Utifrån en fallbeskrivning i socialtjänsten där fem stycken socialsekreterare har intervjuats har relationen mellan ledarskap och anställdas förutsättningar att hantera stress i arbetet undersökts. Utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av klassiska ledarskapsteorier, teorin om känsla av sammanhang och Krav-kontroll-stödmodellen syftar studien till att nå en djupare förståelse för relationen mellan ledarskap och socialsekreterares förutsättningar att hantera stress i arbetet. Resultatet visar att ledarskapsstilen kan inverka på de anställdas förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen. Informanterna som beskriver ett ledarskap som kan kopplas till den demokratiska ledarskapsstilen upplever ökat socialt stöd i arbetsmiljön och ökade förutsättningar för känsla av sammanhang på arbetsplatsen, vilket i sin tur leder till förbättrade förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen. Informanterna som beskriver en arbetsmiljö under ett ledarskap med komponenter kopplade till laissez faire-ledarstilen upplever det motsatta, dvs.

Uppsatsen behandlar insourcing av stödtjänster där fokus ligger på att klargöra tjänstens allt större betydelse för företags kärnverksamheter. Forskningen gällande insourcing av tjänster brister eftersom den inte tar hänsyn till det mervärde som tjänster skapar och den interna kontroll över resurser som insourcing medför. Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera insourcing av stödtjänster. För att uppnå syftet med uppsatsen har teori samlats in som beskriver de aktiviteter ett företag består av. Vidare har teori som beskriver vikten av alla aktiviteter i ett företag behandlats samt teori som beskriver tjänsters särart och vikten av interna relationer.

Examensarbetet görs i samarbete med Sweco Infrastructure AB Vattenkraft & Dammar, Norr där uppdraget är att ta fram ett nytt hjälpmedel i form av mall/mallar teknisk beskrivning. Teknisk beskrivning fyllningsdammar med tätkärna bygger på AMA 07 Anläggning (Allmän material & arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten). Mallen är avsedd att kunna användas vid upprättande av beskrivningar för fyllningsdammar och förenklar arbetet med att formulera beställarens krav på den färdiga produkten. Mallen syftar till att förbättra kvaliteten på tekniska beskrivningar upprättade enligt AMA kod, eftersom inga AMA föreskrifter finns för fyllningsdammars ingående delar. Mallen är en vidareutveckling på CEB.75 Fyllning för damm, bassäng, kanal od och innehåller ett antal kompletta förslag på: - Material- och varukrav - Utförande - Kontroll och provning - Dokumentation Gällande fyllningsdammars ingående delar så som: tätjord, finfilter, grovfilter, övergångslager, stödfyllning, erosionsskydd, tåsten och slitlager..

Det finns en stor marknad för kosttillskottprodukter i Sverige, år 2008 låg den totala försäljningen på cirka två miljarder svenska kronor. Intag av osäkra kosttillskott kan ge skadliga effekter hos konsumenten. Oroväckande är att tidigare undersökningar visar att brister finns när det kommer till kosttillskottens märkning, att de innehåller otillåtna substanser, att verksamhetsutövarnas kunskaper inom området är begränsade och att ingen eller en minimal intern kontroll av kosttillskotten sker. Dessa faktorer motiverar genomförandet av den här undersökningen som skett på uppdrag av förvaltningen Bygg & Miljö Gävle. För att underlätta förvaltningens framtida offentliga kontroll har den här studien syftat till att kartlägga huruvida kommunens apotek och hälsokostbutiker har rutiner för att erhålla säkra och icke vilseledande kosttillskott och i förekommande fall även undersöka hur dessa rutiner är utformade.

Uppsatsens syfte är att undersöka vad som påverkar inslaget av social respektive formell kontroll inom den interna kontrollen. En modell har framtagits, vilken består av ett flertal faktorer; såsom kön, ålder, högsta utbildning, vidareutbildning, medbestämmande, påverkan, arbetslivserfarenhet, avstånd till arbetsplats, kommunikation umgänge och sammanhållning, samt den interna kontrollen i form utav COSO-modellen. Denna modell ska hjälpa oss att försöka få fram om det finns några samband mellan den individuella faktorn och inslaget av social respektive formell kontroll inom den interna kontrollen. Undersökningen är utförd på nämndnivå, barn- och utbildningsnämnden, i tre mindre kommuner runt om i Skåne. För att få fram inslaget av social respektive formell kontroll inom den interna kontrollen intervjuades den ansvariga för intern kontroll inom varje nämnd.

