Sökresultat:
2453 Uppsatser om Kostnad för kapital - Sida 6 av 164
Intellektuellt kapital - Företagens mest vÀrdefulla tillgÄng utan vÀrde
VÀrldsekonomin har gÄtt frÄn att vara industribaserad till att bli mer och mer kunskapsbaserad. Nya kunskapsbaserade företag som Google och Spotify har vÀxt fram utan stora materiella tillgÄngar och med helt andra framgÄngsfaktorer Àn tidigare. Detta har skapat ett vÀxande gap mellan företags bokförda vÀrde och marknadsvÀrde. Det vÀrde som utgör skillnaden mellan marknadsvÀrde och bokfört vÀrde kan kallas intellektuellt kapital. Definitionen av intellektuellt kapital har förÀndrats utvecklats och anpassats genom Är av tidigare forskning.
Vilket vÀrde har mikrokrediter som kognitivt och strukturellt socialt kapital? : En fallstudie av Grameen Bank
I ekonomin finns kognitivt och strukturellt socialt kapital och nĂ€r detta Ă€r otillrĂ€ckligt uppkommer fattigdom. Med utgĂ„ngspunkt i lĂ€ran om mĂ€nskligt beteende analyseras mikrokreditens vĂ€rde som socialt kapital genom en fallstudie av Grameen Bank i Bangladesh. Ekonomi skapas av socialt kapital som bestĂ„r av kognitivt och strukturellt socialt kapital. Kognitivt socialt kapital formar de handlingsregler, det vill sĂ€ga institutioner, som utgör de ekonomiska möjligheterna inom ett land, det strukturella sociala kapitalet överför det kognitiva sociala kapitalet genom nĂ€tverk som upprĂ€tthĂ„ller institutionerna. Ăsterrikisk ekonomisk teori betraktar ekonomin som en lĂ€rprocess som krĂ€ver stĂ€ndig revidering, dĂ€r entreprenörerna pĂ„ marknaden skapar kapitalkombinationer baserade pĂ„ subjektiv kunskap och förvĂ€ntningar.
Socialt kapital i ett diktatoriskt DDR?: en undersökning av det sociala kapitalets pÄverkan pÄ mÀnniskorna som levt i fd. DDR
Den tyska Äterföreningen (1990) har kommit att pÄverka mÄnga mÀnniskors liv och den hade mÄnga överraskningar i bagaget, bÄde förbÀttringar men Àven försÀmringar. I Tyskland pÄgÄr en stÀndig diskussion kring Äterföreningen och dess verkningar. MÀnniskor frÄn forna DDR kÀnner sig orÀttvist behandlade och mÄnga Àr besvikna över att politikernas löften inte kunnat infrias. Problemen som uppstÄtt har successivt ökat och mÄnga ser Äterföreningen som ett misslyckat projekt. Mitt syfte Àr att undersöka hur situationen för mÀnniskorna sÄg ut samt huruvida det sociala kapitalet kan anses ha pÄverkat mÀnniskorna i DDR.
Kostnad för eget kapital i svenska börsbolag: Vilken betydelse har Àgandet?
The last few decades largeincreases in institutional and foreign ownershipin Swedish listed companies have created a concernthat the traditionalSwedish ownership model are disappearing.With increasing globalizationand ever morecapital-intensive markets, so have great owners forced to admitcapital fuelled institutionaland foreign investors into their companies. By from an agency theoryperspective examine how different ownershiptypes and ownershipconstellations affects the cost ofequity, we want to see if there is reason for concern. Is the change in ownership structure affecting theSwedish listed firms?Our results show that the owneridentity or ownership constellations don?t affect the cost of equity that much.The only owner-identity that shows a significant correlation with the cost ofequity is the institutions and they relate to a lower cost of equity. Theresults show that companies with two controlling shareholders relates to lowercost of equity which can show that ownership structure affects the cost.
Kapitalstruktur i byggmÀstarbildade bostadsrÀttsföreningar : En kvalitativ studie om vad som pÄverkar valet av kapitalstruktur i byggmÀstarbildade bostadsrÀttsföreningar
En lagÀndring 2007 innebar att byggmÀstarbildade bostadsrÀttsföreningar fick nya förutsÀttningar för sin kapitalstruktur. Det i kombination med ett ökat anvÀndande av differentierade insatser vid prissÀttningen av bostadsrÀtterna, gjorde att vi valde att undersöka vilka faktorer som pÄverkar byggmÀstarbildade bostadsrÀttsföreningars kapitalstruktur. För att fÄ en djup förstÄelse om Àmnet genomförde vi en kvalitativ studie med en deduktiv ansats. Teorikapitlet sammanfattas i tre delar som ansÄgs vara de som pÄverkade valet av kapitalstruktur. UtifrÄn dessa utformades en intervjuguide som anvÀndes för att undersöka tre företag som arbetar med byggmÀstarbildade bostadsrÀttsföreningar.
