Användandet av teleradiologi, elektronisk överföring av röntgenbilder mellan sjukvårdsenheter för diagnostisering och granskning, har ökat på senare år vilket kan ses som en följd av utökad användning av outsourcing i sjukvården. Huvudargumentet för teleradiologi är att det medför sänkta kostnader, dock finns det få empiriska bevis som stödjer detta. Syftet med denna studie är att på två svenska sjukhus undersöka huruvida det är kostnadsbesparande att outsourca granskningen av röntgenbilder nattetid eller ej samt att undersöka andra aspekter som påverkar beslut kring outsourcing av röntgenbildsgranskning. I studien jämförs särkostnaderna för två alternativ; att outsourca röntgenbildsgranskningen till ett företag med svenska läkare stationerade i Sydney och att behålla granskningen in-house på sjukhuset. Studien bygger på en kostnadskalkyl för de två alternativen som kompletteras med intervjuer och en enkätundersökning. Enkätundersökningen mäter förändringsvärden för arbetsmiljö, patentsäkerhet, kvalitet, kunskap och tid vid outsourcing av röntgenbildsgranskning. Studiens resultat visar att outsourcing av röntgenbildsgranskning kan vara ett kostnadsbesparande alternativ för svenska sjukhus, även om Kostnadsbesparingen skiljer sig markant åt mellan de båda sjukhusen.

Detta projekt och examensarbete har bestått av utveckling och rationalisering av befintlig metod vid montering och demontering av sidotätningsjärnen på utskovsluckor till Vattenfalls dammluckor. Nuvarande metod har byggt på tidskrävande, dyra och omständiga uppbyggnader av träställningar. Vi har istället valt att konstruera en justerbar arbetsplattform (typ skylift), som skall vara användbar på de flesta dammluckorna. Plattformarna sänks ner till befintligt luckben. En plattform består av stålplatta som skruvas fast på den vertikala betongväggen (monoliten) som finns i anslutning till dammluckan.

Virkestransporter står för ca 25 % av de totala anskaffningskostnaderna för skogsindustrin. Implementeringen av High Capacity Transports (HCT) i syfte att reducera transportkostnaderna och minska miljöpåverkan för att bibehålla en hög konkurrenskraft för svensk skogsindustri har på senare tid fått ett ökat intresse. Ett av dessa HCT-fordon är ST-kran, där ST står för ?Större Travar? och är en kranbil som utvecklats för rundvirkestransporter med en bruttovikt på 74 ton vilket är 23 % högre än en konventionell 60 tons kranbil. Syftet med detta examensarbete var att undersöka besparingsmöjligheter för rundvirkestransporter genom införande av ST-kran hos Södra Skogs eget åkeri. Studien delades upp i tre faser.

Syftet med detta examensarbete är att konkretisera och visa på de grundläggande problemen med inomhusklimatet i Brogårdsfabriken i Vetlanda, för att utifrån detta komma fram med åtgärdsförslag för att minska dem. Detta samt att utreda möjligheterna att ta till vara den i fabriken internt genererade överskottsvärmen och minska energianvändningen.Arbetet har skett i ett top-down-perspektiv, vilket betyder att fabriken ses som ett slutet system där tillförd energi in i systemet ställs mot bortförd energi ut ur systemet. Stor del av arbetet har bedrivits i simuleringsprogrammet IDA ? Indoor Climate and Energy till vilket data samlats in genom fysiska mätningar i fabriken och genom intern dokumentation på företaget.Problemen med inomhusklimatet för de anställda ute i produktionen är av olika karaktär i olika delar av fabriken och varierar även i intensitet beroende på vilken tid på året som studeras. Dock är de bakomliggande orsakerna till problemen alltid desamma.

Bokföringsnämnden beslutade år 2004 om samlade regelverk som tillsammans med reglernaför noterade företag kommer att avse fyra olika kategorier av företag, K1-K4. I gruppen K1inkluderas små enskilda näringsidkare och små handelsbolag som ägs av fysiska personer.Företag i gruppen K1 kan välja att antingen använda sig av kontant- eller faktureringsmetodenvid sin redovisning. Kontantmetoden innebär att företaget endast bokför in- och utbetalningar.Faktureringsmetoden innebär att företaget bokför när de skickat en faktura och när de tagitemot en faktura. Det bokförs även när betalningen sker.Ett K1-företag med en nettoomsättning på mindre än tre miljoner kr får göra ett såkallatförenklat årsbokslut som ska bestå av en resultaträkning och en balansräkning. Exempel pånya regler som finns är de angående redovisning av anläggnings- och omsättningstillgångar,avsättningar samt upplupna intäkter och kostnader.De flesta intervjuade företag anser att de förenklade redovisningsreglerna är bristfälliga ochvisar inte den information som faktureringsmetoden gör och som företaget behöver för attöverblicka sin ekonomiska ställning.

