IntroduktionDet är en livsomvälvande händelse både fysiskt och psykiskt att genomgå rektumamputation på grund avrektalcancer. Det finns ingen tidigare kvalitativ forskning om upplevelser av vad det innebär för patienterna.Det behövs därför ökad kunskap för att på ett bättre sätt kunna förstå och ge omvårdnad till dessa patienter.SyfteSyftet med studien är att undersöka patienters upplevelser av vad det innebär att genomgå rektumamputationpå grund av rektalcancer. Frågeställningar: Vilka symtom upplever patienterna efter operationen och hurpåverkas de av dessa, fysiskt, psykiskt och socialt? Förändras det dagliga livet efter operationen? Hur uppleverpatienterna sin kropp efter operationen?MetodMetoden är kvalitativ och utgår från ett fenomenologiskt hermeneutiskt och narrativt forskningsperspektiv. Enpilotstudie gjordes för att pröva metoden.

Det är idag väldigt vanligt att en rekryteringsprocess inkluderar ett personlighetstest som hjälpmedel för att hitta den rätta personen för jobbet. Av denna anledning är det intressant att studera vad för funktion personlighetstester har. Därför har denna studie genomförts i syfte att undersöka vilken betydelse personlighetstester har som verktyg i en rekryteringsprocess, och hur man kan bedöma yrkeskompetensen hos en person med hjälp av ett personlighetstest.För att ta reda på detta har jag använt mig av en kvalitativ metod där sex personer har intervjuats. Samtliga jobbar på samma företag som rekryterare av något slag och använder personlighetstest i deras vardagliga arbete. Resultaten av dessa intervjupersoners utsagor har sedan analyserats utifrån Keens och Ellströms teorier om kompetens.Studiens resultat visar att personlighetstest används olika från rekryterare till rekryterare och att det ibland kan ge väldigt värdefull information om kandidaten som söker jobbet, och ibland kan det även vara helt oanvändbart.

BakgrundVi spenderar ungefär en tredje del av vårt liv sovandes, trots det är det inte fullt klarlagt varför vi sover och vad som sker i kroppen när vi sover. Sömn är ett grundläggande fysiologiskt behov hos människan och är viktigt för att vår kropp skall fungera optimalt. Sömnbrist har en rad negativa konsekvenser och omvårdnadspersonal behöver därför kunskap om sömn. Att skapa en miljö som möjliggör för patienten att uppleva välbefinnande och trygghet i, hjälper den som är sjuk att slappna av vilket är förutsättningar för att kunna somna. Sjuksköterskan är vanligen den profession som först uppmärksammar sömnproblem hos patienten och är betydelsefull för patientens möjlighet att få hjälp med sina sömnproblem.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av vårdmiljöns påverkan och betydelse för att främja sömn hos personer som vårdas inom slutenvård.MetodEn kvalitativ intervjustudie med utgångspunkt i sjuksköterskors erfarenheter.

Dagens omgivning är full av osäkerhet, marknadssvängningar, geografiska förändringar i arbetskraft och den högteknologiska utvecklingen vilket utsätter nutidens organisationer för ständiga förändringar (Savery och Luks 2000). Detta innebär att företag på 2000-talet, genom att systematiskt förbättra verksamheten, oavbrutet måste hålla ner kvalitetsbristkostnader, minimera förluster och öka produktiviteten för att kunna bevara sin position på marknaden (Baghel, Bhuiyan och Wilson, 2005).I denna studie var syftet att skapa ett nytt arbetssätt och struktur för ett framgångsrikt förbättringsarbete på Akzo Nobel Surface Chemistry Stenungsund. Studien bestod dels av ett teoriavsnitt med en litteraturstudie utifrån nutida forskning och även en kvalitativ undersökning genom djupgående intervjuer med 19 medarbetare från olika ansvarsnivåer och via en enkätundersökning som gick ut till resterande medarbetare.Akzo Nobel Surface Chemistry är en del av Akzo Nobel koncernen som är en av världens ledande färgtillverkare. Koncernen har över 55 000 anställda i över 80 länder där ungefär 3600 anställda arbetar på ett 20-tal platser runt om i Sverige. Företaget bedriver förbättringsarbete genom daglig uppföljning ute i fabrikerna och på respektive avdelning.

