Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelser efter en gastric bypass operation. En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes, dÀr intervjuer skedde med sex personer som genomfört en gastric bypass operation. Data analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys. Under intervjuerna framkom att informanterna upplevde att operationen inte hade nÄgon negativ inverkan pÄ deras vardagliga liv. De upplevde en ökad livskvalitet och förbÀttrad hÀlsa som lett till ett mer fysiskt aktivt liv.

PÄ vÄrdavdelningar vÀrlden över vÄrdas patienter för sina sjukdomar. Eftersom patienten vÄrdas pÄ en specifik avdelning beroende pÄ grundsjukdom sÄ saknar sjuksköterskorna ofta erfarenhet av annan sjukdom eller akut försÀmring av vitalfunktioner. Av den anledningen samt för att i tid kunna stoppa försÀmring hos patient inneliggande pÄ sjukhus har i mÄnga lÀnder bildats mobila intensivvÄrdsgrupper som kan tillkallas till patienten pÄ vÄrdavdelning för att antingen behandla pÄ plats eller ta med sig patienten till intensivvÄrdavdelningen.  Syftet med denna studie var att beskriva avdelningssjuksköterskors erfarenheter i samband med att de larmat en mobil intensivvÄrdsgrupp. Studien har en kvalitativ ansats. Tre fokusgruppsintervjuer, med sammanlagt 15 deltagande sjuksköterskor har genomförts.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Efter att den nya lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet infördes har formativ bedömning i undervisningen fÄtt ett betydligt större fokuseringsomrÄde Àn tidigare. Formativ bedömning har visat sig vara en mycket effektiv metod för att öka elevers kunskapsinlÀrning. Detta har resulterat i att mÄnga lÀrare har förÀndrat sina undervisningsmetoder. I detta arbete kommer jag att undersöka hur lÀrare arbetar med formativ bedömning? Vilka Äsikter de har och hur den formativa bedömningen pÄverkar elevernas inlÀrning och i sÄ fall hur? Studien omfattar fyra stycken lÀrare med mÄnga Ärs arbetslivserfarenheter inom lÀraryrket.

Tidigare forskning har visat att nyexaminerade lĂ€rare upplever svĂ„righeter under första tiden i yrket. Som konsekvens av detta ska alla nyexaminerade lĂ€rare sedan 2011 genomgĂ„ en intro-duktionsperiod, dĂ€r en erfaren lĂ€rare Ă€r mentor för en ny lĂ€rare. Än har ingen forskning hunnit studera detta, vilket motiverar vĂ„r studie. Vi undersökte nyexaminerade lĂ€rares upplevelser av mentorskapet som stöd och huruvida den obligatoriska introduktionsperioden pĂ„verkar upplevelsen. Vi genomförde intervjuer och utifrĂ„n en kvalitativ analys har vi kommit fram till att mentorskapet utformas olika beroende pĂ„ relationen till mentorn och arbetslaget, synen pĂ„ mentorskapet och kunskap om syftet av introduktionsperioden.

MÄnga mÀnniskor lever idag med lÄngvarig smÀrta som pÄverkar deras vardag och orsakar stort lidande. Relationen mellan arbetsterapeuten och patienten Àr alltid avgörande för om arbetsterapin blir lyckad eller inte. Antalet anmÀlningar till patientnÀmnden har ökat och hÀlso- och sjukvÄrdslagens krav pÄ att patienter ska bli bemötta med respekt och öppenhet uppfylls inte. Syftet var att beskriva arbetsterapeuters upplevelse av bemötandet av personer med lÄngvarig smÀrta. En kvalitativ metod anvÀndes och urvalet gjordes genom lÀmplighet och snöbollssampling.

Med ökad Älder ökar risken att drabbas av fysiska och psykiska försÀmringar. Statistik visar att den Àldre befolkningen kommer att öka. Detta stÀller krav pÄ Àldreomsorgens personal för att tillgodo se den Àldres behov. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva den Àldre personens upplevelse av att flytta till sÀrskilt boende. Studien Àr baserad pÄ 10 internationellt publicerade vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ manifest innehÄllsanalys.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka elevers uppfattningar av konflikter och konflikthantering i skolan. Uppsatsen bestÄr av en litteraturdel med centrala begrepp, teori och tidigare forskning och en undersökningsdel med resultatredovisning och diskussion. Undersökningsgruppen bestÄr av fem pojkar och fem flickor i Är 6, vilka har medverkat i enskilda intervjuer av kvalitativ karaktÀr. Uppsatsen grundar sig till en stor del pÄ den fenomenografiska forskningsansatsen, vilken Àr inriktad pÄ att nÄ uppfattningar av olika saker. I resultatet finns fem huvudkategorier framarbetade, som visar pÄ elevernas uppfattningar av konflikter och konflikthantering och dessa visar vad eleverna anser att en konflikt Àr, vilka orsaker det finns till att konflikter uppstÄr, vilka kÀnslor som framkommer vid konflikter, hur den optimala konflikthanteringen ska genomföras och vilka följder konflikter fÄr..

