningsformer bör innehålla kreativa moment för elever, för att eleven ska utveckla ökad lust att lära. Resultatet visar även att eleverna inte är delaktiga i planeringen av undervisningen, något som av lärarna förklaras med att eleverna är för unga för ansvaret det följer och att eleverna ännu inte har kännedom om olika sätt att lära ut.

Den här studien syftar till att synliggöra elevers egna perspektiv och förhållningssätt till begreppet kreativitet och hur de själva anser att den kan utvecklas. Examensarbetets syfte är också att öka bildlärares förståelse av elevernas perspektiv på kreativitet så att de kan möjliggöra en kreativ bildundervisning. Hur elevers syn på kreativitet påverkas eller skiljer sig åt beroende på skolans utsagda profil undersöks också i denna studie. För att få en bred förståelse av begreppet kreativitet har jag tagit upp olika perspektiv så som fantasi, psykologi, ekonomi, filosofi och kreativitets regimer i teoridelen. Underlaget till denna studie bygger på en empirisk undersökning där jag använt mig av kvalitativa arbetsmetoder, främst i form utav intervjuer men även observationer.

Idag har man två alternativ när man behöver en receptionsdisk- antingen köper man ett färdigt system från till exempel Kinnarpsför cirka 15 000 kr eller så ber man en arkitekt rita en platsanpassadreception för cirka 300 000 kr. Kostnaderna är naturligtvis igenerella termer men poängen är att det inte finns något alternativmellan dessa lösningar. Syftet med mitt examensarbete är att gekonsumenter av receptionsdiskar möjlighet att välja inom en kategoridär man till en tillräckligt låg kostnad kan få en receptionsdisksom ändå kan ge ett unikt uttryck. I mitt examensarbete har jagtagit fram ett generellt system för receptionsdiskar. Möbeln har ettflexibelt förhållningssätt till formgivningen vilket är unikt om manjämför med de system som finns på marknaden idag.

Dynamisk pedagogik är en metod där man utifrån en demokratisk värdegrund arbetar med individers och gruppers kommunikativa och kreativa processer för att medverka till ökad självkännedom. Dynamisk pedagogik har funnits på Lärarhögskolan i Stockholm sedan mitten av 1960-talet och till en början som ämnet skapande dramatik i förskollärarutbildningen. Dan Lipschütz är upphovsmannen till metoden.Uppsatsens syfte är att beskriva och tolka vad som ligger bakom den dynamiska pedagogikens uppkomst och utveckling under perioden 1926 ? 2007. Jag anser att 1966 var det mest betydelsefulla året för den dynamiska pedagogikens utveckling.

Rapporten beskriver förslag på framtidens ?Rear Seat Entertainment? som baseras på användning av pekskärm, istället för de DVD-baserade TV-skärmar som finns i t ex Volvo S80 i dagsläget. Projektet utfördes som ett examensarbete inom integrerad produktutveckling vid Högskolan i Skövde. Syftet med arbetet var att hitta lösningar som möjliggör användning av ?touchteknik? som kräver armavstånd till displayen.

Bakgrund Till grund för detta arbete ligger ett forskningsprojekt om måltidens estetiska rörelseschema, som syftar till att ta fram idéer för ätredskap som kan förändra en måltidsupplevelse. Ett sätt som effektivt skapar förutsättningar för ett öppnare sinne, och därmed kreativa idéer, är att arbeta med provokationer.Syfte Att undersöka vilken effekt provokativa ätredskap har på måltidupplevelsen, samt att integrera estetiska och sensoriska metoder för att belysa estetikens betydelse för måltidskunskapen.Metod/material Arbetet bygger på två typer av laborationer, en sensorisk och en estetisk, som dokumenterades genom frågeformulär och filmning. I de sensoriska laborationerna fick deltagarna sätta ord på vad de upplevde då de åt mat med olika konsistens endast med hjälp av tre redskap som i normala fall ej förknippas med måltid. I de estetiska laborationerna skapades en måltidssituation där både maten och ätredskapen var en del av gestaltningen.Resultat Den sensoriska laborationen gav upphov till både känslomässiga och funktionsrelaterade ord som beskrev deltagarnas upplevelse. En splittring fanns i deltagarnas inställning till ätredskapen, där vissa blev positivt överraskade och andra skeptiska.

