Sök:

Sökresultat:

562 Uppsatser om Kränkt autonomi - Sida 4 av 38

Inre arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse hos anstÀllda inom Àldreomsorgen

Syftet med studien var att undersöka inre arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse genom att se vilket motivationsbehov och vilken typ av arbetstillfredsstÀllelse som skattades högst. Syftet var Àven att undersöka vilka motivationsbehov som bÀst predicerar inre och yttre arbetstillfredsstÀllelse. Studien genomfördes inom Àldreomsorgenen i en mindre kommun i Sverige. 80 personer deltog i studien som genomfördes som en enkÀtundersökning. MÀtinstrumenten som anvÀndes var Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) och Basic Need of Satisfaction at work Scale (BNS).

Grönsaker ? Hissa eller dissa?

För hÀlsoarbetet Àr kosten en av de viktigaste faktorerna för att motverka övervikt ochfetma. Vanor skapas redan i tidig Älder, vilket gör det vÀsentligt med hÀlsofrÀmjandearbete riktat mot unga individer för att pÄ lÄng sikt gynna folkhÀlsan. VidbeteendeförÀndring Àr det centralt att se till individers motivation dÄ det pÄverkarbeteendets utfall. Self-determination Theory (SDT) Àr en beprövad teori som anvÀntsinom ett flertal domÀner för beteendeförÀndring och som visat sig anvÀndbar Àven ur etthÀlsoperspektiv. Av tidigare forskning inom SDT har fÄ studier fokuserat pÄ kost ochingen tidigare studie har specifikt applicerats pÄ motivation till att Àta grönsaker.

Stöd som omvÄrdnadsintervention för personer som drabbats av stroke

Stöd kan ha olika betydelser beroende pÄ i vilket sammanhang det förekommer. Stroke Àr en av vÄra stora folksjukdomar och de som drabbas upplever att livet förÀndras radikalt. Betydelsen av stöd som omvÄrdnadsintervention behöver lyftas fram och förtydligas. Syftet med studien var dÀrför att genom en systematisk litteraturöversikt beskriva erfarenheter av stöd för personer som drabbats av stroke. FrÄgestÀllningarna utgick ifrÄn tvÄ perspektiv, personer som drabbats av stroke respektive vÄrdpersonalens.

Bostadsrehabilitering för hemlösa missbrukare i VÀsterÄs : Ur ett livskvalitetsperspektiv

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett livskvalitetsperspektiv, indelat i resurs, nÀtverk och autonomi, undersöka den bostadsrehabilitering som bedrivs i form av en boendekedja i VÀsterÄs. Som metod valdes en kvalitativ och deskriptiv ansats för att söka svar pÄ studiens frÄgestÀllningar. Empirin bestÄr av semistrukturerade intervjuer med sju före detta hemlösa missbrukare som har genomgÄtt bostadsrehabilitering i VÀsterÄs. För att fÄ en ytterligare förstÄelse för boendekedjan i VÀsterÄs har Àven tvÄ nyckelinformanter intervjuats. Som teorier valdes livskvalitet, stÀmplingsteori, missbrukskarriÀrer och KASAM för att ge en djupare förstÄelse för hur livskvalitet kan variera utifrÄn olika levnadsförhÄllanden.

NÀr vi behöver skyddas frÄn oss sjÀlva(?) : Paternalism, autonomi och rÀttigheter

I den hĂ€r uppsatsen diskuteras begreppet paternalism sĂ„ som det anvĂ€nds av Danny Scoccia och Joel Feinberg. SĂ€rskilt fokus ligger vid hur man bör definiera mjuk och hĂ„rd paternalism. Begreppen Ă€r viktiga dĂ„ de Ă€r centrala om man vill diskutera kopplingen mellan moral och politik. I denna uppsats Ă€r huvudfokus pĂ„ de moraliska begrĂ€nsningarna av vad man bör stifta lagar om men det uppstĂ„r oundvikligen paralleller till moraliska övervĂ€ganden av mer privat karaktĂ€r. Även om uppsatsen inte lĂ€gger fram nĂ„gra argument som slutgiltigt avgör diskussionen bemöts ett antal argument mot Feinbergs teori och stark kritik framförs mot det av Scoccia föreslagna alternativet till definitioner..

