Baljväxter kan utgöra ett hälsosamt och klimatvänligt alternativ till kött. Med lämpliga tillagningsmetoder utgör deras innehåll av osmältbara ämnen inget problem. I dagsläget importeras den största delen av färska och torkade baljväxter som konsumeras i Sverige. En ökad inhemsk ekologisk yrkesodling av baljväxter skulle föra med sig fördelar i form av minskad användning av gödningsmedel och gynnande effekter i ett växelbruk. I Sverige odlas i stort sett bara ärter och bruna bönor som livsmedel.

Baljväxter kan utgöra ett hälsosamt och klimatvänligt alternativ till kött. Med lämpliga tillagningsmetoder utgör deras innehåll av osmältbara ämnen inget problem. I dagsläget importeras den största delen av färska och torkade baljväxter som konsumeras i Sverige. En ökad inhemsk ekologisk yrkesodling av baljväxter skulle föra med sig fördelar i form av minskad användning av gödningsmedel och gynnande effekter i ett växelbruk. I Sverige odlas i stort sett bara ärter och bruna bönor som livsmedel.

Hälsosamma Kostvanor och regelbunden fysisk aktivitet har visat sig vara viktiga beståndsdelar i förebyggandet och behandlingen av flertalet sjukdomar. Människors uppfattningar har visat sig vara av vikt i förändringen mot en mer hälsosam livsstil. Syftet med studien är att kartlägga uppfattningar bland vuxna invånare i Göteborgs kommun, med avseende på kost- respektive motionsvanornas betydelse för såväl den personliga risken, som allmänhetens risk att drabbas av sju livsstilsrelaterade sjukdomstillstånd. Enkäter valdes som forskningsmetod i syfte att samla in kvantitativa data från 180 individer i tre av Göteborgs kommuns tio stadsdelar. Resultaten visade att tron på livsstilens inverkan på sjukdomsriskerna, generellt sett, var stor men varierade beroende på sjukdomstillstånd.

Diabetes mellitus är en sjukdom som förekommer som typ-1 och typ-2. Den sistnämnda är vanligast och förekomsten ökar. Sjukdomen påverkar patientens livsstil och det krävs mycket egenvård med glykemisk kontroll som mål. Den orsakar oftast allvarliga komplikationer på både mikro- och makrovaskulär nivå. Behandlingen av diabetes mellitus typ-2 är i första hand ändrade Kostvanor, viktkontroll och mer motion, men även farmakologisk behandling i form av perorala läkemedel kan komma ifråga.

Baljväxter kan utgöra ett hälsosamt och klimatvänligt alternativ till kött. Med lämpliga tillagningsmetoder utgör deras innehåll av osmältbara ämnen inget problem. I dagsläget importeras den största delen av färska och torkade baljväxter som konsumeras i Sverige. En ökad inhemsk ekologisk yrkesodling av baljväxter skulle föra med sig fördelar i form av minskad användning av gödningsmedel och gynnande effekter i ett växelbruk. I Sverige odlas i stort sett bara ärter och bruna bönor som livsmedel.

Under ungdomstiden skapar många individer levnadsvanor, som sedan följer med dem under resten av livet. Det är därför viktigt att ungdomar redan då, blir medvetna om sina Kostvanor och dess betydelse. Då idrottande ungdomar genomgår en tillväxtspurt samtidigt som den fysiska aktiviteten är hög, har de en stor energiförbrukning. Det är därför viktigt att ha ett tillräckligt energiintag, då det till stor del hjälper till att bibehålla och/eller förbättra prestationen. Två måltider som många gånger kan hjälpa idrottare att uppnå energibalans, samt ge den extra energi som behövs inför och efter en träning/tävling är uppladdnings- och återhämtningsmål.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem i Sverige. Från 1980 till 2010 ökade andelen personer med övervikt eller fetma från 30.7 procent till 46.6 procent. I dagsläget har 15-20 procent av barnen i Sverige övervikt och tre till fem procent fetma. Det senare är förenat med låg livskvalitet. Övervikt och fetma är också riskfaktorer för ett flertal allvarliga sjukdomar som till exempel diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och belastningsproblem i rörelseapparaten, vilket i sin tur leder till höga kostnader för samhället.

Syftet med arbetet är att ta reda på människors Kostvanor när det gäller stärkelserika livsmedel som ofta utgör kolhydratkomponenten i lunch och middag. Syftet är även att studera om och i så fall hur människor har påverkats av massmedias debatt kring den omdebatterade livsmedelsgruppen. Kan man få fram i vilken grad människor påverkas av massmedia och vilka budskap det är som människor tar till sig skulle det kunna påverka människor i en hälsosam riktning.Empirin bestod av en enkätstudie på Handelshögskolan i Göteborg. Platsen valdes eftersom det rör sig mycket människor i byggnaden samt att skolan är belägen relativt nära Pedagogen, som är författarnas institution. Det delades ut enkäter i anslutning till Handelshögskolans matsal tills 100 användbara svarsformulär hade samlats in.

Mer än 80 procent av alla 1-5 åringar går på förskola, vilket betyder att barnen äter fler måltider inom barnomsorgen än hemma och att det är fler vuxna än bara föräldrarna som har inflytande på barnens Kostvanor. Små barn tar lätt till sig nya vanor och därför har förskolan ett stort ansvar för att måltidsordningen och livsmedelsvalen är så bra som möjligt för barnen. Vuxna fungerar som förebilder för barnen och det är därför av stor betydelse att se hur pedagogerna på förskolan agerar och vilka följder deras agerande får när det gäller att främja goda matvanor hos barnen. I arbetet med att förmedla en positiv attityd kan den pedagogiska måltiden ses som ett hjälpande redskap. Det är däremot inte enbart kosten och näringen som är viktigt utan även måltidssituationen och den omgivande miljön är av stor betydelse för hur matvanor utvecklas.Syftet med studien var att undersöka pedagogers förhållningssätt till förskolebarns måltidssituationer med fokus på frukt och grönsaker.

