Sökresultat:
12667 Uppsatser om Krav-kontroll-stöd modellen - Sida 54 av 845
Svensk kod för bolagsstyrning : betraktande av intern kontroll ur ett bolags respektive revisorsperspektiv
Bakgrund och problem: Bolagsstyrning har pÄ senare tid fÄtt en ökad uppmÀrksamhet, en bidragande orsak till detta har varit de uppdagade skandaler som skett runt omkring i vÀrlden, framförallt i USA. Koden infördes den första juli Är 2005 och syftar till att ÄterupprÀtta det svenska nÀringslivets förtroende samt förhindra liknande hÀndelser. I Koden Äterfinns avsnittet intern kontroll. Internkontrollens ÀndamÄl Àr att rikta fokus pÄ bolagens hantering och kontrollering av bolagens risker. Den sjÀtte september Är 2006 genomförde Kollegiet för svensk bolagsstyrning en förÀndring i det berörda avsnittet.
Ledarskap och dess pÄverkan pÄ arbetsförhÄllanden och vÀlbefinnande
Syftet med föreliggande studie Àr att fÄ kunskap om hur medarbetarna uppfattar sina arbetsförhÄllanden, sitt vÀlbefinnande i relation till arbetet och ledarskapet. Vidare syftar studien till att fÄ kunskap om hur ledarskap pÄverkar medarbetarnas uppfattning om arbetsförhÄllanden och medarbetarnas vÀlbefinnande. 85 deltagare (N=85) kompletterade ett webbaserad frÄgeformulÀr som bestod av 48 frÄgor med frÄgerubrikerna krav, kontroll, stöd, rÀttvisa, mobbing och trakasseri, hÀlsa och vÀlbefinnande samt ledarskap. Resultatet visar att medarbetarna upplever sig ha delvis bra arbetsförhÄllanden och delvis bra vÀlbefinnande. Vidare visar resultatet att arbetsförhÄllanden, vÀlbefinnande och ledarskap korrelerar signifikant positivt med varandra dÀr starkaste korrelationen finns mellan vÀlbefinnande och ledarskap.
ICA DE KALLHĂLLSPROJEKTSTYRNINGSMODELL : HUR OCH VARFĂR SKILJER DEN SIG FRĂ NPRAKTISK PROJEKTSTYRNING
I dagens affÀrsvÀrld har dem flesta företag projekt som arbetsform, det kan handla omomstrukturerings- eller utvecklingsprojekt. PÄ grund av detta har ett antal olika modeller, som tillexempel Praktisk Projektstyrning (PPS) och PROPS, utvecklats för just detta ÀndamÄl. PPSutvecklades sent pÄ 1980-talet av Tieto, och idag anvÀnds den modellen pÄ en rad olika företag iSverige. Företagen vÀljer antingen att köpa in konsulteringstjÀnster frÄn Tieto eller sÄ anpassardem PPS-modellen till sin egen verksamhet. Ett projekt kan generellt delas in i tre stycken moment, förberedelse, genomförande och avslut.
Brottsskeden kring infÀstning av stÄlpelare
En utfackningsvĂ€gg Ă€r en icke bĂ€rande vĂ€ggkonstruktion, ofta av trĂ€ som har för syfte att minimera energiförbrukningen för byggnader i betong. Inuti konstruktionen anvĂ€nds ibland stĂ„lpelare för att bĂ€ra ovanliggande konstruktioner. StĂ„lpelarna utsĂ€tts för laster som de mĂ„ste dimensioneras för. Ăver och under pelarna svetsas plĂ„tar fast för att öka den belastade arean och hindra brott i betongen.I detta examensarbete har dĂ€rför en datormodell i programmet Excel framtagits. Modellen dimensionerar kantpelare i stĂ„l enligt Eurokoderna.
Kravhantering i praktiken : Fallstudie av arbetet med kravhantering vid framtagning av nytt biljettsystem
Kravhantering a?r en viktig del av systemutvecklingsprocessen. Genom att samla in, analysera och prioritera krav skapas en tydlig bild av hur ett framtida system ska fungera. De krav som faststa?lls kan anva?ndas fo?r utva?rdering av fo?rslag fra?n leveranto?rer och senare i systemutvecklingsprocessen fo?r utva?rdering av prototyper.
Avskaffandet av revisionsplikten ? Hur pÄverkas intressenternas förtroende för smÄ bolag?
