Sök:

Sökresultat:

10440 Uppsatser om Krav-kontroll-stöd - Sida 39 av 696

En hÀlsoSAM röd trÄd i verkSAMheten - en komparativ studie av det Systematiska arbetsmiljöarbetet pÄ tvÄ svenska snabbmatsrestauranger

Denna studie undersöker tvÄ företag inom samma snabbmatskedja, av ungefÀr samma storlek, personalmÀngd, och Älders- och könsfördelning. Syftet med studien Àr att avgöra om Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Àr en faktor som pÄverkar medarbetarnas upplevda hÀlsa. Tre frÄgestÀllningar stÀlls: "Hur fungerar det Systematiska arbetsmiljöarbetet pÄ respektive företag?" "Hur upplever medarbetarna arbetsmiljön?" och "Hur upplever medarbetarna sin hÀlsa?". Genom att besvara och diskutera dessa försöker vi uppfylla studiens syfte.

Brukargenererade bostÀder : kollaborativt bostadsskapande, inspirerat av tyska "Baugruppen"

AnvÀndningen av datorer i arbetet har blivit en allt vanligare företeelse pÄ arbetsplatsen, och för anstÀllda pÄ till exempel callcenter Àr datorer ett oumbÀrligt inslag i arbetssituationen. Med tekniken följer dock inte enbart fördelar; anvÀndningen av datorstöd kan Àven leda till kognitiva arbetsmiljöproblem och stress och ha en mÀrkbart negativ inverkan pÄ den psykosociala arbetsmiljön. Genom teoretisk genomgÄng och kvalitativa intervjuer med arbetsmiljökunniga konstateras dock att det saknas bra utvÀrderingsverktyg för att uppmÀrksamma denna typ avproblem. En arbetsplatsstudie pÄ ett callcenter anvÀnds för att visa pÄ hur anvÀndningen av datorstöd kan inverka negativt pÄ den psykosociala arbetsmiljön, och dess resultat ligger till grund för ett helt nytt utvÀrderingsverktyg. Detta syftar till att hjÀlpa organisationer och företagshÀlsovÄrd att uppmÀrksamma kognitiva och psykosociala arbetsmiljöproblem relaterade till anvÀndningen av datorstöd, med hjÀlp av termer som kognitiva krav, kontroll och socialt stöd.

Hur upplevs betyg? : En studie om gymnasieelevers tankar kring betyg ur ett elevperspektiv

Syftet med vÄr studie var att undersöka elevernas instÀllning till betyg och hur eleverna upplever detta. VÄra frÄgestÀllningar har varit: hur upplever eleverna betyg; pÄverkas elevernas sjÀlvförtroende av betyg; har krav och förvÀntningar hemifrÄn nÄgon betydelse för elevernas uppfattningar om betyg? Vi valde att genomföra studien ur ett elevperspektiv, dÀrför intervjuade vi fem gymnasieungdomar angÄende deras tankar om betyg. VÄrt resultat visar att betyg Àr viktigt för eleverna. De elever som vi intervjuade trodde att man skulle lÀra sig mindre utan betyg och att betyg fungerar som en motivationsfaktor som fÄr dem att anstrÀnga sig extra.

HyllvÀrmare eller levande styrdokument?

Uppsatsens syfte Ă€r att jĂ€mföra hur kommuners avfallsdirektiv implementeras. Uppsatsen fokuseras kring implementering och pĂ„ faktorer som kan ha pĂ„verkan pĂ„ implementeringen. Studien har genomförts genom en jĂ€mförande studie dĂ€r den gemensamma kommunala avfallsplanen, A2020, och implementeringen av densamma ligger till grund. Göteborgsregionens 13 kommuner (Ale, AlingsĂ„s, Göteborg, HĂ€rryda, Kungsbacka, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö) skall alla arbeta utifrĂ„n samma avfallsplan ?A2020 ? avfallsplan för Göteborgsregionen? som faststĂ€lldes av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) i september 2010.

Intern kontroll och management override ur ett revisorsperspektiv

De senaste Ären har det kommit flera regelverk som berör bland annat internkontroll, tvÄ exempel Àr den amerikanska SarbanesOxleyAct och SvenskKod för Bolagsstyrning. BÄda dessa regelverk har utsett styrelsen ochledningen som de huvudansvariga för företagets interna kontroll. Revisorerska sedan testa den interna kontrollen i företaget för att se att den fungerar.Svenska revisorer har Revisionsstandarder (RS) som de ska följa i sitt arbete.RS 240 och RS 400 behandlar intern kontroll. Av RS framgÄr det att detfinns vissa begrÀnsningar i den interna kontrollen och revisorn mÄste framförallt granska de omrÄden dÀr risken för oegentligheter och fel Àr störst. DeomrÄden som har uppmÀrksammats av RS Àr bland annat att ledningen gÄrförbi etablerade kontroller.