Lageroptimering med hjÀlp av datautvinning ur datalager
Datalager Àr ett system som bestÄr av information frÄn flera olika system. Datautvinning gÄr ut pÄ att fÄ fram ej tidigare kÀnd kunskap frÄn till exempel datalager. Kostnaden för att hÄlla nÄgot i lager Àr en dold kostnad som mÄnga företagsledare ej Àr medvetna om hur mycket det kostar dem. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka ett möjligt angreppssÀtt med datautvinningsmetoder ur datalager för framtagande av beslutsunderlag rörande lagernivÄer. Kostnaden att hÄlla nÄgot i lager Àr en dold kostnad som det Àr intressant att finna nya metoder för att pÄverka.För att besvara frÄgestÀllningen utfördes en fallstudie pÄ ett lagerhÄllande företag som anvÀnder sig av datalager.
Intellektuellt kapital och icke-finansiella intÀkter: Om kundens bidrag till kunskapsföretagets tillgÄngar
Syftet med kandidatuppsatsen Àr att ta reda pÄ vad kunskapsföretagens
intellektuella kapital och de icke-finansiella intÀkterna frÄn kunderna bestÄr
av samt försöka utveckla en egen modell, som kan fungera som ett stöd för att
synliggöra och vÀrdera kundernas bidrag till företagen. De frÄgor vi söker svar
pÄ Àr: Av vilka bestÄndsdelar Àr företagets verkliga vÀrde sammansatt? Vilka
intÀkter kan kunderna bidra med, förutom pengar, för att öka företagets vÀrde?
Hur kan man synliggöra och vÀrdera de icke-finansiella intÀkterna i syfte att
pÄ bÀsta sÀtt ta tillvara det kunderna har att bidra med?.
Elitlicensens ekonomikriterier ? en utvÀrdering av mÀtningen av eget kapital pÄ koncernnivÄ
Syftet med denna uppsats Àr att beskriva de bakomliggande syftena med elitlicensens ekonomikriterier samt att med utgÄngspunkt i dessa syften utvÀrdera lösningen man valt med att krÀva ett positivt eget kapital pÄ koncernnivÄ.För att uppfylla vÄrt syfte har vi har anvÀnt oss av en kombination av dokumentstudier och personliga intervjuer. Vi har pÄ sÄ vis klarlagt syftena med elitlicensen och sedan gjort en teoretisk bedömning av dess inre och yttre effektivitet.DÄ syftet med elitlicensen framförallt var att klubbarna ska ha kontroll över sin ekonomi och klara av att stÄ pÄ egna ben Àr det enligt oss helt rÀtt att mÀta pÄ koncernnivÄ. Vi anser inte att de möjligheter som öppnar sig strider mot elitlicensens syfte. DÀremot sÄ Àr de dörrar man stÀnger helt i linje med vad man vill uppnÄ..
Intellektuellt kapital hos svenska noterade bolag : en studie inom lÀkemedelsbranschen
UtifrÄn företagens förÀndrade förutsÀttningar att redovisa sina tillgÄngar, dÄ flera företag idag bestÄr av stora resurser i form av kunskap, ansÄg författarna för denna studie det tÀnkvÀrt att undersöka hur företagen bemöter detta. Eftersom det dessutom inte krÀvs av företagen att redovisa sina kunskapstillgÄngar, intellektuellt kapital, och det heller inte finns nÄgon utarbetad standard för att göra detta, kan det antas att det finns flera olika idéer om hur företagen gÄr tillvÀga och varför företagen vÀljer att redovisa detta frivilligt. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ huruvida noterade lÀkemedelsbolag redovisar frivillig information om immateriella tillgÄngar i form av intellektuellt kapital i sina Ärsredovisningar. Eftersom uppsatsens forskningsfrÄga och syfte avser att granska textmaterial frÄn börsnoterade bolag, och i detta material undersöka hur ofta immateriella tillgÄngar i form av intellektuell kapital omnÀmns, valde författarna till denna uppsats att utföra en innehÄllsanalys genom att studera sex börsnoterade bolag inom lÀkemedelbranschen och deras Ärsredovisningar för perioden 2006-2011. Den kategori som redovisats mest var internkapital vilket inte stÀmmer överens med tidigare studier, en förklaring till detta kan vara att lÀkemedelsbranschen har ett stort behov av Àgande gÀllande sina stora kunskapstillgÄngar.
Intellektuellt kapital : Hur kommunicerar OMXS30-företagen sitt intellektuella kapital?
Fler och fler företag börjar utnyttja Internet för att sprida marknadsföringsmeddelanden till poteniella kunder. Viralmarknadsföring bygger pĂ„ att ett intressant meddelande skapas, ofta i form av videoklipp, som sedan skickas ut till nĂ„gra fĂ„ personer som sedan sprider det vidare. Vi har undersökt hur vanlig denna vidarebefordring Ă€r och hur kĂ€nslorsponsen frĂ„n dessa meddelanden samvarierar med intentionen att sprida vidare. Ăven tendensskillnader mellan könen undersöktes. I vĂ„r studie anvĂ€nde vi oss av fem verkliga kampanjer, bestĂ„nde av filmlkipp, som haft stor framgĂ„ng pĂ„ Internet.
