Över 390 miljoner har sedan 2008 betalats ut i statsbidrag inom det gymnasiala lärlingsförsöket. Media har uppmärksammat att större delen av pengarna gått till huvudmännen och inte till de företag somtar emot lärlingar. Det viktigast är att eleverna får en så bra lärlingsutbildning som möjligt för pengarna. Påverkar lärlingsersättningenkvalitén på lärlingsutbildningen? Syftet med studien var att beskriva och analysera om formerna för lärlingsersättningen anses påverka utbildningskvalitén.

Studiens syfte var att undersöka det kreativa skrivandets funktioner och drivkrafter. Nio författare intervjuades. Intervjuerna analyserades tematiskt. Följande teman framkom: Skrivandet visade sig ha en central roll i livet och upprätthålls allmänt av starka drivkrafter. Genom skrivandet kan man uttrycka sig samt berätta om erfarenheter och dylikt.

Entreprenörskap är till stor del beroende av kreativitet, både för att upptäcka nya möjligheter och för att driva verksamheter. Känslotillstånd har visat sig ha en stark påverkan på kreativitet men känslotillståndets roll i entreprenörskap är relativt outforskat. Nya forskningsrön tyder på att ett dynamiskt samspel mellan negativa och positiva känslotillstånd påverkar kreativiteten positivt. Entreprenörer som upplever starka positiva och negativa känslotillstånd borde därför bli mer kreativa, vilket underlättar drivandet av verksamheten samt ökad möjlighetsidentifiering. En intervjustudie och en enkätstudie genomfördes för att undersöka sambandet.

Vad händer om de ständiga förbättringarna tar slut?Förmågan att ständigt utvecklas och förändras har i vårt samhälle och inom den svenska industrin blivit en allt viktigare konkurrensfördel för att skapa framgångsrika organisationer. Marknadsförändringar förekommer numera i en alltmer progressiv takt och det framstår att organisationer med ett gott kreativt klimat förmår att skapa goda förutsättningar för att hantera omvärldens föränderlighet. Kärnan för industriella organisationer är ytterst att upprätthålla en accepterad produktionstakt och samtidigt skapa ett kreativt klimat som ger goda förutsättningar för att utveckling kan frodas. Det råder en enighet om att organisationer med ett gott kreativt klimat som ger medarbetare stöd, möjlighet och utrymme att omsätta idéer till verklig nytta, skapar goda förutsättningar för organisationers utvecklingsförmåga.

Medvetenheten att det krävs kreativitet för att nå framgång är idag stor. Trotts medvetenheten har företag svårt med implementeringen av kreativitet på daglig basis och få jobbar aktivt med att öva upp sitt eget kreativa tänkande. Kreativitet kräver kontinuerligt jobb med det kreativa tänkandet, träning krävs för att lyckas göra nya kopplingar, associera ihop till synes ologiska ämnesområden och finna samband.I dag finns det kreativa övningar som är framtagna för att stimulera kreativitet, öva upp växelvis divergent- och konvergent tänkande och generera unika idéer. Problemet är att övningarna används alldeles för sällan, få använder dem av egen fri vilja och att de oftast är primärt konstruerade för att användas i grupp vilket inte alltid finns tillfälle för.Denna rapport visar hur jag, Linn Westanbäck, genom en strukturerad process med ovisst utfall har arbetat fram idéer och ramar för en produkt med stor marknadspotential som stimulerar kreativitet med målet ett slutgiltigt produktkoncept.Projektet har resulterat i Ideawalk- en mobilapplikation som vägleder dig till att generera unika idéer, en vidareutveckling av den beprövade kreativa övningen Tankepromenad. Användandet av teknik som finns eller kan implementeras i dagens mobiltelefoner har möjliggjort ny konstruktion.

Efter andra världskriget var optimismen i Sverige på topp. Landet var skonat från förstörelse och ekonomin blomstrade. Folkhemmets ideal genomsyrade samhällets alla skikt och detta märktest tydligt på Telefonplan. I ett stort nybyggt funkishus hade LM Ericsson precis flyttat in med sina 5000 anställda. Den rationella fabriken hade byggts efter tayloristiska principer där verkstadens arbete analyserats och standardiserats.

Detta arbete behandlar frågeställningen hur man utifrån konstnärligt arbete kan synliggöra kunskap och lärande i den kreativa processen. Syftet med undersökningen är att ge ett bidrag till att tydliggöra förutsättningar för handledningsuppgiften i undervisning och få den kreativa processen tillgänglig för kunskap och lärande. Genom att få tillgång till denna typ av kunskap och lärande kan vi bättre synliggöra vad det är vi lär oss, hur vi värderar och vilken nytta vi kan ha av denna kunskap. Ur didaktisk synvinkel handlar syftet om hur jag som handledare kan medverka till att eleverna upplever och får insikt i värdet av kreativitet och konstnärligt arbete.Uppsatsen behandlar frågeställningen utifrån tre undersöknings områden; litteraturstudier, egna reflektioner och ett gestaltande arbete. Litteraturstudierna utgör en grundläggande plattform för både uppsats och gestaltning.

Syftet med arbetet är att skapa en bättre förståelse för vad kreativitet och kreativa produkter är. I arbetet utvärderas även en metod för bedömning av kreativiteten i en produkt. Den metod som utvärderas är Creative Product Semantic Scale (CPSS). Det finns många olika definitioner på kreativitet och några tas upp i det här arbetet. För att kreativitet skall uppstå är även omgivningen och kontexten viktig.