Uppsatsen hade sin utgångspunkt i hur lärarens val av matematikdidaktik skapade möjlighettill pedagogisk och social delaktighet, för elever som hade uttalade koncentrationssvårigheter.Denna definition innefattade elever som uppvisade svårigheter att genomföra och slutförauppgifter och elever som inte behövde ha en fastställd diagnos. Jag har även valt att studeraelevernas möjlighet till måluppfyllelse beroende på lärarens didaktik och måluppfyllelsenutgick ifrån strävansmålen för ämnet matematik.Studien innefattade observationer under tre lärares matematiklektioner i klasser på högstadiet.Efter observationerna har sedan intervjuer med lärarna genomförts. Resultatet visade attrespondenterna gemensamt var övertygade om att läraren som person hade en stor inverkan påelevernas lärandeprocess samt möjlighet till delaktighet och måluppfyllelse i undervisningen.Däremot valde respondenterna olika motiveringar som stödde denna åsikt. Meningarna bestodav ett vitt spektrum från lärarens personlighet till didaktikens innebörd. Lärarens reflektionkring val av didaktik samt elevsyn inverkade på elevernas möjlighet till utrymme iundervisningen för måluppfyllelse och delaktighet.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ II är en ökande folkhälsosjukdom där cirka fyra procent av Sveriges befolkning beräknas ha sjukdomen. Diabetes mellitus typ II är en kronisk sjukdom som kan leda till svåra komplikationer. Därmed är det viktigt att personer med sjukdomen får god information om egenvård för att själva kunna minska riskerna för att utveckla komplikationer. Inom diabetesegenvården är det viktigt med fysisk aktivitet, en god glukoskontroll, god fotvård samt en bra kost. En persons upplevelse är aldrig densamma som någon annan person i samma sist.

BAKGRUND: Efter 25 år som lärare inom vuxenutbildningen var jag intresserad av att undersöka hur kursdeltagarna upplevt sina vuxenstudier. Min upplevelse var från ?katederhållet? och jag ville undersöka hur vuxenstudierna upplevts ur elevperspektiv. Uppsatsen innehåller dels en enkätundersökning, dels en intervjudel.SYFTE: Syftet var att undersöka om kursdeltagarnas självbild, självkänsla, självförtroende och livskvalitet påverkades av studierna på Komvux och om det fanns några könsskillnader i resultaten.METOD:Studien är genomförd på kommunala vuxenutbildningen i Borås. Undersökningen är utförd genom en kvantitativ metod.

Examensarbetet undersöker kroppens lärande, hur det kan gå till när man lär in/ut drejning och vilket utrymme det finns att arbeta med drejning inom skolans ramar. Frågeställningen lyfter vilka förmågor som utvecklas vid drejning och hur kunskapen kan läras ut. Med en fenomenologisk tolkningsram undersöks det sinnliga och kroppsliga lärandet utifrån aspekter som tid, rum, kropp och relationer till andra. Skolverkets styrdokument och två skolverksamheter, en grundskola och ett gymnasium, som arbetar efter dessa undersöks.Det designpedagogiska projektet har utförts vid olika tillfällen med människor både i och utanför skolan i olika sammanhang. Deltagarna har varit allt från skolbarn till pensionärer och de har fått lära sig grunderna i drejningsteknik.

Som distriktssköterska inom äldreomsorgen är värdegrund ett viktigt område att ha med sig i sitt arbete för att ge den äldre personen ett värdigt liv och känna välbefinnande. Ett etiskt förhållningssätt skall fungera som stöd för alla som arbetar inom äldreomsorgen. När den äldre personen som bor eller flyttar in på äldreboende skall hon/ han kunna fortsätta leva sitt liv utifrån den hon/han är utan att behöva göra förändringar i sin personlighet. Den äldre personen med vård och omsorgsbehov ska få hjälp och stöd i sin vardag så att vardagen uppfattas så meningsfull som möjligt. Syftet med studien var att undersöka de äldre personernas uppfattningar av vård och omsorg på ett särskilt boenden och ett demensboende samt jämföra resultatet med tidigare nationell värdegrundsundersökning.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ II är en ökande folkhälsosjukdom där cirka fyra procent av Sveriges befolkning beräknas ha sjukdomen. Diabetes mellitus typ II är en kronisk sjukdom som kan leda till svåra komplikationer. Därmed är det viktigt att personer med sjukdomen får god information om egenvård för att själva kunna minska riskerna för att utveckla komplikationer. Inom diabetesegenvården är det viktigt med fysisk aktivitet, en god glukoskontroll, god fotvård samt en bra kost. En persons upplevelse är aldrig densamma som någon annan person i samma sist.

