Fysisk bestraffning och psykologisk kontroll som utförs av förÀldrar Àr exempel pÄ problematiska förÀldrabeteenden som kan orsaka depressiva symptom hos ungdomar. Studiens syfte Àr att undersöka om det finns skillnader i depressiva symptom mellan ungdomar som har utsatts för fysisk bestraffning och ungdomar som har utsatts för psykologisk kontroll över tid. Studien anvÀnder sig utav sekundÀrdata frÄn ett forskningsprojekt, bestÄende av enkÀtsvar som har samlats in frÄn ungdomar mellan 13-15 Är i en mellanstor svensk stad. Studien visade inga skillnader i depressiva symptom hos ungdomarna nÀr symptomen av fysisk bestraffning och psykologisk kontroll jÀmfördes över tid. Dock var sambanden mellan fysisk bestraffning och depressiva symptom svagare Àn mellan psykologisk kontroll och depressiva symptom..

Studiens syfte Ă€r att studera sambandet mellan rĂ€ttvisa, ansvar, utbrĂ€ndhet och hĂ€lsa bland medarbetare pĂ„ Örebro Universitetssjukhus. Studiepopulationen bestĂ„r av omsorgspersonal, sammanlagt 115 stycken, varav 29 stycken Ă€r mĂ€n och 86 stycken Ă€r kvinnor, med en medelĂ„lder pĂ„ 41 Ă„r. Samtliga svarade pĂ„ ett frĂ„geformulĂ€r som delades ut efter muntlig förfrĂ„gan, dĂ€r de fick skatta sig sjĂ€lva. FrĂ„gebatteriet mĂ€ter fyra stycken skalor, ansvar (krav och kontroll), rĂ€ttvisa (socialt stöd), utbrĂ€ndhet samt hĂ€lsa. Resultatet visar statistiskt signifikanta relationer mellan rĂ€ttvisa och ansvar i relation till utbrĂ€ndhet.

Syftet med den genomförda studien var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön för de konsulter som jobbar som projektledare. En styrande faktor i undersökningen var den projektledande konsultens lokalisering, dÄ vissa projekt leds frÄn konsultföretaget medan andra utförs pÄ plats hos bestÀllarföretaget. MÄlet med undersökningen var att se om det fanns nÄgra likheter och/eller skillnader i den psykosociala arbetsmiljön beroende pÄ lokaliseringen och hur den upplevdes av de projektledande konsulterna.Sex stycken projektledande konsulter intervjuades vid insamling av empiri. Respondenterna kommer frÄn tre olika konsultföretag lokaliserade i Karlstadsregionen. En jÀmn fördelning har efterstrÀvats mellan projektledande konsulter som leder projekt frÄn det egna konsultföretaget och de som arbetar pÄ bestÀllarföretaget.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och förklara vad börsnoterade företag redovisar som socialt ansvar. Fokus i denna uppsats Àr att granska vad företag sjÀlva lÀgger störst vikt vid i sitt frivilliga arbete i upprÀttandet av en hÄllbarhetsredovisning och vilket socialt ansvar de anser sig ta..

Denna studies syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan förÀldrars attityder (krav, förvÀntningar och stöd) till ungdomars idrottande och ungdomarnas upplevelse av negativ stress. Studien utgÄr frÄn Karaseks och Theorells (1990) krav-kontrollmodell som beskriver förhÄllandet mellan upplevda krav och upplevd kontroll som avgörande för hur individens situation upplevs och om den leder till positiv eller negativ stress. EnkÀter delades ut till förÀldrar (n=77) och ungdomar (n=77) inom olika idrottsförbund. Resultatet visar att förÀldrarnas attityder Àr positiva och att ungdomarnas upplevelse av stress Àr lÄg. Inget samband pÄtrÀffades mellan förÀldrarnas attityder och ungdomarnas upplevelse av negativ stress inom idrottandet.

Studiens huvudsakliga slutsats Àr att majoriteten av studenterna pÄ Handelshögskolan i Göteborg inte prioriterar socialt ansvarstagande hos en framtida arbetsgivare. Socialt ansvar anses vara den minst viktiga faktorn dÄ endast 18 procent avrespondenterna markerade socialt ansvarstagande som en av de fem viktigaste faktorerna hos en framtida arbetsgivare.

Ett kostsamt och alltmer utbrett problem i vÀstvÀrlden Àr arbetsrelaterad stress. Fenomenet uppkommer till följd av en rad olika faktorer pÄ arbetet samt i arbetsmiljön och Àr ett skadligt tillstÄnd för individen som drabbas. Enligt Europeiska kommissionen bör arbetsgivare aktivt arbeta för att motverka arbetsrelaterad stress. Förutom dessa rekommendationer Àr svenska arbetsgivare enligt den svenska arbetsmiljölagen dessutom skyldiga att vidta alla ÄtgÀrder som krÀvs för att förebygga fysisk sÄvÀl som psykisk ohÀlsa hos arbetstagaren. Uppsatsen syftar till att kunna inspirera och vÀgleda företagsledare och mellanchefer till olika stressförebyggande ÄtgÀrder som vilar pÄ en vetenskapligt beprövad grund.

ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte Àr att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för vÀlbefinnandet beroende pÄ individens psykologiska ÄterhÀmtningsförmÄga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - vÀlbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? vÀlbefinnande. Hypotesen Àr att det sociala stödet har en större betydelse för individer med lÄg ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnade och att det sociala stödets betydelse Àr mindre för individer med hög ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnande. Det kvantitativa stödet innebÀr hur ofta en individ trÀffar mÀnniskor.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka den hÀlsorelaterade livskvaliteten hos elever pÄ högstadiet samt hur denna förhÄller sig till elevernas socioekonomiska status och upplevelse av kontroll. 154 elever frÄn fyra olika kommunala skolor i Sverige besvarade ett formulÀr gÀllande deras hÀlsa, livskvalitet och kÀnsla av kontroll. Eleverna delades in i olika grupper, hög/lÄg-SES, beroende pÄ medelinkomsten i deras kommun. Resultatet visar pÄ en signifikant skillnad i elevernas HRQoL. Högre grad av kontroll visades vara förknippat med bÀttre hÀlsa.

Syftet med denna studie var att belysa vad arbetsgivare kan göra för att minska stressen hos den enskilde individen och pÄ sÄ sÀtt ocksÄ minska ohÀlsotalen. Ett antal forskares syn pÄ stress har studerats för att fÄ fram vilka faktorer som har betydelse för den enskilde individens psykosociala arbetsmiljö. En enkÀtundersökning genomfördes för att mÀta vilka faktorer som framkallar upplevd stress hos individen. VÄr utgÄngspunkt bestod till stor del av Karaseks krav och kontrollmodell. De faktorer som mÀttes i enkÀten var individens upplevda kontroll, krav, sociala stöd, personliga egenskaper och tekniskt informativt stöd.

Studiens syfte Ă€r att studera sambandet mellan rĂ€ttvisa, ansvar, utbrĂ€ndhet och hĂ€lsa bland medarbetare pĂ„ Örebro Universitetssjukhus. Studiepopulationen bestĂ„r av omsorgspersonal, sammanlagt 115 stycken, varav 29 stycken Ă€r mĂ€n och 86 stycken Ă€r kvinnor, med en medelĂ„lder pĂ„ 41 Ă„r. Samtliga svarade pĂ„ ett frĂ„geformulĂ€r som delades ut efter muntlig förfrĂ„gan, dĂ€r de fick skatta sig sjĂ€lva. FrĂ„gebatteriet mĂ€ter fyra stycken skalor, ansvar (krav och kontroll), rĂ€ttvisa (socialt stöd), utbrĂ€ndhet samt hĂ€lsa. Resultatet visar statistiskt signifikanta relationer mellan rĂ€ttvisa och ansvar i relation till utbrĂ€ndhet.

Att vara mellanchef Àr pÄ mÄnga sÀtt en utsatt position. Man förvÀntas hantera krav frÄn bÄde över- och underordnade, samt frÄn sina kollegor som befinner sig pÄ samma nivÄ. Inom den offentliga politiska sektorn tillkommer ytterligare en dimension  -  kraven frÄn samhÀllet. Vilka Àr dessa krav? Hur skiljer de sig frÄn varandra? StÄr de i konflikt med varandra? Och framförallt; hur pÄverkar dessa mellanchefer pÄ individnivÄ? Undersökningen utgÄr frÄn Robert Karaseks Krav och kontroll-modell samt Aaron Antonovskys KASAM-teori.

Arbetskraven pÄ kvinnor och mÀn Àr idag högre Àn tidigare och grÀnsen mellan arbete och privatliv har mer eller mindre suddats ut, vilket kan pÄverka hÀlsan negativt. Tack vare dagens teknik kan anstÀllda vara tillgÀngliga i en större grad, och arbetet gÄr att utföra pÄ fler stÀllen Àn pÄ sjÀlva arbetsplatsen. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur individer med aktiva arbeten hanterar balansen mellan arbete och privatliv, och om de med aktiva arbeten kan drabbas av ohÀlsa pÄ grund av arbetet. Aktiva arbeten innebÀr de arbeten med hög kontroll och höga krav som enligt Karaseks krav/kontrollmodell Àr de arbeten som sÀgs vara de "bÀsta" arbetena, för att prestera högt utan att drabbas av ohÀlsa. I den hÀr studien har en kvalitativ undersökning genomförts, i form av intervjuer med sju respondenter som gÄr inom de aktiva arbetena.

ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte Àr att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för vÀlbefinnandet beroende pÄ individens psykologiska ÄterhÀmtningsförmÄga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - vÀlbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? vÀlbefinnande. Hypotesen Àr att det sociala stödet har en större betydelse för individer med lÄg ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnade och att det sociala stödets betydelse Àr mindre för individer med hög ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnande. Det kvantitativa stödet innebÀr hur ofta en individ trÀffar mÀnniskor.

Syftet med denna studie var att undersöka vad som ger medarbetare vÀlbefinnande ochpositiva kÀnslor pÄ arbetsplatsen. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sexmedarbetare pÄ fyra bank- och försÀkringskontor i mellersta Sverige. Resultatet analyseradesmed hjÀlp av tidigare forskning samt teorier.Resultatet visar att det som skapar positiva kÀnslor och vÀlbefinnande i stor grad Àr relationer,dels med kollegor men ocksÄ med kunder. Positiva kÀnslor kan ha en vÀldigt högspridningsförmÄga bland kollegor, kunder och i organisationen. Det visade ocksÄ att det Àrviktigt att det finns en balans mellan arbetsliv och privatliv samt mellan krav och kontroll.