Examensarbetet behandlar tekniker för sekundär öppning av storskaliga brytningsrum i Boliden Mineral AB:s underjordsgruva i Garpenberg: När längden på brytningsrummen överstiger ett visst värde måste brytningen indelas i två steg: där första halvan av rummets längd bryts och återfylls i första steget, varefter återstående av rummets längd bryts i ett andra steg. I inledningen av brytningens andra steg krävs en fri yta att kunna spränga den kvarvarande malmen mot - dels för att ge plats för berget att svälla i och dels för att fungera som fri yta för de av produktionssalvorna uppkomna stötvågorna att reflekteras mot. Den öppningsspalt som används idag åstadkoms genom borrning och sprängning med relativt tätt hålmönster. Idén till arbetet var att det bör gå att göra både kostnads- och tidsbesparingar genom att använda en alternativ metod till borrning och sprängning vid skapandet av öppningsspalten. Målet med arbetet var därför att hitta en teknik som uppfyller denna idé.

Det är idag vanligt att företag outsourcar drift, förvaltning och utveckling av sina IT-system till större konsultföretag. Detta görs bland annat för att uppnå effektivisering genom att ta del av stordriftsfördelar som väntas medföra en Kostnadsbesparing för företaget. Andra orsaker är kvalitetsförbättring, kompetensförsörjning och flexibilitet. Det finns många strategiska mål som skall uppfyllas och dessa bygger på ett partnerskap där många inblandade individer skall samarbeta. Vi tror att huruvida en outsourcing fungerar eller inte avgörs i samarbetet mellan beställare och utvecklare och att ett dåligt fungerande samarbete kan generera stora kostnader.

Bakgrund och problem: Idag är revision lagstadgad för alla aktiebolag. Regeringen genomför ett omfattande arbete med målsättningen att minska företagens administrativa kostnader. En av åtgärderna är att avskaffa revisionsplikten för små företag. Detta är i linje med det arbete rörande regelförenklingar som pågår inom EU. Ett avskaffande ska därmed, förutom att minska företagens kostnader, även förbättra deras konkurrenskraft ute i Europa.

Det är idag vanligt att företag outsourcar drift, förvaltning och utveckling av sina IT-system till större konsultföretag. Detta görs bland annat för att uppnå effektivisering genom att ta del av stordriftsfördelar som väntas medföra en Kostnadsbesparing för företaget. Andra orsaker är kvalitetsförbättring, kompetensförsörjning och flexibilitet. Det finns många strategiska mål som skall uppfyllas och dessa bygger på ett partnerskap där många inblandade individer skall samarbeta. Vi tror att huruvida en outsourcing fungerar eller inte avgörs i samarbetet mellan beställare och utvecklare och att ett dåligt fungerande samarbete kan generera stora kostnader.

Bakgrund & Problem: Globaliseringens framväxt har bidragit med ett omvärldstryck vilket tvingat branscher, främst inom bil- och elektronikindustrin, att omstrukturera sin verksamhet och satsa  på  sin   kärnverksamhet  för  att  nå  konkurrensfördelar.  Genom  att  automatisera  och systematisera produktionen kunde företagen sänka sina produktionskostnader. Det bidrog till att företagen började se de administrativa servicefunktionerna inom företaget som en börda, eftersom de inte bidrog till kundnyttan. Behovet att reducera kostnaderna och öka flexibiliteten bidrog till att företagen började överlåta icke-värdeskapande aktiviteter till underleverantörer. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera de bakomliggande anledningarna till varför tillverkningsföretag väljer att outsourca hela eller delar av ekonomifunktionen. Vidare är syftet att analysera hur tillverkningsföretagen behåller kontrollen inom företaget vid tillämpning av outsourcing på ekonomifunktionen. Metod:  Vi  har  använt  oss  av  en  kvalitativ  studie  för  analysen  och  valt  att  intervjua  tre tillverkningsföretag som valt att outsourca ekonomifunktionen, två som inte tillämpar outsourcing på ekonomifunktionen, samt två revisionsbyråer som har en djupare inblick i outsourcingbranschen.

