Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementets Johan Gråberg ansåg att Sverige låg långt fram med sina insamlingskvantiteter av elavfall och att det vore bra om Sverige blev en förebild för övriga Europa. Men den svenska modellen med producentansvar reglerar idag endast producenternas ansvar att samla in och förbehandla elavfall, den säger mycket lite om hur transporterna ska ske med hänsyn till infrastruktur och miljö. Den svenska modellen går därför inte att använda i Europa då insamlingen och transporterna skulle öka transportbehovet och nyttjandet av tunga lastbilar med släp (Kallunki & Eknor 2005, s. 39-41). Detta går emot de miljömål och de miljöbestämmelser som finns i Europa (Nationalkommittén för Agenda21 och Habitat 2002, s.

En rad förändringar i de kommunala verksamheterna kan hänföras till tankarna kring behovet av ett nytt tänkande och åtgärder för modernisering av offentlig verksamhet, en förändringsvåg som ofta beskrivs med samlingsbegreppet New Public Management (NPM). Offentlig styrning har blivit allt mer lik den privata och med NPM har offentliga verksamheter tagit mer sikte på marknadskrafterna. En konsekvens av detta tänkande är att medborgarnas synpunkter på verksamheten tilldelas en allt större vikt.Klagomålshantering har för många privata företag under en längre tid varit ett naturligt sätt att hantera kundernas synpunkter på verksamheten. I företag som är inne i en satsning på total kvalitet (TQM) betraktas klagomålshantering ofta som ett del- eller följdmoment till dessa ansträngningar. TQM, ett koncept med grunderna i den japanska tillverkningsindustrin, har som centrala ledord att kunden ska stå i centrum, arbeta med processer och basera beslut på fakta.Idag används TQM som ett uttryck för organisationens syn på kvalitet även av många offentliga organisationer.Hur klagomålshantering ska betraktas i den kommunala verksamheten är dock inte självklart.

Familjeföretagen dominerar många av världens ekonomier, och är speciella eftersom familjen ofta finns med i företagets ledning och styrelse. Just på grund av släktrelationerna kan styrelseledamöter som är familjemedlemmar tänkas ge en speciell karaktär till styrelsen, som i sin tur kan tänkas påverka betoningen på styrelsens funktioner, det vill säga de uppgifter styrelsen ägnar sig åt. Uppsatsens syfte är med detta som bakgrund att förklara släktbandens betydelse för styrelsens funktioner i familjeföretag.I uppsatsens teori behandlas familjen utifrån tre delar, vilka är om styrelseledamöterna är familjemedlemmar eller inte, hur nära släkt de är, samt om flera generationer inom samma familj finns representerade i styrelsen. De två senare delarna kombineras till något som kallas släktkoefficient, som anger ett medeltal för hur nära släkt styrelseledamöterna är. De olika styrelsefunktioner som teorin utgår från är kontroll, hantering av resursberoende samt konfliktlösning.Undersökningen genomfördes genom två enkäter samt genom insamling av kompletterande information från Affärsdata.

Upphovsrätten, som den tillämpas idag, tillkom 1960. Den 1 juli 2005 skärptes den dock i enlighet med EU-direktivet 2001/29/EG. Detta fick till följd att den utbredda nedladdningen av upphovsrättsskyddad musik via olika så kallade fildelningsprogram på Internet kom att bli kriminaliserad. Statistik från SCB visar att mer än en miljon svenskar, varav den största andelen återfinns i åldersintervallet 16-34 år, ägnar sig åt att ladda ner musik via Internet. Vid omröstningen i riksdagen den 25 maj 2005 så stöddes genomdrivandet av direktivet av samtliga riksdagspartier förutom miljöpartiet och centerpartiet.

