Sökresultat:
1881 Uppsatser om Kreativ redovisning - Sida 32 av 126
Upplysningskrav beträffande nedskrivningstest - En komparativ studie av IAS 36 p. 134 mellan företag i Kina, Storbritannien och Tyskland
Syftet med internationella regelverk för redovisning, som reglerar redovisningspraxis ochrevision över landsgränser, är att uppnå harmonisering av redovisningsförfaranden världen över.Jämförbarhet mellan olika länders redovisning och ökad transparens i finansiella rapporter är dekvalitativa egenskaper som eftersträvas i sammanhanget. Detta gäller även IFRS, som sedan 1januari 2005 är obligatorisk för samtliga noterade bolag i EUs medlemsstater. IFRS är populärtäven utanför EU och är obligatoriskt eller frivilligt i uppemot 120 länder världen över. Kritikförekommer dock, som primärt är fokuserad på regelverkens förmåga att uppnå sitt huvudsakligasyfte; att skapa harmonisering. Då det snart är 10 år sedan IFRS blev obligatoriskt i EU ligger deti tiden att utvärdera harmoniseringen, vilket denna uppsats har som målsättning att göra.
Intäktsredovisning av pågående arbeten : en studie inom byggbranschen i Skara och Skövde
Inom byggbranschen är pågående arbeten en vanlig företeelse och företag brottas ofta med problemen att göra en korrekt redovisning av dessa. I och med att det finns olika sätt att redovisa intäkter på, som ger olika utfall på resultatet, måste företag se till att redovisa så att de följer de lagar, regler och rekommendationer som finns. Detta för att kunna uppnå rättvisande bild och följa god redovisningssed. Begreppet rättvisande bild är svårt och kan tolkas på olika sätt av företag. Det finns två sätt att utföra bygg-nadsuppdrag på, antingen till löpande räkning eller fast pris.
Jakten på idémetoder : Bland böcker, bloggar och bröderna Härén
SyfteSyftet är att belysa och lyfta fram olika metoder som hjälper människor att bli skickligare på att ta fram nya idéer.FrågeställningMåste vi vänta på att äpplet ska falla ner i huvudet på oss för att vi ska få bra idéer, eller finns det några metoder som kan hjälpa oss att ta fram idéer på löpande band? Dessa två frågor är drivkraften i vår jakt genom böcker, bloggar och bröderna Härén. Böckerna beskriver kreativitet och hur människor kan göra för att bli mer kreativ. Men hur tillämpar bloggare kreativitet i verkligheten? Vad säger Fredrik och Teo Härén angående kreativitet och idémetoder?ResultatKreativitet uppkommer genom att göra saker på nya sätt eller att vi gör nya saker vi inte prövat på förut.
Kreativitet ur individuell synvinkel : En fenomenologisk självstudie
Temat för arbetet är musikskapande och har som syfte att undersöka min individuella kreativitet och dess kännetecken. Men syftet består också i att avgöra användbarheten av detta. Det rör sig om en psykologisk självstudie med ett fenomenologiskt angreppssätt. I mitt fall har detta inneburit att jag, efter att ha arrangerat en i mitt tycke kreativ upplevelse, beskrev denna händelse för att sedan analysera texten på fenomenologiskt vis. P.g.a.
Reklamationshantering inom svensk dagspress
I detta examensarbete kartläggs reklamationshanteringen inom svensk dagspress, med utgångspunkt från den internationella standarden för dagstidningstryck, ISO 12 647-3. En kvalitativ studie genomförs, framför allt genom en intervjuserie. Denna studie resulterar i en analys av vilka problem branschen lider av när det gäller reklamationer, samt skisser över två åtgärdsförslag. ISO 12 647-3:s oförmåga att fungera som kontrakt mellan tryckeri och kund, samt oklara rutiner för avgöranden och redovisning av reklamationsärenden, konstateras vara de främsta problemen att ta itu med..