Bakgrund: Kommuner och offentliga organisationer har politiska mål som inte nödvändigtvis ärknutna till verksamheten. Kostnadsreduceringar och målbudgetar är några av de framstående ochprioriterade målen i en kommunal sektor. Därav är de beslut om tas i kommunen inte alltid de bästaför verksamheten utan de beslut som fattas ligger mer i linje med de politiska målen (Roos et al,2004). I Växjö kommun ville man göra en stor Kostnadsbesparing genom en omorganisering.Storköket på Älgvägen i Växjö kommun är ett av de större produktionsköken som har upplevtdistributionsproblem på grund av omorganiseringen. Det är bland annat problem somkomplikationer i storkökets datasystem, begränsningar i produktionskapaciteten samtproblemområden i paketerings- och etiketteringsaktiviteterna.

Denna studie a?r utfo?rd vid Mondelez International i Upplands Va?sby som vill ta fram ett transportplaneringsverktyg fo?r att underla?tta sin transportplanering. Detta genomfo?rs genom att studera hur transportplaneringen bo?r bedrivas och hur ett transportplaneringsverktyg kan vara utformat. Syftet med denna studie a?r att utforma en flexibel modell fo?r transportplanering som minimerar transportkostnaderna.Studien testar och ja?mfo?r tva? sa?tt att bera?kna transportkostnaden.

Denna uppsats är skriven inom ämnet Företagsekonomi och omfattar 15 högskolepoäng på C-nivå på Institutionen för ekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet. Tanken bakom vår uppsats är att ge en bild av vad controlled traffic farming (hädanefter förkortat CTF) är, samt om odlingstekniken kan ge bättre lönsamhet i svenskt lantbruk. Förhoppningen är därmed att uppsatsen skall ge en grundförståelse inom ämnet. CTF innebär att permanenta körspår anläggs och att all fälttrafik sker i dessa körspår. Följderna av detta blir således att åkermarken mellan körspåren övergår till att vara mer lucker, eftersom lantbruksmaskinernas markpackning koncentreras till körspåren. Markpackning är ett av de stora problemen i dagens jordbruk och målet med CTF är att öka lönsamheten genom högre fältavkastning till följd av bättre markförhållanden för grödan. Studien utgörs av en jämförelse mellan konventionell plöjningsfri växtodling och odling med systemet CTF.

Sverige har en hög andel installerade bergvärmepumpar, som är en typ av vätska-vatten värmepump. Ett problem som finns för befintliga bergvärmesystem är att berget med tiden kyls ned då returslangen till borrhålet konstant levererar kyla till berget. Till följd av detta mister systemet en betydande del av sin verkningsgrad samtidigt som det i extrema fall kan leda till permanent isbildning i borrhålet.Ett sätt att motverka detta problem är att tillämpa termisk energilagring i bergvärmesystemets borrhål. Den internationella benämningen för denna teknik är ?Borehole Thermal Energy Storage, BTES?.Rapporten har behandlat en friliggande enplansvilla med ett befintligt bergvärmesystem som tillämpar termisk energilagring i bergvärmesystemets borrhål med solvärme.

Denna rapport är en beskrivning av olika lösningar för att halvera energianvändningen hos ett äldre flerbostadshus i Gävleborgs län. Rapporten utgör en del i projektet EnergiKompetent Gävleborg ? fastighetssektorn, inom vilket totalt elva flerbostadshus spridda i länets kommuner studerats. Projektets syfte är att föreslå de mest effektiva åtgärderna för att på sikt halvera energianvändningen och minska klimatpåverkan i Gävleborgs läns bostadsbestånd, i linje med de mål på energieffektivisering i bostadssektorn till år 2050 som ställts upp av Sveriges Riksdag.Inom ramen för denna rapport har fastigheten Bollnäs Lillanda 6:1 detaljstuderats. Byggnaden är ett mindre flerbostadshus med stomme i lättbetong beläget i landsorten Segersta i Bollnäs kommun, byggår 1955.