En ny lagförÀndring medförde att revisionsplikten avskaffades, vilket kom att beröra bÄdebolag och intressenter, sÄsom revisionsbolag, banker och myndigheter. Den borgerligaalliansen lÀmnade ett vallöfte Är 2006 om avskaffad revisionsplikt och den 1 november Är2010 blev revisionen frivillig för ungefÀr 250 000 smÄbolag. De krav som stÀlls för attbolag skall vara skyldiga att ha revisor Àr att de har mer Àn tre anstÀllda, omsÀttningenskall vara mer Àn 3 miljoner kronor och balansomslutningen skall vara mer Àn 1,5miljoner kronor. Minst tvÄ av dessa krav mÄste vara uppfyllda.Revisionspliktens avskaffande Àr en fördel för de smÄ bolagen, dÄ det handlar omkostnadsbesparingar, men det kan ocksÄ innebÀra en nackdel. NÀr ett bolag vÀljer attavskaffa revisorn innebÀr det att Skatteverket kommer att ha mer kontroll och bolagetkanske inte anses vara lika förtroendefullt som nÀr de anlitar en revisor.
Application lifecycle management utvÀrdering av komponenter
Uppsatsen ger en överblick av vad synsÀttet Application Lifecycle Management (ALM) innebÀr. EnutvÀrderingsmodell beskriver de analyserade verktygens duglighet gÀllande ett antal funktionellaoch icke-funktionella krav. Modellen jÀmför kommersiella verktyg och uppsÀttningar med enmotsvarande uppsÀttning av Open Source verktyg. De huvudsakliga problemen idag Àr att de somnyttjar ALM-synsÀttet ofta blir begrÀnsade till en kommersiell plattform, vilket fÄr till följd att deinte kan bearbeta sÄdan data som inte stöds i plattformen. Ett annat stort problem Àr verktygenskostnad.
DimensioneringshjÀlp för stabilisering av flervÄningshus.
Byggande i kallt klimat innebÀr mÄnga utmaningar pÄ grund av de hÄrda pÄfrestningar byggnader utsÀtts för. Forskningsprojektet Attract utreder möjligheten Ästadkomma attraktivt och hÄllbart boende i subarktiskt klimat, med utgÄngspunkter i Kiruna och GÀllivare. Tyréns AB Àr en del av detta och vill effektivisera byggprocessen genom att industrialisera hustillverkningen med förtillverkade moduler. Det skulle innebÀra en minskning av kostnader och tidsÄtgÄng under bÄde projektering och produktion. MÄlet med arbetet Àr att skapa en berÀkningsmodell som ska kunna anvÀndas för att snabbt ta fram de dimensionerande krafter ett stabiliserande torn av prefabricerade skivelement, exempelvis trapphus, utsÀtts för. Tanken Àr att ha fÄ bestÀmda vÀrden och istÀllet ge anvÀndaren av modellen möjlighet att anvÀnda egna variabler beroende pÄ situation, vilket skulle innebÀra att modellen kan anvÀndas vid flera olika tillfÀllen. Arbetet har resulterat i en berÀkningsmodell i form av en Exceldatafil dÀr berÀkningar utförs automatiskt och levererar dimensionerande krafter för det stabiliserande tornet.
Expedition: Det gyllene renhornet: Àr en modell för lÀrande
som bygger pÄ spÀnning, fantasi och berÀttande, och som
benÀmns Àventyrspedagogik, anvÀndbar i skolans arbete
Syftet med detta arbete Àr att undersöka om en modell för lÀrande som skapar motivation genom spÀnning, utmaning, fantasi och berÀttande, som benÀmns Àventyrspedagogik, Àr anvÀndbar i skolans arbete. Arbetets utgÄngspunkter var att genom den Àventyrspedagogiska modellen för lÀrande skapa fantasiberikande och spÀnnande moment i skolarbetet och skapa förutsÀttningar för motivation till lÀrande bÄde hos elever och lÀrare. De teoretiska utgÄngspunkterna togs ifrÄn Sven-Gunnar Furmarks modell för Àventyrspedagogik, teorier om spÀnningens, fantasins och berÀttandets betydelse för lÀrande samt neurologisk forskning i pedagogiskt sammanhang. Undersökningen genomfördes i en Äldersintegrerad elevgrupp om 68 elever, samt 6 pedagoger i en problembaserad-individuell verksamhet i Är 7-9. I 10 mindre arbetsgrupper genomfördes ett temaprojekt som behandlade temat samekultur.
Grundorsaksanalys i System C2 : en enkel och generell systematik
Problem eller avvikelser uppstÄr i en organisation nÀr dess standard, mÄl eller riktlinjer inte kan uppnÄs. För att effektivt kunna minimera problemens inverkan i framtiden kan en grundorsaksanalys tillÀmpas. En grundorsaksanalys avser en systematisk analys vars, syfte Àr att förstÄ varför avvikelsen uppstod frÄn början för att kunna identifiera dess underliggande orsak och utveckla systematiska ÄtgÀrder [7]. Grundorsaksanalysens syfte Àr att finna den underliggande orsaken till varför ett problem har uppstÄtt och pÄ sÄ sÀtt eliminera dess inverkan i framtiden. Grundorsaksanalys ingÄr som en viktig del i kvalitetsledning och bör behandlas av organisationens kvalitetsledningssystem.