BetaltjÀnstdirektivets inverkan pÄ svensk rÀtt och dess processuella och institutionella autonomi

Denna magisteruppsats i offentlig rÀtt Àr Àmnad att behandla implementeringen av direktivet om betaltjÀnster pÄ den inre marknaden i svensk rÀtt. BetaltjÀnstdirektivet Àr vÀsentlig vid inrÀttande av den inre marknaden inom EU:s medlemsstater, dÄ alla inre grÀnser skall avlÀgsnas för att möjliggöra fri rörlighet för varor, personer, tjÀnster och kapital; i det sammanhanget blir det viktigt med en modern och konsekvent rÀttslig ram för betaltjÀnster pÄ EU-nivÄ. Uppsatsen syftar till att undersöka implementeringen av de processuella och materiella bestÀmmelser i betaltjÀnstdirektivet som knyter an till principen om god förvaltning och dÀrtill medlemsstaternas processuella och institutionella autonomi. Till de frÄgor som analyseras hör tolkning av begreppet god förvaltning och hur de utvalda principerna kan identifieras i svensk rÀtt genom implementeringen av direktivet. God förvaltning i denna uppsats förstÄs i vid mening som ett begrepp motsvarande vad enskilda har rÀtt att förvÀnta sig av det berörda förvaltningsorganet vid handlÀggning av ett enskilt Àrende.Uppsatsen har visat att direktivet innehÄller ett flertal bestÀmmelser som knyter an till principen om god förvaltning och som reglerar hur svenska myndigheter skall handlÀgga Àrenden inom direktivets tillÀmpningsomrÄde.

Vilken autonomi har amerikanska dotterbolag i Sverige? : En fallstudie av ett amerikanskt dotterbolags Human Resource Management.

MÄnga multinationella företag (MNC) stÀlls inför problemet hur de skall kunna implementera sina strategier i alla sina dotterbolag dÄ det kan finnas bÄde stora kulturella och legala skillnader mellan olika lÀnder. Ett omrÄde som detta mÀrks tydligt pÄ Àr human resource management (HRM) dÄ företaget mÄste anpassa sig till bÄde den lokala arbetsmarknadens regler och lagar samt MNC:ts övergripande strategi. För att kunna hantera det hÀr problemet finns det flera lösningar och ett vanligt sÀtt Àr att föra över mer eller mindre beslutanderÀtt till dotterbolaget.Den hÀr uppsatsen undersöker vilken autonomi ett svenskt dotterbolag till ett amerikanskt lÀkemedelsbolag har nÀr det gÀller HRM. För att kunna undersöka det har vi gÄtt igenom aktuell forskning inom omrÄdet för att se vad som finns skrivet om liknande fall utomlands. DÀrefter har vi gjort en fallstudie med tvÄ kvalitativa intervjuer pÄ Merck Sharp & Dohmes (MSD) svenska dotterbolag.

Psykologiska behov för större arbetsmotivation : - samt predicerande av motivationsstil

En distinktion görs mellan inre och yttre motivation. Inre motivationframstÄr nÀr individen agerar dÀrför att det genuint intresserar henne.Yttre motivation framstÄr nÀr individen agerar för extern belöning.Self-Determination teorin föreskriver att tillsammans ger degrundlÀggande psykologiska behoven autonomi, kompetens ochrelaterande upphov till inre motivation. Teorin sammankopplarmotivation med personlighetsorienteringar genom tremotivationsstilar: sjÀlvbestÀmmande stil, kontrollerande stil ochopersonlig stil. Syftet med studien var att undersöka sambandetmellan en individs inre motivation och individens generellaarbetsmotivation, samt hur psykologiska behov korrelerar med deolika motivationsstilarna. En enkÀtstudie genomfördes med 87deltagare.

Autonomprincipen; isolerande börda eller stÀrkande rÀttighet.

Syfte: Beskriva autonomiprincipens konsekvenser i ett mÄngkulturellt samhÀlle och strategierför att kunna erbjuda adekvat omvÄrdnad vid palliativ vÄrd. Bakgrund: Autonomiprincipen Àren av de mest grundlÀggande etiska principerna inom vÀsterlÀndsk sjukvÄrd. Autonomi utgÄrfrÄn en individualistisk syn pÄ mÀnniskan och blir dÀrmed upphov till etiska dilemman vidomvÄrdnad av patienter med vÀrderingar grundade i en kollektiv kultur. Metod: Enlitteraturstudie har gjorts genom sökning i databaser, utifrÄn syftet valdes 11 vetenskapligaartiklar publicerade efter Är 2000 som har analyserats enligt Evans (2002) analysmodell.Resultat: Analysen av artiklarna visade att konsekvenser vid antagandet att autonomiprincipensom lika relevant för alla patienter kan leda till att omvÄrdnaden försÀmras, upplevs krÀnkandesamt att vÄrdrelationen pÄverkas. Sjuksköterskan behöver ha en bredare förstÄelse avautonomiprincipen för att den ska vara praktiskt anvÀndbar.

 Transformellt ledarskap och autonom motivation- Finns det ett samband och medieras detta samband av behoven autonomi, relaterande och kompetens?