Materiella anläggningstillgångar -En studie av redovisning och värdering för IFRS-företag
Bakgrund och problemformulering: IFRS har medfört att företag globalt ska bli mer jämförbara, men är även ett principbaserat regelverk vilket innebär många subjektiva bedömningar hos företagen. Detta gäller exempelvis val av värderingsmetod och nyttjandeperioder för materiella anläggningstillgångar. Till skillnad mot immateriella- och finansiella anläggningstillgångar har inte så många nyheter tillkommit för materiella anläggningstillgångar, men även om utvecklingen gått mot att andra tillgångar än materiella tagit mer plats så är fortfarande de materiella anläggningstillgångarna en stor del av många företags balansräkning och viktiga. Redovisningen av materiella anläggningstillgångar regleras av IAS 16, men det tillkommer ett antal standarder som måste tas hänsyn till då exempelvis värdering eller nedskrivning ska göras.Syfte: Uppsatsens syfte är att se vilka likheter och skillnader som finns mellan ett antal svenska noterade företag inom tillverkningsindustrin gällande redovisning och värdering av materiella anläggningstillgångar. Författarnas syfte är även att belysa mer praktiska frågor och problem som kan uppkomma inom området, samt se hur balansräkningarna utvecklats från förr till nu.
redovisning av finansiella tillgångar - En studie om tilläggen i IAS 39 och IFRS 7 med inriktning på noterade banker inom EU
Bakgrund och problem: Under 2008 uppdaterade International Accounting Standards Board (IASB)regelverket för finansiella tillgångar med tillägg i IAS 39 och IFRS 7 vad gäller klassificering, värderingoch upplysning. Uppdateringen var en effekt av den finansiella krisen som drog in över Europa medfull kraft under den senare delen av 2008, vilken medförde inaktiva kapitalmarknader. I och medförändringarna gavs företagen möjlighet att omklassificera finansiella tillgångar värderade till verkligtvärde till upplupet anskaffningsvärde. Eftersom bankers tillgångar generellt består av en stor delfinansiella tillgångar ämnade författarna undersöka uppdateringarnas tillämpning inom banksektorn.Studiens problemformulering löd: Vilka samband kan identifieras mellan noterade banker inom EUvad gäller tillämpningen av tilläggen i IAS 39 och IFRS 7?Syfte: Att kartlägga vilka samband som fanns mellan de banker som valt att omklassificera och desom inte valt att omklassificera med inriktning på effekterna ur ett investerarperspektiv.Avgränsningar: Det är endast tillgångsvärdering inom IAS 39 som studerats, ty uppdateringarnabehandlade det området.
Corporate Social Responsibility i Nordea & Swedbank ? Hur har den utvecklats?
Syftet med uppsatsen är att se ifall hållbarhetsarbetet skiljer sig åt mellan de båda bankerna Nordea och Swedbank baserat på lagstiftad respektive frivillig redovisning. Utifrån Carroll?s trefaldiga modell kommer vi att undersöka inom vilket av områdena ekonomiskt, etiskt och legalt ansvar som den största faktiska förändringen har skett. Vi kommer även att undersöka om det skett en förbättring i det faktiska hållbarhetsarbetet utifrån legitimitetsteorin. Med utgångspunkt i vår problemformulering och frågeställning har vi tittat på bankernas hållbarhetsredovisningar och gjort sammanställningar utifrån ett antal indikatorer, sedan har vi kompletterat denna information genom att intervjua en anställd i en av bankerna som arbetar med just hållbarhetsfrågor.
Vad vill företag ha? Socialkompetens, högre utbildning eller arbetslivserfarenhet? : Hur väl överensstämmer uppfattningar mellan företag och studenter gällande kompetens vid rekrytering
Redovisningens historik sträcker sig ända till antiken grekernas tid där man även då bokförde alla transaktioner. Under den industriella revolutionen föddes revisor yrket. Under 1900-talet började universiteten att undervisa i redovisning som därefter har utvecklats i snabb takt. Detta resulterade i att olika normgivare bildades som exempelvis FASB, IASB etcetera.I Sverige tillämpas IASB med vissa modifikationer som utvecklats av svenska normgivare, som bokföringsnämnden, redovisningsrådet, FAR etcetera. Som en respons på kravet att alla aktiebolag skulle ha revisorer, grundades Handelshögskolan i Stockholm 1909.Uppsatsens syfte är att undersöka hur väl uppfattningar överensstämmer mellan företag och studenter gällande kompetens vid anställning samt vilka kvalifikationer som företagen värdesätter främst vid nyrekrytering.Denna uppsats baseras på den deduktiva metoden där man utgår från en teori för att förklara verkigheten.