?... i offentliga organisationer pekas det Ät alla hÄll? : En kvalitativ studie om kopplingen mellan lojalitet och arbetsvillkor bland personalchefer och personalsekreterare i offentlig sektor
Att arbeta som personalchef och personalsekreterare innefattar arbetsuppgifter med personal i fokus. Det finns en hierarkisk skillnad mellan dessa tvÄ yrkesgrupper, dÀr personalchefen Àr chef över personalsekreteraren och dÀrmed finns det en viss skillnad i arbetsuppgifterna. Att arbeta pÄ en personalavdelning i en kommunal förvaltning innebÀr att personalcheferna och personalsekreterarna har ett flexibelt arbete, utifrÄn att de sjÀlva till stor del kan planera sin arbetsdag. Men arbetet innebÀr Àven att det stÀlls krav frÄn mÄnga olika hÄll, vilket kan medföra att personalchefernas och personalsekreterarnas lojalitet sÀtts pÄ prov. Syftet med denna studie Àr att undersöka koppling mellan lojalitet och arbetsvillkor bland personalchefer och personalsekreterare inom den offentliga sektorn.
Interaktivitet i webbapplikationer
Som alla vet och som alla lÀst har anvÀndandet av Internet ökat explosionsartat de sista tio Ären vilket har lett till att mÀngden information som nu finns tillgÀnglig pÄ nÄgra sekunders avstÄnd in i framtiden Àr gigantiskt. DÄ fler och fler företag vill nÄ ut till den breda publik som Internet har, mÄste de skapa webbsajter pÄ ett sÄdant sÀtt att de fÄngar besökarnas intresse snabbt och fÄr dem att göra Äterbesök. Detta gör givetvis konkurrensen om kunderna stenhÄrd. Hur kan man dÄ fÄnga intresset hos besökare för att fÄ en större chans att pÄverka dem positivt och det snabbt? Den hÀr rapporten riktar sig framförallt till utvecklare av webbapplikationer som vill se vad som Àr avgörande för att försöka locka till sig fler besökare och för att behÄlla de som redan finns.
NÄgra rehabiliteringspatienters upplevelser av pÄverkan och kontroll i samband med rehabilitering efter cerebrovaskulÀr skada
The purpose of this study was to increase the understanding of how patients following cerebral vascular attacks percieve personal Control and their ability to influence the course of their rehabilitation. Specific questions relating to the concept of Health Locus of Control such as perception of personal responsibility and own influences as well as the recognition of the influence of outside phenomena such as faith, luck and divine power were asked for. The empirical findings of this study were based upon semistrucutural interviews with five respondents. The results showed that the respondents efforts, together with the efforts of others were a necessity in successful rehabilitation. The influence of faith or luck on the other hand, was not percieved as a factor for success.
En miljömÀrknings pÄverkan pÄ varumÀrke & konsumentbeteende
Det krÀvs att företag utvecklar sig för att vara konkurrenskraftiga pÄ en stÀndigt förÀnderlig marknad. Ett sÀtt för företag i livsmedelsbranschen att differentiera sig Àr att endast anvÀnda ekologiska rÄvaror i framstÀllningen av sin produkt. Om de gör det kan de bli godkÀnda för miljömÀrkning och fÄ anvÀnda KRAV:s logotyp pÄ sin produkt. Den massmediala uppmÀrksamheten riktas allt mer pÄ klimatkrisen vilket har gjort konsumenterna mer medvetna och villiga att pÄverka genom sitt eget agerande.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utreda hur en KRAV-mÀrkning kan pÄverka varumÀrke och konsumentbeteende. För att kunna besvara syftet har vi studerat teorier inom varumÀrkesforskning och beteendevetenskap.
Etik, moral och myndighetsutövande
MilitÀr och polis har vid en hastig överblick en gemensam nÀmnare, nÀmligen legal vÄldsanvÀndning som en vÀg att lösa sina respektive uppgifter. Vad stÀller detta för krav i frÄga om etik och moral pÄ respektive yrkesgrupp? Finns det fler likheter och vad finns det för skillnader, ur ett etiskt och moraliskt perspektiv? Syftet med denna uppsats Àr att identifiera vilka likheter och skillnader i krav pÄ etik och moral det finns mellan officerare och poliser. Detta sker genom att beskriva vilka krav som stÀlls pÄ en officer för att sedan beskriva vilka krav som stÀlls pÄ en polis. DÀrefter sker en jÀmförelse och en analys i syfte att tydliggöra de likheter och skillnader som identifierats. Uppsatsen visar att likheter förekommer i frÄga om krav pÄ att behÄlla sin etik i perioder dÄ den inte sÀtts pÄ prov och efter lÄnga tider av passivitet i verksamheten.