Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

I mitt examensarbete har jag undersökt om avdragsgill läxhjälp riskerar att utmana utbildningssystemets likvärdighet utifrån ett utbildningssociologiskt perspektiv. Detta för att på så sätt närma mig ett svar på vad förslaget om ett utökat Rut-avdrag för inhyrandet av läxhjälp från läxhjälpsföretag kan innebära. Jag har även undersökt hur läxan diskuteras och debatteras i den politiska debatten såväl som i media. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning där fyra pedagoger har fått svara på intervjufrågor som rör deras syn på läxor, och hur de ser på de läxhjälpsföretag som finns att hyra.Läxans bakgrund, den aktuella debatten och den forskning som rör läxor visar på att det finns många olika åsikter kring ämnet. Både när det gäller definitionen av läxan och vem som gynnas av den samma.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

Gemenskap och utbyte av erfarenhet är ledorden för kollektivhuset i Stadshagen. Här bor flera människor som tycker om att odla och bygga, framförallt i trä. Huset som vilar på Stadshagens tunnelbaneuppgång har kontakt med gatan genom en materialhandel med minibrädgård. I våningen under finns en verkstad som vem som helst enkelt kan hyra en arbetsplats. Detta är ett kollektivhus med verksamheter som öppnar upp sig mot gatan och allmänheten, någonting som skiljer sig från de traditionella, privata kollektivhusen.

Den 1 maj 2009 infördes boendeformen ägarlägenhet i Sverige. Detta medförde ingen ny särskild lag utan de befintliga fastighetsrättsliga lagstiftningarna kommer att tillämpas på ägarlägenheterna. Ägarlägenheten är en tredimensionell fastighet som ägs genom direkt ägande. Den boendeform som ägarlägenheten utåt sett liknar mest är bostadsrätten, det finns dock avgörande skillnader mellan dessa. Den största skillnaden är att ägarlägenhetsinnehavaren begränsas mindre i förfogandet över bostaden.

Distributionen av elektricitet bedrivs i Sverige som naturliga monopol av lokala nätägare. Regleringen av företagens intäkter har genomgått stora förändringar; från att ha varit en kostnadsbaserad reglering, har nu en modell med nätägarnas prestation i fokus tagits i drift: Nätnyttomodellen (NNM). Prestationen mätes i huvudsak av hur stor kundnyttan är, där en av aspekterna är distributionsnätens tillgänglighet. NNM konstruerar ett radiellt referensnät med en annan struktur, än vad det verkliga nätet har. Rapporten beskriver NNM allmänt och tillförlitlighetsmetoden i modellen mer utförligt.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

Den svenska mobiltelemarknaden har under årens gång innehållit endast ett fåtal företag. Mobiltelemarknaden har på grund av den svaga konkurrenssituation kommit att karakteriseras som en oligopolmarknad. Den svenska Post och Telestyrelsen har genomfört en rad konkurrensfrämjande åtgärder för att stärka marknadens konkurrens. Ett strategiskt viktigt beslut var att de nätägande operatörerna från och med den 1 juli år 2000 blev skyldiga att hyra ut ledig nätkapacitet till tredjepartsoperatörer, så kallade tjänstetillhandahållare. Syftet med denna uppsats har varit att göra en jämförelse av marknadskoncentrationen på den svenska mobiltelemarknaden, med avseende på GSM-nätet, för åren 1999 och 2004.

Mobila verksamhetslokaler erbjuder flexibel lokalförsörjning som alternativ till permanent utbyggnad, eller under tiden som befintliga lokaler renoveras eller byggs om. Denna flexibla möjlighet används dock i en ganska liten omfattning på marknaden. För att öka lokalernas användning finns det därför ett behov av en marknadsundersökning som identifierar de faktorer som kunden värderar.Utredningen syftar till att få fram vad kunden värderar då han eller hon hyr och/eller använder en temporär lokal, och möjligen identifiera nya element som inte finns i marknadens utbud.För att få fram värderingsfaktorer har en litteraturundersökning implementerats och samtidigt har 13 personliga intervjuer genomförts. Intervjuer skedde med personer som använder dessa lokaler och parallellt de som tecknat kontrakt för att hyra dessa lokaler. Studieobjekt är kontor, skola och förskola..

