AbstractThe future of ethanol is depending on good solutions for the production. ENA energy power plant produces electrical power and district heating by heating biofuel. By building an integrated bioenergy plant surplus steam could be used to produce ethanol as fuel to vehicle.This would mean that ethanol is produced renewable energy and the energy for the process derives from the surplus of power.  ENA energy, MDH (the University of Mälardalen) and the energy authority has initiated a research project were different bioenergy combinations integrate with existing power plant.  As a part of the project which size an integrated factory should be to gain the best efficiency for the plant was investigated. Consideration will be taken to the cost of the production in order to be competitive to the price of imported ethanol.  Etanolens framtid vilar på bra lösningar för framställning.  I ENA energi Kraftverk i Enköping produceras el och fjärrvärme genom eldning av biobränsle.  Genom att bygga ett integrerat bioenergiKraftverk där skulle man kunna använda överskottsånga till att framställa etanol som fordonsbränsle.

Stockholmsregionen hade år 2011 68 000 bostadslösa studenter. Studenter som står i bostadskö kan få sin bostad till mitten eller i slutet av deras studieperiod. Men att bara bygga nya studentbostäder är inte en enkel lösning. Att bygga nytt idag är förknippat med dyra byggkostnader där kokurrensen om fina lägen är hård, vilket resulterar i dyra hyror. Detta är något som studenter inte har råd med.

För att anpassa samhället till en koldioxidsnål ekonomi är det viktigt att tillgängliga förnyelsebara och utsläppsfria energikällor utnyttjas till full kapacitet. Vattenkraften spelar i denna mening en viktig roll eftersom befintlig teknologi är välutvecklad och tillgänglig. Enligt uppskattningar av branschexperter har den småskaliga vattenkraften en utbyggnadspotential som nästan motsvarar en dubblering av dagens volym, med hänsyn till gällande regelverk. Denna studie har som mål att utreda lönsamheten samt de ekonomiska riskerna vid etablering av småskalig vattenkraft vid befintliga dammbyggnader.Utredningen består av att tillämpa en teknisk och en ekonomisk modell på en fallstudie som agerar som basscenario. Parametrarna i indata känslighetsanalyseras sedan för att ge mer generell insikt i investeringsutsikterna.

Svensk Vattenkraftförening har upplevt behov av att hänvisa till branschens tjänsteleverantöreroch leverantörer av komponenter till småskaliga vattenKraftverk vid förfrågningar fråninternationellt och inhemskt håll. Detta examensarbete har gjorts med syfte att möta detta behov,genom att kartlägga företag aktiva inom branschen småskalig vattenkraft.Utifrån initiala undersökningar och litteraturstudier bearbetas en modell fram för hurenkätundersökningen ska presentera samlad information. De samlade koncept och meningar somskapats under förstudien används för att utforma en lista av aktiviteter som hör till processen attstarta, driva och underhålla ett vattenKraftverk. Stöd för att aktiviteternas förekomst tas från olikaregister över liknande branschers kategoriseringar och branschföretagsverksamhetsbeskrivningar. Detta sammanvägt med de svar som samlats in från intervjuer ochenkäter skapar ett ramverk med fördefinierade aktiviteter.De huvudsakliga metoder som använts för att identifiera branschens aktörer, är att intervjua enhandfull ägare av småskaliga Kraftverk samt kontakta de Kraftverksägare och medlemmar iSvensk Vattenkraftförening som uppgett e-postadress.