Syftet med vårt arbete var att jämföra boksamtal i undervisningen i svenska och svenska som andraspråk. Detta innebar att vi undersökte skillnader och likheter mellan lärarnas arbetssätt under boksamtalen i de olika grupperingarna, samt likheter och skillnader i de olika elevgruppernas språkliga kompetens, metaspråkliga medvetenhet och deras förmåga till interaktion. För att uppnå vårt syfte och besvara våra frågeställningar utförde vi elev- och lärarobservationer samt elev- och lärarintervjuer. Resultatet från undersökningen gällande elevernas interaktionsförmåga visade på stora likheter mellan de olika grupperna, medan de största skillnaderna förelåg inom språklig kompetens och metaspråklig medvetenhet. När det gällde likheter i arbetssättet var dessa litteraturval och att lärarna utgick från elevernas personliga läsupplevelser samt att de försökte tillvarata elevernas tankar och åsikter.

Jag har under de senaste åren genomgått ett rätt så markant musikaliskt fokusskifte, från en mer improvisationsbaserad jazztradition till egenkomponerad elektrobaserad indiepop. I höstas tog jag ett beslut att använda mitt sista år på Högskolan för Scen och Musik till att verkligen fokusera på att komponera, producera och utforska min egen musik. Denna uppsats är en analys av min musikaliska resa, ett sätt att försöka hitta en djupare förståelse i min relation till musiken genom att undersöka olika aspekter av mitt musikaliska liv..

Den här uppsatsen undersöker lärarnas betydelse för musik- och kulturskolornas utbud och prioriteringar. Den undersöker också deras attityder inom olika områden som skulle kunna ha betydelse för dessa prioriteringar. Undersökningen är gjord enligt kvalitativ metod, genom intervjuer med instrumentallärare vid olika musik- och kulturskolor. Det är mycket som talar för att musiklärare uppfattar att de har ett stort inflytande över beslut som fattas inom musik- och kulturskolan. För det första upplever lärare att musikskolan själv har ett stort inflytande över sin verksamhet och att kollegiet bör vara en viktig grund för de beslut som tas.

Bakgrund: Bakgrunden till denna litteraturstudie är den låga följsamhet som återfinns hos diabetespatienter både i Sverige och på andra ställen i världen, knappt en tredjedel av svenska diabetespatienter mäter sin blodglukos regelbundet. Flera studier på ännet har kommit fram till att det krävs framförallt bättre anpassning till individuella behov när det gäller utbildningen av diabetespatienter. Syfte: Syftet med studien är att identifiera koncept som publicerats i vetenskapliga tidskrifter och som har en bevisat positiv effekt på metabolismen hos typ 2 diabetiker. Metod: En litteraturgenomgång av ämnet gjordes för att hitta studier som uppvisade interventioner med positivt resultat på A IC värden. Resultat: Ett flertal studier hittades som visade upp kreativa försök att förbättra utbildningen av diabetespatienter eller anpassa den till förhållanden som inte tagits i beaktning vid dess utformning. Ingen av dessa interventioner gav sämre resultat än för platsen ordinarie diabetesvård och de flesta gav ett bättre resultat. Alla rapporter som hittades gällde interventioner utanför Skandinavien. Diskussion: Ingen av interventionerna kan implementeras direkt i Sverige utan modifikationer av varierande grad.

I samband med ett bygge av en privatvilla ställs man inför många val. Det är inte ovanligt att trädgården hamnar i skymundan i förhållande till alla interiöra beslut som ska fattas.Min utgångspunkt i den här uppsatsen är att det finns en efterfrågan på lättskötta trädgårdar bland ägare till nybyggda villor i Gävle. Genom intervjuer med tio familjer som nyligen ?blivit med trädgård? och genom intervjuer med människor med erfarenhet i byggbranschen har jag tagit fram åtgärdsförslag för den skötselextensiva trädgården..

Innovation är i dagens företagsklimat bland det viktigaste man har, inte minst inom forskning och utveckling. Ledarskap är en kritisk del för att skapa en kreativ miljö och företagskultur som möjliggör att snabb och flexibel forskning kan bedrivas. Denna studie har undersökt hur ledare för FoU-avdelningar arbetar för att skapa denna kreativa miljö samt om detta skiljer sig mellan företag i olika utvecklingsstadier. För att studera detta har en modell med fem kategorier av faktorer för kreativt ledarskap tagits fram; Strukturella-, finansiella- och hierarkiska faktorer samt arbetsklimat och kommunikation. Vi har funnit belägg för att samtliga faktorer påverkar kreativiteten på arbetsplatsen, dock har skillnader gentemot teorin funnits i huruvida faktorerna främjar eller hämmar kreativiteten.