Denna studie undersökte om det fanns ett positivt samband mellan transformellt ledarskap och autonom motivation samt medierande effekter pÄ, autonomi, relaterande och kompetens (Deci & Gagné, 2005). 104 personer har deltagit i studien, 54 kommer frÄn en kyrka i Norra Sverige och 49 kommer frÄn ett försÀkringsbolag. 67 (64.4 %) av deltagarna Àr mÀn och 37 (35.6 %) kvinnor. Det transformella ledarskapet mÀttes genom instrumentet (TLI) Transformellt Ledarskaps Inventorium (TjÀrnberg, 2007). Den autonoma motivationen mÀttes genom en anpassad variant av (SRQ) Self Regulation Questionnare (Ryan & Connell, 1989).

Samverkan mellan hem och skola - elevstrategier för att vÀrna om integritet och autonomi

SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att undersöka hur elever betraktar och hanterar samverkan mellanhem och skola. De senaste decennierna har det skett en förtÀtning i relationen mellan hem ochskola och dÀr den nÀra relationen har setts som normativt god och positiv för samtligainblandade parter. Forskningen som handlar om samverkan mellan hem och skola harframförallt gjorts utifrÄn förÀldrars och lÀrares perspektiv och eleverna har mÄnga gÄngerförsummats i forskningen. Den forskning som trots allt Àr gjord utifrÄn ett elevperspektiv pÄförÀldrarsamverkan visar hur nÀrmanden mellan parterna leder till förhandlingar dÀr eleveranvÀnder olika strategier för att slÄ vakt om sin autonomi. De frÄgestÀllningar som vi besvarari uppsatsen Àr; a) Vad framkommer i forskningen gÀllande hur elever separerar sfÀrerna hemoch skola vid samverkan? samt b) vilka strategier anvÀnder yngre elever för att separerasfÀrerna hem och skola vid samverkan?I vÄrt inledande kapitel gör vi en teoretisk förankring, som belyser problematiken irelationen mellan hem och skola.

Arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse hos anstÀllda inom bemanningsföretag : Skiljer sig upplevelsen beroende pÄ antal uppdrag?

Syftet med studien var att undersöka om det förelÄg nÄgra skillnader i upplevelsen av inre arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse bland tjÀnstemannakonsulter inom ett bemanningsföretag beroende pÄ antal uppdrag. Syftet var Àven att undersöka om det förelÄg nÄgon interaktionseffekt mellan hur vÀl uppfyllda de inre motivationsbehoven var och antal uppdrag. Ytterligare ett syfte var att undersöka vilket motivationsbehov som predicerade generell arbetstillfredsstÀllelse frÀmst. Studien genomfördes inom ett bemanningsföretag i mellansverige, dÀr 70 tjÀnstemannakonsulter deltog genom att besvara en webbenkÀt. MÀtinstrumenten som anvÀndes var Basic Need of Satisfaction at work scale (BNS) och Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ).

ETT SÄTT ATT TA HAND OM SJÄLVET I MYCKENHETENS TID : En socialpsykologisk studie om bildskapande och autonomi

Studiens syfte Àr att skapa en socialkonstruktionistisk och symbolisk interaktionistisk förstÄelse för samt beskriva den bildkommunikativa metoden MSP. Studiens syfte Àr ocksÄ att föra pÄ tal möjligheten att anvÀnda bildskapande som instrument inom socialpsykologin. Studiens vetenskapsteoretiska perspektiv Àr Socialkonstruktionism och synen pÄ varandet och mÀnniskan Àr existentialistisk och det analyspraktiska teoretiska perspektivet Àr Symbolisk interaktionism. Teorier som anvÀnds rör SjÀlvets socialisation och uppbyggnad, samt sprÄket och bildskapande. Studien bygger pÄ kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer med fyra respondenter.

Expertis, service och autonomi : Analys av professionalisering och professionalism i bibliotekarieyrket

The purpose of this study is to examine and compare librarian profession with different professional theories. The intention is to describe how the librarian profession meets the different professional criteria and to what extent the librarian profession can be said to be professional in expertise, service and autonomy. Nolin?s modern theory provides an opportunity to analyze occupational groups based on professionalized basic concepts. The analysis of relevant material showed that the librarian is a service profession with high skills, but does not hold a high degree of autonomy.

Att vÄrdas för höftfraktur, en smÀrtsam upplevelse?

Hur patienter upplever vÄrden nÀr de drabbas av höftfraktur Àr ett lite knapert utforskat omrÄde. Höftfraktur Àr den vanligaste orsaken till att Àldre lÀggs in pÄ sjukhus idag, och innebÀr stora kostnader för samhÀllet. I samband med den ökande Àldre befolkningen kommer Àven antalet höftfrakturer att öka. Det Àr en skada som innebÀr stora risker för patienten och Àven risk för komplikationer. Höftfraktur Àr ett tillstÄnd som medför stor smÀrta och immobilisering för patienten, med ett stort behov av vÄrd och rehabilitering som följd.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->