Detta examensarbete behandlar stabiliteten hos den typ av siltiga nipor som före-kommer längs med och i direkt anslutning Ångermanälven. Dessa sluttningar som i många fall antar karaktären av rasbranter har i många fall en alltför hög släntlutning för att kunna betraktas som stabila enligt traditionella beräkningsmetoder, men verkligheten visar att dessa beviserligen har den egenskapen att kunna stå kvar i mer extrema geometrier. Detta tillskrivs ofta egenskapen hos sand och framförallt silt att hysa negativa portryck samt cementeringseffekter till följd av mineralisering.Ägare av vattenkraftsanläggningar längs med Ångermanälven, till vilka e.on tillhör, har uttryckt en viss oro över vissa enstaka större skred som skulle kunna tänkas förekomma vid mer extrema tillfällen, där den stabiliserande förmågan blir reducerad och risken för att dessa generera flodvågor av det större slaget, ökar. Detta kopplat till andra omständigheter vid dessa tidpunkter som höga vattenflöden och minskad av-bördningskapacitet i själva dammen, gör att det finns ett intresse i branschen att kart-lägga stabiliteten hos slänter i anslutning till vattendrag, inte minst då skred generar drivgods, vilket kan leda till igensatta utskov.Studien har behandlat Ångermanälven från Kraftverket i Sollefteå C upp till Nämforsens Kraftverk i Näsåker och har ur stabilitetssynpunkt fokuserat på två slänter, en i Remsele och den andra i Mo-Norrtannflo, där det för den förstnämnda fanns en del material tillgängligt från tidigare undersökningar, medan det för den andra krävdes undersökningar i fält för att fastställa dess egenskaper.Av de analyser som gjorts framgår att de studerade objekt och området närmast om-kring dem verkar vara stabila mot de djupare skred som befarades. Däremot tycks ytli-gare skred och erosion utgöra ett större problem, och bör analyseras och karteras mer för området som helhet för att fastställa den egentliga förkomsten av dessa, i synnerhet då just ytligare skred som berör större ytor kan bidra med stora mängder drivgods..

Det här examensarbetet är gjort åt Vattenfall Service Nord AB som har hand om driften för 54 vattenKraftverk i Sverige tillsammans med Vattenfall Service Syd AB. I arbetsuppgifterna för driftpersonalen ingår även jourtjänstgöring. Varje vaktutryckning som görs är kostsam. Undersökning av larm som medfört vaktutryckningar av driftpersonal till vattenKraftverk mellan 2004-01-01 ? 2005-06-30 på axel, lager och turbinsystem har gjorts.

I detta examensarbete behandlas investeringsalternativ för småskalig vattenkraft. Arbetet som riktar sig mot Skellefteå Kraft AB:s anläggningar, har således gåtts igenom, vartefter kandidater lämpliga för en reinvestering tagits fram med passande tekniker. Vidare nämns om dessa tekniker är lämpliga för minskning av förlusterna vid storskaliga utskov. De småskaliga anläggningarna är fördelade på två åar, Rickleån och Åman. I vardera finns två Kraftverk som behandlas i detta arbete, Fredriksfors och Sågforsen i Rickleån, samt Åman övre och nedre i Åman.

Det finns flera typer av insatsvaror för lantbrukare, en av dem är elenergi. När priset på elektriciteten i vinter har varierat från cirka 50 öre upp till 1 400 öre per kilowattimme, kan det medföra stora konsekvenser för lantbrukare. Det här har fått många att vilja se över vilka möjligheter de har att påverka eller utnyttja detta fenomen. Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur elintensiva lantbruksföretag agerar för att hantera elenergi som insatsvara. De faktorer som analyserats närmare för att beskriva lantbrukarnas beteende är prissäkring, energieffektivisering och investeringar i egen energiproduktion.

EU:s ramdirektiv för vatten trädde i kraft i december år 2000 och syftar till att för framtiden skapa en gemensam vattenpolitik i EU. Direktivets överordnade mål är att uppnå en tillfredsställande miljökvalitet i samtliga naturliga ytvatten i Europa. Kraftigt påverkade vatten ska endast nå upp till ett bästa möjliga tillstånd där mänsklig verksamhet fortfarande tillåts. I Sverige leds vattenförvaltningen av den nybildade Vattenmyndigheten. Direktivet, dess förarbeten och implementering i Sverige undersöks i examensarbetet. De flesta vattenförekomster i direkt anslutning till vattenkraftanläggningar har preliminärt klassificerats som kraftigt modifierade och omfattas då av de mindre ambitiösa miljömålen.