I dagens värld utvecklas nya kommunikationsmedel, och metoder för att kommunicera och organisera sig förändras snabbt. Det skapar nya förutsättningar för sociala rörelser. Kulturjam är en proteststrategi mot de dominerande symbolerna i samhället. Dessa symboler vill man dekonstruera, och vända dem mot deras ursprungliga syften. Kulturjam är en löst strukturerad rörelse, utan ett centrum, utan en bestämmande ledning, men med mycket kommunikation, innovation och gemensamma handlingar.

Hur etik i marknadskommunikation ter sig och bör regleras är en ständigt aktuell debatt. Intresseorganisationer och allmänhet uttrycker ofta kritik och missnöje mot företag som kommunicerar pVi undersöker också hur representanternadisciplinerna reklam, PR och marknadsavdelning. som stötande, diskriminerande eller schaå sätt som upplevs oetiskt. Syftet med vår studie är att kartlägga synen på etik i yrkesrollen som marknadskommunikatör hos åtta utvalda branschrepresentanter från disciplinerna reklam och PR samt från uppdragsgivare. Vi undersöker hur representanterna ser på reglering av marknadskommunikation; vad de anser om hur den bedrivs och hur den bör bedrivas i fall av etisk karaktär så som könsdiskriminering, schablonisering och vederhäftighet.

Vi har genomfört en kvalitativ studie med en hermeneutisk och fenomenologisk utgångspunkt. Vi har använt oss av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer då vi samlat in data. Grunden för studiens teoretiska ram utgår ifrån Mays och Marcuses förklaringar av kreativiteten och skapandet som en allmänmänsklig, meningsskapande och transcendent praktik. Vi har intervjuat personal på tre olika, icke behandlande, institutioner för vuxna. Institutionerna vänder sig till våldsutsatta kvinnor, bostadslösa kvinnor och vuxna människor med psykisk ohälsa.

Måltiden kan behandlas och ses ur många olika perspektiv så som fysiologiska där näringen är främsta motivet men även ur kulturella och sociologiska perspektiv. Mat är inte bara näring, utan också gemenskap och mättnad. Detta har varit utgångspunkten i den här uppsatsen då fokus varit på den sociologiska aspekten på måltiden.I uppsatsen är det måltidens sociala betydelse för gemenskap som behandlas. Syftet med arbetet är att undersöka hur blivande hem- och konsumentkunskapslärare tänker kring måltidens betydelse för social gemenskap ur två perspektiv. Det handlar dels om betydelsen i deras eget liv, dels hur de tänker kring detta i sin blivande profession som lärare i hem- och konsumentkunskap.I den empiriska undersökningen har åtta intervjuer med blivande lärare inom hem- och konsumentkunskap genomförts.

Utifrån en problemställning formulerad av Trafikverkets skyltfond har produktutvecklingsföretaget Prodelox drivit ett projekt med syfte att testa kreativa idéer för att minska bromssträckan för personbilar i nödsituationer. Som en del i projektet har ett examensarbete genomförts vilket resulterat i denna rapport. Examensarbetet ämnar sammanställa en mängd idéer på alternativa metoder att bromsa bilar, för att sedan välja ut tre av dessa för praktiska tester. Idén med att korta bromssträckan grundar sig i trafiksäkerhetsarbetet i kombination med introduktionen av nya tekniska system som kan förutspå kollisioner. Om en kollision kan förutses är det av största intresse att kunna bromsa in bilen så mycket som möjligt innan detta sker för att minska skadorna och rädda liv.

Innan studiens start gav vi, två lärarstudenter, två skolor möjligheten att deltaga i ett interaktivt förändringsarbete. Efter betänketid tackade skolorna nej till erbjudandet. Detta fick oss att fundera över hur skolor ser på utvecklingsarbete som involverar externa aktörer.Syftet med studien var att framhäva möjligheter och hinder inom skolutveckling som är i interaktion med utomstående aktörer, i form av bland annat lärarstudenter och forskare. Vidare syftade studien till att studera vilka faktorer som påverkar en skolas personals inställning. Dessutom ämnade arbetet skapa vidare förutsättningar för ett framåtsträvande samarbete mellan skolan och övriga tänkbara aktörer.Utifrån kvantitativa enkäter, som genomfördes på den valda gymnasieskolan, kunde vi fastställa den allmänna inställningen till interaktivt utvecklingsarbete med utomstående aktörer.