Syftet med denna studie är att utvärdera en metod för individuell hälsopromotion; hälsoprofilbedömning. Kan det påvisas att denna metod får människor att äta sundare, motionera mer, gå ned i vikt, dricka mindre alkohol, sluta röka och få en ökad upplevd hälsa? Undersökta grupper är dels en interventionsgrupp bestående av 99 personer på ett tjänsteföretag i Skaraborg dels en kontrollgrupp på en plastindustri i Skara bestående av 17 personer. Bägge grupperna är slumpmässigt utvalda. I interventionsgruppen har personerna genomgått två hälsoprofilbedömningar med cirka tre månaders mellanrum.

Bakgrund Intaget av mättat fett är högt hos Sveriges befolkning och intaget av fibrer, järn och D-vitamin har minskat på senare tid. Kostvanor och livsstil påverkar hälsan och risken att drabbas av folkhälsosjukdomarna; hjärtkärlsjukdom, diabetes, benskörhet, metabola syndromet och cancer. För att minska risken att drabbas av folkhälsosjukdomar är det även viktigt att minska stillasittande. Civilekonomstudenter är en grupp som traditionellt sett har ett stillasittande arbete. Det är därför viktigt att belysa hur närings- och energiintaget ser ut för denna grupp för att kunna motverka ohälsa i ett tidigt stadie.Syfte Syftet med studien var att undersöka om civilekonomstudenter vid Umeå universitet uppnår det genomsnittliga behovet (AR) och Nordiska näringsrekommendationer (NNR) gällande närings- och energiintag.Metod Metoden som användes var en tredagars kostregistrering.

Bakgrund Ett skiftarbete där nattarbete ingår innebär en ökad risk för ohälsa. Ett förändrat mönster för matintag, minskad fysisk aktivitet och sömn samt påverkad ämnesomsättning kan vara bidragande orsaker till detta. Rätt struktur på måltider i samband med nattpass kan bidra till att motverka skiftarbetets negativa effekter på hälsan.Syfte Studiens syfte var att utforska skiftarbetares tankar och attityder kring deras kostval i samband med nattpass.Metod Nio personer med 6 månader-23 års erfarenhet av skiftarbete som inkluderade nattpass rekryterades från ett företag. Enskilda intervjuer utfördes med hjälp av en halvstrukturerad frågeguide. Samtalen pågick mellan 35-60 minuter och spelades in på diktafon.

Syfte: Syftet med uppsatsen var att göra en analys av vilka resultat som deltagarna uppnått efter 2 års dagvårdsbehandling på Överviktsenheten, Karolinska Universitetssjukhuset. Följande frågor står i fokus för denna studie:? Svarar män och kvinnor olika på behandlingen i fråga om relativ och absolut viktminskning?? Finns det skillnader mellan ursprungs-BMI (kg/m2) och viktminskningen, i relativa och absoluta termer?? Skiljer sig olika åldersgrupper åt i fråga om relativ och absolut viktminskning?? Hur ändras sjukdomsprevalensen för IGT/diabetes typ II, höga triglyceridnivåer, hypertoni och metabolt syndrom under behandlingens gång?Metod: Behandlingen innefattar beteendemodifikation i form av förändrade Kostvanor och ökad fysisk aktivitet. Uträkningarna baseras på tre mätningar; före behandlingsstart, samt efter 1 och 2 år. Dessa består av blodprover samt längd, vikt och blodtryck.

SammanfattningSyftet med denna studie var att undersöka hur lärarna förmedlade det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11, vad som påverkade deras möjligheter och hur de upplevde elevernas gensvar.Frågeställningar:Hur påverkar lärarnas bakgrund och fritidsvanor hur det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11 förmedlas?Hur påverkar stöd från skolledning och arbetskamrater hur det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11 förmedlas?Hur påverkar lärarnas egen utbildning hur det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11 förmedlas?Hur upplever lärarna elevernas gensvar på hur de förmedlat det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11?Jag utförde en kvalitativ undersökning med intervju som metod. Detta för att lättare kunna få mer djupgående svar. Undersökningsdeltagarna valdes genom bekvämlighetsurval.Alla undersökningsdeltagare ansåg att deras bakgrund och fritidsvanor underlättade deras arbete. Det stöd de upplevde att de fick var främst ekonomiskt från skolledningen eller genom samarbete med andra ämneslärare på vissa moment.

Bakgrund Den äldre befolkningen lever allt längre och den kroniska sjukdomen diabetes typ 2 blir allt mer förekommande.Behandlingen av diabetes typ 2 består till stor del av råd om livsstilsförändringar som fysisk aktivitet och rekommendationer om Kostvanor i kombination med perorala läkemedel och i vissa fall injektioner med insulin. Samtidigt som den äldre personen har diabetes typ 2 kan individen även ha andra sjukdomar, detta ställer höga krav på den enskilda individen och dialogen mellan sjuksköterskan och patienten. Vården bör därför öka sin förståelse för äldre personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2Syfte Att belysa äldre personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2Metod Litteraturstudien är grundad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes och valdes från databaserna Pub Med, CINAHL plus with full text samt SWE PubResultat Äldre personers upplevelser presenteras i två huvudteman med respektive subteman. Att som äldre leva med diabetes: upplevdes på olika sätt i kroppen från person till person.