Statistik visar att personalomsättningen i hotell- och restaurangbranschen är högst av alla branscher i landet. En hög personalomsättning påverkar branschen i stort, företagen, och personalen som jobbar inom den. För företagen orsakar personalomsättningen problem såsom kompetensförluster, kostnad för rekrytering och försäljningsförluster. Dessutom sliter en hög personalomsättning på den befintliga personalen och därmed sjunker produktiviteten och motivationen på företagen. Denna uppsats ska öka förståelsen för de faktorer som ligger bakom den höga personalomsättningen i branschen.

Inledning: Begreppet kreativitet används inom restaurangbranschen och av massmedia som positiv egenskap hos kockar. Forskningen visar att kreativa maträtter och produkter utvecklas när kockar kommunicerar med personer från andra discipliner. Unga kockar tränas traditionsenligt att bli skickliga hantverkare för att repetera mästerkockarnas maträtter. I kocktävlingen Årets Kock uppmuntras kockar till kreativitet, maträtterna som de tävlande kockarna skapar bedöms av tidigare vinnare och mästerkockar som vill bli både överraskade och samtidigt känna igen sig.Syfte: Syftet är att belysa vad begreppet kreativitet står för inom gastronomi och matlagning, med särskild inriktning mot vad kreativitet står för som det kommer till uttryck vid bedömningen av maträtterna i kocktävlingen Årets Kock.Metod och material: Flera metoder har använts för att öka förståelsen för eventet och kocktävlingen Årets Kock. Tävlingsledningen har intervjuats och matbilderna från åren 2007 - 2012 på de vinnande maträtterna har analyserats.

Syftet med arbetet var att undersöka om kreativa arbetsmetoder kan inspirera elever i skrivandet. Vi avgränsade oss till att arbeta med sagor, videofilm och ämnet bild. Undersökningen genomfördes i en förstaklass med 18 elever under den verksamhetsförlagda utbildningen som varade i fem veckor. I undersökningen använde vi oss av både kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enkäter och intervjuer. Enkäterna besvarades av samtliga elever i klassen medan intervjun endast skedde med fyra elever.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur elever utvecklar sitt kritiska och kreativa tänkande och sin förmåga att argumentera för sina åsikter. Min praktikklass utgjordes av 19 elever på gymnasiets Samhällsvetenskapliga program årskurs 2. Den mätmetod jag nästan uteslutande använt mig av är elevtextanalys och de bedömningskriterier jag använt mig av är 1) kritiskt tänkande ? att ?granska, pröva, jämföra, reflektera över, tolka, analysera, bedöma, ifrågasätta och värdera? 2) kreativa infallsvinklar ? att ?filosofera, förstå, fördjupa, utforska, utveckla, visualisera? 3) argumentationsförmåga ? att ?identifiera tes och argument?. Resultatmässigt visar eleverna upp ett ökat kreativt tänkande genom att i högre utsträckning utveckla perspektiv, se lösningar och skapa visioner.

Denna studie syftar till att undersöka huruvida arbetsmotivationen skiljer sig mellan generation Y och tidigare generationer i den svenska IT-branschen. Studien vilar på en teoretisk grund bestående av tre välkända teorier inom arbetsmotivation; Herzbergs tvåfaktorteori, Self-Determination Theory samt Job Characteristics Model. För att kunna besvara studiens forskningsfråga ?Hur kan belöningssystem utformas för att ta hänsyn till fler anställda från generation Y i den svenska IT-branschen?? genomfördes en semistrukturerad intervju med en HR-chef samt en enkätundersökning bland anställda på IT-företaget Evry. Resultatet av studien visar att det finns vissa skillnader i arbetsmotivationen mellan generation Y och tidigare generationer vilket kan motivera till förändringar i hur man arbetar med belöningar när en allt större del av arbetskraften utgörs av generation Y. En viktig skillnad som framkom är att medarbetare från generation Y uppskattar feedback mer än äldre medarbetare, oavsett varifrån i organisationen feedbacken kommer ifrån. Studien fann även att monetära belöningar kan ha en stark negativ inverkan på arbetsmotivationen, men att de under vissa omständigheter kan vara positiva och ibland även nödvändiga.

Att synliggöra verkligheten i undervisningen är en utmaning. Särskilt att få in aktuell teknik in i datorundervisningen på gymnasienivå. Detta eftersom IT-branschen aldrig står still, ny teknik utvecklas ständigt och branschen är därmed tvungen att hänga med i denna utveckling. Hur ska då vi i skolvärlden kunna hänga med? Vilken teknik används ute i IT-branschen egentligen?I detta explorativa examensarbete undersöks vilken teknik som IT-företagen i Norrköping och Linköping använder inom sektorerna programmering och webbdesign.

Syftet med denna uppsats är att lyfta fram ämnet och öka förståelsen för hur möten kan bidra till att skapa innovation. Uppsatsen ger en insikt i hur man kan bedriva möten i syfte att generera idéer och öka innovationsnivån. Uppsatsen har en abduktiv ansats men tenderar att falla något mer mot en induktiv. Vidare är uppsatsen av kvalitativ art där datainsamlingen sket genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet av denna uppsats beskriver hur organisationer bör gå tillväga för att öka innovationsförmågan genom möten.