Användning av redovisningsinformation och rådgivning i mikroföretags beslutsfattande : -En jämförande studie av två branscher
Mer än nio av tio svenska företag utgörs av mikroföretag. Dessa företag beskrivs som motorn i ekonomin och står i framkant när det gäller utveckling och innovation. Befintlig forskning inom användning av redovisningsinformation i mikroföretag visar att redovisningsnormer och regler inte är anpassade för mindre företag. Dessutom uppvisar studier inom användning av redovisningsinformation inkonsekventa resultat där användningsnivån varierar från studie till studie. En förklaring till detta kan vara att studierna inte varit branschjämförande eller att de enbart undersökt en bransch.
Redovisning av effekter av ändrade valutakurser i koncerner ? Är den jämförbar?
Bolagens kommunikation till aktieägarna och övriga intressenter sker till största del via årsredovisningen. Därför är det viktigt att informationen redovisas på ett likartat sätt av bolagen så att intressenterna lätt kan jämföra deras finansiella ställning. IASB:s föreställningsram lyfter fram jämförbarhet som en av de viktigaste kvalitativa egenskaperna i redovisningen. Det innebär att jämförbarhet är en förutsättning för att informationen som ges i de finansiella rapporterna skall vara användbar för användarna. De allra flesta svenska bolagen bedriver på något sätt handel över Sveriges gränser och därmed exponeras de mot valutarisker av olika grad.
Forsknings och utvecklingskostnader i några läkemedels- och bioteknikföretag -Hur ser redovisningen ut?
Syfte: Syftet med denna uppsats är att redogöra för ett antal läkemedels- och bioteknikföretag, vad gäller:- redovisning av forskning och utvecklingskostnader,- beslutsprocessen från ett projekts ide fram till en eventuell marknadsintroduktion,- att diskutera huruvida beslutprocessen och redovisningen stämmer överens. Metod: För att uppnå uppsatsens syfte har vi använt oss av en kvalitativ fallstudie. På detta sätt har vi studerat de objekt som undersökningen tagit fokus på. För att få en övergripande förståelse kring ämnet har vi gjort en djupgående studie över befintlig litteratur som berör ämnet. Vi har även valt att använda oss av personliga intervjuer, i syfte att erhålla bästa möjliga information från var och en av de tillfrågade.
Annonser i webbaserad e-post : En studie kring marknadsföring i en ny geografi
Syftet med arbetet är att undersöka hur viktigt bygg och konstruktion är i förskolan och hur man kan arbeta med det som en kreativ process. I läroplanen Lpfö -98 står det att barn ska få möjlighet till att vara kreativa på olika sätt, vilket även innebär genom att få konstruera och utnyttja material och tekniker. För att skapa en plats för detta behöver det inte kosta så mycket pengar och man behöver inte så stora utrymmen menar Mylesand (2007), engagerade pedagoger är det viktigaste och att materialet som finns att arbeta med väcker nyfikenhet hos barnen.Metoden har varit att forska i litteratur och praktisk utveckla en bygghörna på en förskolas utegård. Genom att barn får möjlighet att bygga och konstruera ute kan de bygga i större dimensioner och kan använda större material som Tragton(1996) menar är bra för barn som växer, detta kan kopplas till strävansmål som finns i läroplanen som säger att barn ska utveckla sin motoriska och koordinations förmåga..
Den matematiska dialogen
Aktivt lyssnande är en teori som berättar hur man kommunicerar med studenter när man undervisar. Detta är ett försök som tillämpar Aktivt lyssnande vid samtal gällande matematisk problemlösning på gymnasienivå. Syftet med detta försök är att studera förändringen av dialogen mellan läraren och studenten under matematiklektionerna. Hur förändras typen av matematiska frågor som studenten ställer till läraren under dialogerna? Hur förändras - tidpunkten då studenten väljer att ställa sin fråga före, under eller efter påbörjad lösning? Kan Aktivt lyssnande hjälpa läraren att tolka studentens språk och förmedla sitt budskap? Datainsamlingen skedde sommaren 2007 hemma hos forskaren med aktivt deltagande.
Komponentavskrivning inom kommunal redovisning : Nytt explicit krav från och med år 2014
Background: Several accounting scandals have caused a development from rules-based to principles-based regulation. Swedish municipalities follow the principle-based recommendations issued by RKR (The Council for Municipal Accounting). An explicit requirement of component depreciation has been introduced prior to 2014. The principles-based regulatory framework raises some choices regarding the introduction and demands that professional judgments are made. There is some risk that comparability decreases.