IAS 40 : FörÀndringar i företags redovisning samt eget kapital sedan införandet av IAS 40
FrÄn och med Är 1 januari 2005 tillÀmpar svenska noterade bolag IAS 40 i sin koncernredo-visning. Företag har möjlighet att vÀrdera sina förvaltningsfastigheter till anskaffningsvÀrdet ? ackumulerade avskrivningar eller till verkligt vÀrde.Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur införandet av IAS 40 har pÄverkat företa-gens redovisning samt eget kapital dvs. ifall eget kapital har ökat eller minskat.För att uppfylla syftet har vi studerat 10 bolags Ärsredovisningar frÄn Är 2005 för att analysera skillnader i det egna kapitalet. Dessutom har vi utfört fem intervjuer med bolagen samt en intervju med en redovisningsexpert.Teoridelen grundas i huvudsak pÄ standarden IAS 40 och RR 24 som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter samt vÀrderingsmetoder.
Storregionen - vilka attityder ger norrlÀndsk dagspress uttryck för?
Under senare tid har fler och fler forskare betonat det sociala kapitalets betydelse för samhÀllet. Men vilken betydelse har vÀlfÀrden i denna aspekt? Det finns en stark koppling mellan trygghet och socialt kapital, vissa gÄr sÄ lÄngt som att sÀga att trygghet Àr en fundamental faktor för att undvika sociala fÀllor. Men kan man dÄ skapa socialt kapital genom vÀlfÀrden? Detta skulle innebÀra att en generösare vÀlfÀrd mer Àr en investering för samhÀllet Àn en vÀlgörenhet..
VÀgen till ett arbete : -en studie om hur SamhÀlls- och kulturanalytiker har gÄtt tillvÀga i arbetssökningsprocessen
Ett Ànnu outforskat och mycket intressant omrÄde Àr frÄgor kring hur unga individer gÄtt tillvÀga för att skaffa sitt första arbete med koppling till vÀrdet av individens sociala kapital. Socialt kapital har idag, vid sidan av individens utbildning, en avgörande roll för individens position pÄ arbetsmarknaden. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur socialt kapital ackumulerats hos SamhÀlls- och kulturanalytiker och vidare hur det ackumulerade sociala kapitalet har pÄverkat deras möjligheter att skaffa ett arbete efter avslutad utbildning. Tyngdpunkten har varit att studera hur processen gestaltat sig frÄn deras examen tills dess att de har fÄtt sin första anstÀllning som SamhÀlls- och kulturanalytiker. I denna uppsats har vi anvÀnt oss av en flerfaldig strategimetod, vilket inneburit att vi kombinerat en kvalitativ och kvantitativ metod, totalt har femton intervjuer respektive femton enkÀter genomförts.
Ekonomisk kapital vs Kulturellt kapital : Delat ledarskap i kulturinstitutioner
There are many different ways to control an organisation. In cultural organisations, it has become more common to have several directors working simultaneously. Often, different individuals possess different cultural and economic experience, thus a variety of backgrounds provides a more thorough scope of expertise and knowledge. This type of management is prevalent in the cultural sector.This thesis will research how leaders in cultural institutes work in a dual leadership, ?co-leadership?, when their backgrounds are different.
Vilka effekter fÄr IFRS 2 pÄ resultat och eget kapital 2004? : Leder IFRS 2 till ett minskat anvÀndande av aktierelaterade ersÀttningar?
Bakgrund: Den första januari 2005 övergÄr Sverige till att redovisa enligt IAS/IFRS. IFRS 2 behandlar aktierelaterade ersÀttningar och innebÀr att dessa ersÀttningar skall redovisas som en kostnad i resultatrÀkningen med eget kapital som motkonto. Reglerna skall appliceras retroaktivt i syfte att skapa ett jÀmförelse Är i redovisningen varför IFRS 2 Àven fÄr effekter pÄ 2004 Ärs redovisning.Syfte: KartlÀgga de ekonomiska effekterna av IFRS 2 pÄ 2004 Ärs resultat och eget kapital, samt att undersöka hur utvecklingen av nytecknade aktierelaterade ersÀttningsprogram sett ut sedan 1999. Studien kommer Àven att undersöka hur utvalda företags instÀllning till aktierelaterade ersÀttningsprogram har pÄverkats till följd av IFRS 2.Metod: I studien har dels en surveyundersökning av kvantitativ karaktÀr genomförts för att studera samtliga företag pÄ Stockholmsbörsens A-lista. En fallstudie av kvalitativ karaktÀr har Àven genomförts pÄ tre av dessa företag.Resultat/Analys: 16 av de totalt 53 studerade företagen pÄverkas ekonomiskt av IFRS 2.