MÄste vi lÀsa böcker? : En analys av gymnasieskolans styrdokument avseende lÀsning i skolan

Undersökningens syfte Àr att undersöka hur styrdokumenten stÀller sig till lÀsning av hela böcker och om det finns ett krav pÄ elever att lÀsa minst en hel skönlitterÀr bok för att bli godkÀnda i Àmnet svenska pÄ gymnasiet. För att undersöka detta har jag analyserat Àmnesplanen för svenska samt kursplanerna för svenska 1, svenska 2 och svenska 3 pÄ gymnasiet. I analysen kommer jag fram till att nÄgot krav pÄ lÀsning av hela skönlitterÀra verk för att bli godkÀnd inte finns men att styrdokumenten framhÄller skönlitteraturens status framför de andra typer av texter som nÀmns samt att varje enskild lÀrares tolkning av styrdokumenten styr undervisningens utformning och ifall lÀsning av hela skönlitterÀra verk Àr ett krav eller inte..

SOX pÄverkan pÄ tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen hos Parker Hannifin AB i BorÄs.

Inledning: De senaste Ärens redovisningsskandaler, dÀr bland annat Enron och Worldcom var inblandade, har lett till att förtroendet för den finansiella rapporteringen har minskat eftersom rapporteringen av bolagens ekonomiska stÀllning inte har varit sanningsenlig. Debatten kring redovisningsskandalerna har frÀmst handlat om att den finansiella rapporteringen inte har varit tillförlitlig pÄ grund av bristande intern kontroll hos bolagen. För att vinna tillbaka marknadens förtroende införde George W Bush en ny lagstiftning som kom att kallas Sarbanes Oxley Act. Alla bolag som Àr registrerade pÄ amerikanska börsen mÄste följa lagen, vilket Àven pÄverkar svenska bolag. Sarbanes Oxley Act Àr en omfattande lag som bestÄr av ett antal sektioner.

Stressupplevelse hos studenter : Relationen mellan stressupplevelse, kontrolluppfattning, socialt stöd och fysisk aktivitet

Studenter i Sverige har visats vara en utsatt grupp för stress i samhÀllet. Tidigare forskning har pÄvisat att en lÀgre stressupplevelse kan prediceras av individens kontrolluppfattning (locus of control), tillgÄng till socialt stöd och fysiska aktivitetsvanor. Studiens frÄgestÀllning gÀllde om kontroll-uppfattning, socialt stöd eller fysiska aktivitetsvanor var den starkaste prediktorn för en lÀgre stressupplevelse hos högskolestudenter. En enkÀt-undersökning mÀtte 119 högskolestudenters stressupplevelse, kontroll-uppfattning, sociala stöd och fysiska aktivitetsvanor. Enkla- samt multipla regressionsanalyser visade att kontrolluppfattning var den starkaste prediktorn för en lÀgre stressupplevelse hos studenter.

Hur arbetsledare frÀmjar den psykosociala arbetsmiljön?

Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare undersöka, genomföra och följa upp verksamheten, enligt det systematiska arbetsmiljöarbetet ska detta arbete ske naturligt i det dagliga. Den mest anvÀnda modellen inom kartlÀggningen av psykosocial arbetsmiljö var krav-kontroll-stöd modellen, det har dock föreslagits att det var viktigt att ta hÀnsyn till ledningsförfaranden för att kunna förstÄ arbetsrelaterade risker bÀttre. ForskningsfrÄgorna i denna studie var hur ledare arbetade med den psykosociala arbetsmiljön och hur det arbetet förmodades pÄverka medarbetarnas hÀlsa. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ detta. I denna studie deltog 8 personer med arbetsledarbefattning, erfarenheten varierade mellan 4-20 Är, antalet personer de ansvarade över varierade mellan 1-42 personer.

FörĂ€ldrars betydelse för ungdomsdrickande  : en kvantitativ förĂ€ldrastudie i Öckerökommun om hur attityder, stöd, kontroll och eget drickande inverkar pĂ„ ungdomars alkoholbeteende 

Öckerö kommun var 1999 den kommun i VĂ€stra Götaland som hade störst problem med ungdomsfylleri.År 2002 anstĂ€lldes en drogförebyggande samordnare i kommunen som genomprojektet Alla Överens arbetar för att pĂ„verka förĂ€ldrar och andra vuxna till att inte tolereraalkohol bland underĂ„riga. Sedan dess har alkoholanvĂ€ndningen bland ungdomarna sjunkitdrastiskt. Tidigare forskning kring ungdomars alkoholbeteende visar att förĂ€ldrars attityd tillungdomsdrickande till stor del pĂ„verkar barnens alkoholanvĂ€ndande. Även faktorer som stödoch kontroll i form av regler och tillsyn har visat sig vara skyddande, medan kontroll i formav bestraffning och hot samt alkohol i hemmet anses mindre bra. Syftet med uppsatsen Ă€r attundersöka vilken attityd förĂ€ldrarna till elever i högstadiet i Öckerö kommun har till ungdomarsalkoholbeteende, samt hur de genom stöd, kontroll och eget drickande pĂ„verkar sinabarns alkoholbeteende.