Syftet med studien Ă€r att undersöka lĂ€rare och speciallĂ€rares uppfattningar och erfarenheter av elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter. FrĂ„gestĂ€llningarna handlar om förutsĂ€ttningar för lĂ€randet, upptĂ€ckt och identifiering, vilket stöd elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter fĂ„r och hur stödet för dessa elever organiseras. Andra frĂ„gor rör undervisningsmetoder och arbetssĂ€tt som enligt lĂ€rarna och speciallĂ€rarna Ă€r framgĂ„ngsrika för elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter.Studien Ă€r en kvalitativ studie som utgĂ„r frĂ„n ett specialpedagogiskt perspektiv. Den metod som anvĂ€nts Ă€r halvstrukturerade intervjuer, vilka har analyserats med hjĂ€lp av kvalitativ innehĂ„llsanalys.Resultat: FörutsĂ€ttningar för att lĂ€sinlĂ€rningen ska fungera handlar om miljömĂ€ssiga faktorer dĂ€r barnets tidiga möte med sprĂ„ket och texter Ă€r av betydelse. Även individbundna faktorer som fonologisk medvetenhet, kopplingen fonem-grafem och förmĂ„ga till koncentration, Ă€r exempel pĂ„ förutsĂ€ttningar för den första lĂ€sinlĂ€rningen.

HÀlso- och sjukvÄrden erbjuder friska personer hÀlsoundersökningar i förebyggande syfte. I Sverige dör cirka 700 till 1000 personer Ärligen till följd av brusten bukaorta. Aneurysm ses hos cirka fem procent av mÀn över 65 Är och ger oftast inga symtom förrÀn de brister. Mindre aneurysm opereras inte utan följs med regelbundna kontroller och det kan upplevas obehagligt att brÄcket kan öka i omfÄng eller brista utan förvarning. Upplevelsen av att delta i screening och diagnostiseras med ett aneurysm Àr inte tillrÀckligt undersökt och syftet med studien var dÀrför att hos 65-Äriga mÀn som deltagit i screening, belysa upplevelsen av att leva med ett mindre bukaortaaneurysm som inte skall opereras.

En kvalitativ studie av pedagogers uppfattningarom arbetet med att integrera asylbarn i förskolan.

SAMMANFATTNING Mobbing Àr ett dolt men vÀlkÀnt problem pÄ mÄnga svenska arbetsplatser. Syftet med denna uppsats Àr; hur informanterna upplever, beskriver och förstÄr mobbning pÄ arbetsplatsen. Genom att lÄta ett antal personer som sjÀlva anser sig vara eller ha varit utsatta för mobbning sjÀlva berÀtta om detta. Jag har delat upp syftet i tre frÄgestÀllningar:Vad berÀttar de intervjuade om det de varit med om?Vad möjliggör mobbning pÄ arbetsplatsen enligt informanterna?Vad saknas pÄ arbetsplatsen enligt informanterna?En kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats har anvÀnts.

HÄllbar utveckling behandlas i det hÀr arbetet utifrÄn ett undervisnings perspektiv. Hur och vad ska man undervisa om för att frÀmja hÄllbar utveckling? Naturvetenskapliga kunskaper rÀcker inte för att fÄ en hÄllbar samhÀllsutveckling. Det krÀvs Àven andra kunskaper och fÀrdigheter, vilka Àr enligt myndigheten för skolutveckling demokratisk bildning och medborgerlig delaktighet. I undervisningen sÀtts processen i centrum och genomlevande av demokrati.Syfte med vÄrt arbete Àr att undersöka hur man jobbar i skolan för att utveckla demokratisk kompetens hos elever, och om den kan ge eleven handlingskompetens inför framtiden för att lÀra och förstÄ vad en hÄllbar utveckling krÀver.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och bygger pÄ intervjuer av sex lÀrare som undervisar i de senare Ären pÄ grundskolan.Resultaten visar att lÀrarna har en processinriktad och kvalitativ kunskapssyn, vilket ger eleverna en djupinriktad kunskap, handlingskompetens och kritisk tÀnkande inför framtiden.

Bakgrund: Andelen Àldre i befolkningen ökar i Sverige och Àven andelen ensamboende. Forskning finns som visar att Àldres livskvalitet pÄverkas av mÄnga olika faktorer och den visar ocksÄ att kÀnslan av ensamhet kan pÄverka de Àldres livskvalitet. Syfte: Syftet var att belysa Àldre ensamboendes upplevelse av livskvalitet och vilka faktorer som pÄverkar deras upplevda livskvalitet.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats. Sju halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fem kvinnor och tvÄ mÀn. Materialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).Resultat: Informanterna upplevde en god livskvalitet som kan relateras till betydelsen av att uppleva hÀlsa och vÀlbefinnande, att vara fysiskt aktiv och fungera mentalt, att trivas i sin miljö, att ha sociala relationer och kÀnna gemenskap, att ha en positiv livssyn samt att kÀnna ekonomisk trygghet.Slutsatser: Att vara ensamboende Àldre behöver inte innebÀra en upplevelse av ensamhet.

Studien handlar om att utveckla en förstÄelse för ?Lagen om valfrihet? ur bistÄndshandlÀggarens respektive brukarens perspektiv. För att besvara syftet har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personliga intervjuer har gjorts med fyra bistÄndshandlÀggare inom Àldreomsorgen i en medelstor kommun i Södermanland, samt fyra brukare dÀr samtliga har serviceinsatser frÄn olika utförare. Utförarna Àr de företag som har en verksamhet inom hemtjÀnst för Àldre.