Allt sedan datorer började användas som en resurs i företag har mindre företag sett de höga kostnaderna dessa fört med sig. I slutet av 1990-talet skapas en modell som möjliggör att hyra program från en Application Service Provider, ASP. Med ASP-modellen följer ett flertal förväntningar och fördelar om vad modellen kan tillföra i framförallt mindre företag. De ska till exempel till lägre kostnader få tillgång till program som kan öka deras konkurrensförmåga. Denna rapports fråga är om modellen lever upp till dessa förväntningar hos kunderna.Vid intervjuer som genomfördes med fem olika företag framkom bland annat att ASP-modellen kan möjliggöra ett minskat behov av egen IT-personal och att internt kunna ge användarsupport.

Bemanningsbranschen har de senaste åren fått utstå mycket kritik för sin hantering av personalen. Detsamma gäller dock inte för konsultbranschen, detta trots att man delar grundkonceptet; att hyra ut personal. Personalomsättningen inom bemanningsbranschen är väldigt hög vilket möjligen kan peka på att kritiken mot branschen är berättigad. Men hur hanterar bemanningsföretagen personal som alltid är ute på uppdrag och hur kommer det sig att konsultbranschen som har samma situation ändå fått ett betydligt bättre rykte?Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur hanteringen av personal och personalomsättning inom bemanningsbranschen och konsultbranschen ser ut samt att om det finns likheter som sträcker sig förbi grundkonceptet; att båda hyr ut personal.För att svara på detta har intervjuer genomförts med bemanningsföretaget Uniflex och konsultföretaget Crescore.

Idag tillämpas den s.k. bruksvärdeshyran som har sin grund i att lägenhetens standard avgörhyran. Företagets produktionskostnader ska ej tas i beaktande vid ett bruksvärdessystem. Detmedför både för- och nackdelar för hyresgästen. Om företagets kostnader överstigervärderingen av de standardhöjande åtgärderna kan detta inte åläggas hyresgästerna samtidigtsom hyresgästerna ej ålägger en hyresrabatt när åtgärderna kan avses avbetalad.

Bakgrund: Ett antal nya idéer har blivit introducerade i ekonomistyrningen på senare tid och mycket har skett inom Business Intelligence (BI). BI har dock mest funnits som del av ett större system eller eget system som implementeras till företag på plats. Konceptet att istället hyra olika IT-lösningar, så kallade SaaS-lösningar (software as a service), blir allt mer populärt inom affärsvärlden och kan minska företagens börda när det gäller installation, konfigurering, underhåll och andra inneboende projektriskfaktorer.Frågeställning: Vad innebär fenomenet SaaS BI och hur ser spridningen ut?Syfte: Syftet är att beskriva Business Intelligence som hyrtjänst, samt studera hur detta sprids och anammas av marknaden i Sverige.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod för att samla in djupgående data till studien.Resultat och slutsatser: Studien visar att SaaS BI är en innovation. Spridningen av SaaS BI på den svenska marknaden är begränsad och spridningen sker i dagsläget främst från utbudssidan, alltså förespråkare av innovationen.

Det finns flera olika möjligheter till prissättning. Det finns inte en enda teoretiskt korrekt eller allmänt accepterad metod. Vad är anledningen till att använda olika prissättningsmetoder och vilken metod är vanligast hos företag? Har det skett förändringar över tiden när det gäller val av prismetod? Det finns även olika motiv till att införa internprissättning i ett företag. Vad anser ekonomer, på företag verksamma i Sverige, vara det viktigaste motivet? Lyckas internprissystemet oftast uppfylla sitt syfte eller vilka negativa effekter kan uppstå?Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera företags internprissystem samt att diskutera dels motiv till att införa internpriser och dels åtgärder för att undvika negativa effekter.

Det finns flera olika möjligheter till prissättning. Det finns inte en enda teoretiskt korrekt eller allmänt accepterad metod. Vad är anledningen till att använda olika prissättningsmetoder och vilken metod är vanligast hos företag? Har det skett förändringar över tiden när det gäller val av prismetod? Det finns även olika motiv till att införa internprissättning i ett företag. Vad anser ekonomer, på företag verksamma i Sverige, vara det viktigaste motivet? Lyckas internprissystemet oftast uppfylla sitt syfte eller vilka negativa effekter kan uppstå?Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera företags internprissystem samt att diskutera dels motiv till att införa internpriser och dels åtgärder för att undvika negativa effekter.