BakgrundAvdelningen för Servicetjänster och logistik inom Karolinska Universitetssjukhuset genomgår sedan 2007 ett omvälvande förbättringsarbete med helt nya arbetssätt som baseras på ständiga förbättringar och flödesprocesser. Innovation är något för företag i dagens samhälle att förhålla sig till som en metod för att kunna vara fortsatt konkurrenskraftig. Inom modern kvalitets- och verksamhetsutveckling återfinns det otaliga metoder för att arbeta innovativt och kreativt. Vikten ligger inte vid att sammanföra dessa utan istället påvisa vikten av kreativitet och innovation.ProblemformuleringDe förbättringsmetoder som avdelningen för Servicetjänster och logistik använder sig av kan innebära att det saknas utrymme för problemlösning och därmed outnyttjad kreativitet. Kunskapen och förståelsen kring kreativitet kan därför skapa förutsättningar till att kunna leda innovationsprocessen i rätt riktning, vilket vi vill försöka implementera på Varutransporten på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.SyfteSyftet med studien är att tillämpa våra kunskaper i innovationsteknik genom att ge förslag till hur Varutransporten kan få in mer kreativitet i sitt flödesarbete.MetodStudiens utförande sker genom två processer, en forskningsprocess och en innovationsprocess, parallellt med varandra.

Jag har valt att studera fyra olika samtida sa?tt att fa?nga upp ma?nskliga fo?rva?ntningar i staden. Jag studerar varje angrepps- sa?tt genom att utfo?ra litteraturstudier, studera ett exempel och intervjua en person. Syftet a?r att fo?ra en diskussion. De fyra angreppssa?tten a?r inte en definition av ?Stadsplanering med fokus pa? ma?nniskan? utan fyra nedslag i en diskussion kring hur man kan fo?regripa ma?nskliga fo?rva?ntningar inom a?mnet fysisk planering.

Anorexia nervosa (AN) är en form av ätstörning som innebär en medveten strävan efter viktförlust. Sjukdomen klassas som en allvarlig psykisk störning som ofta debuterar tidigt i tonåren och innebär förändringar i personlighet och beteende hos barnet. AN drabbar främst flickor och i Sverige beräknas förekomsten vara 0,2-0,4 % av alla kvinnor i åldern 12-25 år. När ett barn i en familj drabbas av psykisk ohälsa som AN innebär det ett lidande som påverkar hela familjen. Föräldrarna tvingas att se sitt barn svälta sig själv vilket är traumatiskt för föräldrarna och väcker många känslor.

Tjugo procent av alla människor är högkänsliga (HSP = Highly Sensitive Person), vilket innebär att de är födda med ett känsligt nervsystem. Många HSP upplever negativa konsekvenser i sin vardag som påverkar livskvaliteten. Eftersom gruppen HSP är så stor och kopplingen HSP, livskvalitet och självmedkänsla inte specifikt har undersökts, var det relevant att göra den här enkätundersökningen. De undersökta frågeställningar är: Finns det inom gruppen HSP angående variablerna: Livskvalitet, Självmedkänsla, Högkänslighet, BIS, BAS, Extraversion och Neuroticism (a) signifikanta samband mellan samtliga variablerna? (b) Till vilken grad förklarar variablerna Livskvalitet och Högkänslighet? (c) Finns det könsskillnader angående samtliga variablerna? (d) Finns det ett positivt samband mellan Högkänslighet och Ålder? De 111 deltagare var medlemmar i Sveriges Förening för Högkänsliga och samtliga var enligt självskattning HSP, som bekräftades av insamlade data.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ II är en ökande folkhälsosjukdom där cirka fyra procent av Sveriges befolkning beräknas ha sjukdomen. Diabetes mellitus typ II är en kronisk sjukdom som kan leda till svåra komplikationer. Därmed är det viktigt att personer med sjukdomen får god information om egenvård för att själva kunna minska riskerna för att utveckla komplikationer. Inom diabetesegenvården är det viktigt med fysisk aktivitet, en god glukoskontroll, god fotvård samt en bra kost. En persons upplevelse är aldrig densamma som någon annan person i samma sist.