En intervjuundersökning genomfördes bland montörerna på en avdelning på en monteringsfabrik som producerade bilstolar till bilindustrin. Bakgrunden var att ett flertal montörer sökt företagshälsovården för belastningsproblem och samtidigt signalerat stress och hög arbetsbelastning. På den aktuella avdelning och i övriga fabriken fanns hög sjukfrånvaro.Man arbetade i tvåskift och man jobbade maxtid under långa perioder vilket innebar att man lade på ytterligare arbetstid på eftermiddagsskiftet.Syftet med undersökningen var att ta reda på om det fanns stressfaktorer, vilka de var och i vilken omfattning de fanns samt om de kunde bidra till ohälsa i form av allmän ohälsa, belastningsskador och sjukfrånvaro.Från den aktuella monteringsavdelningen drogs ett brett urval på 9 personer där kvinnor och män, invandrare och svenskar, unga och äldre, kort och lång anställningstid, sjukskriven och frisk samt de båda skiften skulle vara representerade. Intervjugruppen bestod av 2 kvinnor och 7 män i åldrarna från 21 till 50 år. Medelålder 33,9 år.

År 2002 infördes en ny lagstiftning i USA, Sarbanes-Oxley Act (SOX). Lagen är en reaktion på de redovisningsskandaler som ägt rum i landet där framstående företag varit inblandade. På grund av skandalerna tappade investerarna förtroendet för aktiemarknaden såväl som för revisionsbranschen. Ökade krav på företagens interna kontroller skall bidra till att minska fel i den finansiella rapporteringen, minska antalet bedrägerier samt återställa investerarnas förtroende. SOX berör såväl amerikanska som icke-amerikanska företag.

Syftet med studien är att undersöka hur verksamhetschefer inom primärvård i två län upplever sin psykosociala arbetsmiljö och hur arbetet påverkar deras hälsa. En kvantitativ enkät har legat till grund för den analys som gjorts utifrån skillnader mellan chefer verksamma i offentlig och privat primärvård samt utifrån ett könsperspektiv. Fyra av fem verksamhetschefer upplever ohälsa på grund av sin psykosociala arbetsmiljö. Mest frekventa arbetsmiljöfaktorer är; liten tid för reflektion och återhämtning, små påverkansmöjligheter över arbetssituationen samt upplevelser av höga krav. Resultatet stämmer väl överens med Karasek & Theorells Krav-kontroll-stöd modell som ligger tillgrund för studien.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka den arbetspsykologiska vinsten i form av kontroll, stress och arbetstillfredsställelse av en utbildningsinsats med skiftlagsutveckling. En enkätundersökning genomfördes på ett stort industriföretag i Mellansverige. Totalt 65 personer svarade på enkäten, indelade i de som deltagit (experimentgrupp) och de som inte deltagit (kontrollgrupp) i utbildningen. Resultatet visade att experimentgruppen jämfört med kontrollgruppen skattade sin kontroll över arbetshastigheten högre. Likaså ansåg sig experimentgruppen bättre kunna förutsäga resultatet av sina beslut i arbetet än kontrollgruppen.

En hel del tidigare forskning tyder på att ha en balans mellan arbetsliv och privatliv är viktigt för att uppleva ett psykiskt välmående samt för att kunna prestera bra på arbetsplatsen. Då verkstadschefer på ett industriföretag genomgår ett stort förändringsarbete undersöktes hur fem manliga chefer upplevde sin balans mellan privatliv och arbetsliv. Delsyften med studien var att undersöka hur chefens roll i privatlivet påverkade balansen, i vilken grad stöd hemifrån påverkade balansen samt vilka konsekvenser en balans eller konflikt skulle kunna få. Studien genomfördes kvalitativt, med en semistrukturerad intervjuguide, där samtliga respondenter var påverkade av förändringsarbetet. Resultatet visade att det fanns verkstadschefer som upplevde en konflikt mellan arbetsliv och privatliv men även de som upplevde en balans.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur anställda inom personlig assistans upplever sin arbetssituation. Arbetsgruppen i denna studie är unik genom att de flesta som arbetar där har varit på samma arbetsplats i flera år. Det unika är att man i andra studier har påvisat den höga personalomsättningen inom personlig assistans. Jag har velat försöka förstå det som respondenterna delgav mig för att se vilka faktorer som bidragit till att de blivit kvar på just denna arbetsplats.Detta är en kvalitativ studie med en hermeneutisk forskningsansats. Det respondenterna har delgett mig är deras egna upplevelser och erfarenheter av deras yrke och faktorer som påverkar dem i deras arbetsmiljö.

Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskområden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsätta verksamheten och därmed dess aktieägare för risk. När Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frågor som ett led i att åstadkomma god bolagsstyrning.Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förändrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förändringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieägarna.Agentteorin utgör en grundläggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieägarna och styrelsen. En täckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har därför utformat en sådan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell.Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll på svenska börsnoterade bolag genomfördes.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna undersökning var att identifiera faktorer som utmärkte långtidsfriska på If Skadeförsäkring.För att uppnå undersökningens syfte skapades tre frågeställningar:?Vilka arbetsrelaterade faktorer utmärker de långtidsfriska??Hur utmärker sig de långtidsfriska sett ur ett perspektiv med KASAM-modellen som teoretisk utgångspunkt??Hur utmärker sig de långtidsfriska sett ur ett perspektiv med Krav-kontroll-stödmodellen som teoretisk utgångspunkt?MetodEn kvantitativ enkätundersökning genomfördes på If Business Support och Stab i februari 2007. Enkäten skickades ut till 297 personer, av dessa svarade 206 (69,4 %) vilket gav ett externt bortfall på 30,6 %.ResultatDe tydligaste faktorerna som utmärkte de långtidsfriska på If var tydliga mål, kompetens, intressanta och meningsfulla arbetsuppgifter, delaktighet och feedback. Detta styrks vid jämförelse med liknande forskning inom området. Studien visade att de långtidsfriska genomgående upplever sin arbetssituation som lite mer positiv än de med hög sjukfrånvaro såväl med KASAM- och med Krav-kontroll-stödmodellen som teoretiska utgångspunkter.SlutsatsAtt arbeta hälsofrämjande utifrån friskfaktorer kan vara ett positivt förhållningssätt i utvecklingen för en sundare arbetsplats.

De senaste årens stora redovisningsskandaler har lett till ökade krav på bolagsstyrning och intern kontroll. Bolagsstyrningens fyra hörnstenar består av styrelsen, den verkställande ledningen,internrevisionen och externrevisionen. En solid bolagsstyrning kräver ett effektivt samspel mellan dessa fyra parter. I vår uppsats fokuserar vi på intern- och externrevisionens roller och relationer. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för internrevisionens och externrevisionens respektive roller, undersöka om koden alternativt SOX har påverkat deras roller samt beskriva hur de arbetar och samverkar för att stärka den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen för att tillsammans skapa en effektiv revision.Vi har genomfört en kvalitativ undersökning utifrån delvis strukturerade intervjuer med tre internrevisorer och tre externrevisorer samt sekundärdata som litteratur, artiklar och Internet.Undersökningen visar att internrevisionen och externrevisionen har olika uppdragsgivare och olika granskningsinriktning, men det ligger i båda parters intresse att kvalitetssäkra den interna kontrollen över finansiell rapportering.

Ämnet för denna uppsats behandlar distansarbete och upplevelsen av kontroll och övervakning vid distansarbete samt hur individen bemöter detta. Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa hur människor som arbetar hemifrån upplever sin arbetssituation, om de upplever att deras arbete och prestationer kontrolleras/övervakas, samt hur de bemöter denna eventuella kontroll/övervakning. Det empiriska materialet i denna studie består av intervjuer med fyra kvinnor och två män som arbetar inom såväl statliga myndigheter som privatägda bolag i fyra olika kommuner. Vid tolkning och analys har Foucaults teori om panoptism och Goffmans dramaturgiska modell använts. Av undersökningens resultat framgår att människor som distansarbetar kan uppleva en rollkonflikt kopplat till de olika rollerna som är förknippad med dennes arbete och privatliv, att en känsla av övervakning finns närvarande vid distansarbete samt att olika handlingsmönster eller strategier står att finna i dessa människors bemötande av kontrollen..