Är kunskap, kontroll och förvĂ€ntningar pĂ„ mötet med vĂ„rdpersonal centralt för patientens beskrivning av delaktighet i vĂ„rden? Litteraturstudie ur ett patientperspektiv

Delaktighet kan förklaras som aktiv medverkan eller att tonvikten lÀggs pÄ kÀnslan av delaktighet det vill sÀga att vara till nytta eller ha medinflytande. Enligt SOSFS 2005:12, ska förutsÀttningar ges sÄ att patienten kan bli delaktig i sin vÄrd. Sjuksköterskor upplever att patientdelaktighet Àr nÀr det finns en upprÀttad relation mellan patient och sjuksköterska, delad makt, att det finns en delad information och kunskap samt att det finns ett lika stort engagemang hos bÄda parterna. Det Àr viktigt att sjuksköterskan förstÄr hur patienter upplever delaktighet i vÄrdmötet.Syftet Àr att beskriva möjligheter och hinder för delaktighet i vÄrd och behandling utifrÄn ett patientperspektiv. En systematisk litteraturstudie har genomförts.

Extern validering i CASE-verktyg

I denna rapport behandlas frÄgor som rör extern validering och datorstöd (CASE) för detta. Rapporten redogör för en undersökning vars syfte Àr att ta reda pÄ vilka krav som tekniker för extern validering stÀller pÄ CASE-verktyg och hur verktygen svarar upp till dessa krav. Olika metoder finns för att skapa ett informationssystem och varje metod har sina beskrivningstekniker som underlag för extern validering.De beskrivningstekniker som föreskrivs i en metod Àr ofta mycket detaljerade. En metods notationen stÀller dÀrför stora krav pÄ CASE-verktyg som uttalar stöd för denna metod.Arbetet som beskrivs i denna rapport identifierar krav pÄ datorstöd utifrÄn en viss metods beskrivningstekniker samt ytterligare valideringstekniker som beskrivs i litteraturen. DÀrefter undersöks CASE-verktygs förmÄga att svara upp till dessa krav.SjÀlva undersökningen av verktygen genomförs via ett testförfarande dÀr samtliga utvalda verktyg implementerar tvÄ olika testfall.Resultatet frÄn genomförandet av tester visar att det existerar stora skillnader mellan verktygens pÄstÄdda stöd för en viss metod och vad de faktiskt klarar av.

Svensk kod för bolagsstyrning : Hur vÀl efterföljs den?

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Strategisk utvecklingsprocess i praktiken. En kvalitativ fallstudie om hur och varför en organisationsstrategi anpassas och förÀndras

En viktig del till att bli en framgÄngsrik chef Àr att finna en balans mellan arbete ochfritid. GÄr det att finna balans mellan arbete och fritid. I det lÄnga loppet handlar detom att orka hantera hög arbetsbelastning och krav som stundtals tenderar att spillaöver pÄ ens fria tid. Genom teknikutvecklingen Àr inte lÀngre tillgÀngligheten ettproblem utan problematiken ligger snarare hos individen att sÀtta sina egna grÀnser.Den hÀr studien innefattar nio chefer frÄn olika branscher verkade iGöteborgsomrÄdet. Respondenterna har intervjuats dÀr egna tankar och reflektionerkring deras balans har varit i fokus.

Vad innebÀr det att vara lÀrare? : LÀrarstudenters reflektioner kring sin utbildning och sin blivande yrkesroll

Syftet med denna studie Ă€r att studera varför nĂ„gra lĂ€rarstudenter vill bli lĂ€rare och att undersöka om de Ă€r beredda pĂ„ de olika krav som stĂ€lls pĂ„ lĂ€rare idag. Studien inleds med en litteraturgenomgĂ„ng dĂ€r olika teorier, vilka bland annat behandlar vilka krav och förvĂ€ntningar som finns pĂ„ lĂ€rare idag, presenteras. DĂ€refter följer en redovisning av Ă„tta intervjuer vilka genomförts med studerande vid lĂ€rarutbildningen i Linköping. I den efterföljande diskussionen har frĂ„gestĂ€llningarna nedan utgjort grund för jĂ€mförelsen mellan de empiriska resultaten och teorin. - Varför vĂ€ljer studenter att studera pĂ„ lĂ€rarutbildningen och vilka förvĂ€ntningar har de pĂ„ den? - Vad tror studenterna att det innebĂ€r att vara lĂ€rare? - ÖverensstĂ€mmer studenternas förvĂ€ntningar pĂ„ lĂ€raryrket med de krav frĂ„n samhĂ€lle och förĂ€ldrar som stĂ€lls pĂ„ lĂ€rare idag?I det avslutande kapitlet gĂ„r att lĂ€sa vilka slutsatser som kan dras av studien.

<- FöregÄende sida 39 NÀsta sida ->