Typ 1 diabetes är en kronisk sjukdom som kan drabba personer i alla åldrar, men insjuknandet är störst under barn- och ungdomsåren. Under tonårstiden börjar frigörelsen från föräldrarna, vilket innebär att tonåringar tar ett större egenansvar för sin diabetes jämfört med tidigare i livet. För att tonåringar ska kunna hantera sin diabetes måste de ha kunskap om vilka åtgärder och beslut som är viktiga att ta när det gäller behandlingen. De behöver ta ett eget ansvar för sin diabetessjukdom. Det är inte alltid som tonåringar har samma förmåga som vuxna att fatta rationella beslut gällande sin diabetessjukdom.

Syfte: Syftet med studien var att ta del av fyra elevers upplevelser av klassrum samt rumsliga, didaktiska och sociala övergångar samt deras erfaranden av delaktighet i beslut om övergångarna i en inkluderande grundskola.Teori: För att förstå elevernas upplevelser av inkludering i deras livsvärld skola, har litteratur inom följande områden beskrivits: specialpedagogiska perspektiv, styrdokument, medicinska traditionen, biopsykosociala inriktningen och den sociokulturella teorin. Litteratur kopplad till autismspektrum, delaktighet och anpassad pedagogik finns också beskrivna.Forskningsansats och metod: I studien valdes livsvärldsfenomenologin som ansats för att fånga elevernas erfaranden och för att få syn på deras livsvärld. Att vara följsam mot sakerna betonas inom livsvärldsfenomenologin, denna följsamhet har utgått från elevernas möjligheter att beskriva sina upplevelser. Därför finns i studien en metodkreativitet för att kunna vara följsam mot dessa elever i deras erfaranden. Som metod har barnsamtal/intervjuer använts och i samtalen har ?tolk? och visualiseringsmaterial hjälpt till för att få fatt i elevernas upplevelser.

 Specialpedagogiken och dess betydelse har förankrats i förskolan, men vem som ska ta ansvar för det specialpedagogiska arbetet och besitta kunskaper inom området, är fortfarande oklart. Syftet med studien är att belysa eventuella behov av specialpedagogisk kunskap och kompetens hos pedagoger inom förskolan, samt urskilja och beskriva hur behoven ser ut. Genom halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tio pedagoger på tre förskolor undersöks upplevelser om behovet av specialpedagogisk kunskap och kompetens. Resultatet visar att det finns ett behov av ökad teoretisk kunskap inom det specialpedagogiska området i förskolan. Brister i den teoretiska kunskapen gör att den erfarenhetsbaserade specialpedagogiska kompetensen värderas högt.

Bakgrund: Kommuner och offentliga organisationer har politiska mål som inte nödvändigtvis ärknutna till verksamheten. Kostnadsreduceringar och målbudgetar är några av de framstående ochprioriterade målen i en kommunal sektor. Därav är de beslut om tas i kommunen inte alltid de bästaför verksamheten utan de beslut som fattas ligger mer i linje med de politiska målen (Roos et al,2004). I Växjö kommun ville man göra en stor kostnadsbesparing genom en omorganisering.Storköket på Älgvägen i Växjö kommun är ett av de större produktionsköken som har upplevtdistributionsproblem på grund av omorganiseringen. Det är bland annat problem somkomplikationer i storkökets datasystem, begränsningar i produktionskapaciteten samtproblemområden i paketerings- och etiketteringsaktiviteterna.

Testning är en viktig del av utveckling av webbapplikationer. Det är möjligt att effektivisera testprocessen genom att automatisera delar av den. Trots detta finns det företag som testar helt manuellt. Syftet med denna uppsats är att visa under vilka villkor det kan finnas värde i att automatisera testning av webbapplikationer samt att identifiera orsaker till varför vissa företaginte redan gör det. Uppsatsen grundar sig i en beskrivande fallstudie där intervjuer, enkäter och observationer har genererat data.