EU:s ramdirektiv för vatten trädde i kraft i december år 2000 och syftar till att för framtiden skapa en gemensam vattenpolitik i EU. Direktivets överordnade mål är att uppnå en tillfredsställande miljökvalitet i samtliga naturliga ytvatten i Europa. Kraftigt påverkade vatten ska endast nå upp till ett bästa möjliga tillstånd där mänsklig verksamhet fortfarande tillåts. I Sverige leds vattenförvaltningen av den nybildade Vattenmyndigheten. Direktivet, dess förarbeten och implementering i Sverige undersöks i examensarbetet.

I dag finns det många hot mot den vilda laxens överlevnad. Framförallt finns det tre stora hot mot arten: överfiske, föroreningar och miljöpåverkan (utbyggda älvar med Kraftverk). Mellan 1970-talet och 1990- talet startade ett storskaligt fiske med nät och krok i Östersjön och den vilda laxen minskade betydligt i antal och arten blev hotad. Detta har påverkat både sportfiskare och yrkesfiskare och många entreprenörer har till exempel fått avsluta sin verksamhet och dessutom minskar turismen. Under 1990-talet skedde en rad regleringar av laxfisket med syfte att säkra den vilda laxens överlevnad.

I denna studie har utveckling av sportfisket i Motala ström, den del som rinner genom Norrköpings centralort, studerats. Det finns i dag hinder för fisken som gör att den inte kommer upp till sina forna lek- och uppväxtplatser. Motala ström avvattnar Vättern vid utloppet i Motala och fortsätter sedan österut mot Bråviken. Strömfårans fall genom Norrköping är betydande och i naturligt tillstånd består av den av strömmande vatten. De nedre delarna av Motala ström och anslutande delar av Bråviken lämnar en särskilt gynnsam miljö för laxartade fiskar.

Världens energibehov förväntas ökar samtidigt som miljökraven blir allt hårdare. För att komma till rätta med klimatförändringarna och utsläppen av växthusgaser måste användningen av fossila bränslen minska samtidigt som energieffektiviseringar och förnybara energikällor måste öka. En större andel intermittenta förnybara energikällor på elmarknaden medför utmaningar. Finns det inget elbehov då det exempelvis blåser eller när solen skiner går den producerade elen förlorad, detta leder till att produktion och konsumtion av elektricitet måste ske samtidigt.För att förnybar energi ska kunna expandera men också effektiviseras måste samhället utveckla smarta elnät. Det finns olika uppfattningar vad som krävs för att skapa smarta elnät men elektrisk energilagersystem återkommer ofta i litteraturen.

Världens energibehov förväntas ökar samtidigt som miljökraven blir allt hårdare. För att komma till rätta med klimatförändringarna och utsläppen av växthusgaser måste användningen av fossila bränslen minska samtidigt som energieffektiviseringar och förnybara energikällor måste öka. En större andel intermittenta förnybara energikällor på elmarknaden medför utmaningar. Finns det inget elbehov då det exempelvis blåser eller när solen skiner går den producerade elen förlorad, detta leder till att produktion och konsumtion av elektricitet måste ske samtidigt.För att förnybar energi ska kunna expandera men också effektiviseras måste samhället utveckla smarta elnät. Det finns olika uppfattningar vad som krävs för att skapa smarta elnät men elektrisk energilagersystem återkommer ofta i litteraturen.

Effekter av Samhällets Säkerhetsarbete (ESS) är ett projekt som är finansierat av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Detta examensarbete är en delstudie inom ESS och skall analysera olyckor samt dess förebyggande och skadebegränsande åtgärder på svenska oljedepåer i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet (IVL). Syftet är att utreda vilka olyckor som är mest frekventa samt vilka åtgärder som bedöms inneha stor potential att förebygga och/eller skadebegränsa dessa olyckor. Målet är att beskriva de tio åtgärder som branschen anser inneha stor potential. Denna rapport har avgränsats att enbart behandla oljedepåer i Sverige som mellanlagrar flytande energibärare, raffinaderiverksamhet och Kraftverk undantas.