Råmjölk karakteriseras av högt proteininnehåll i form av immunoglobuliner samt låg fett- och kolhydrathalt jämfört med vanlig mjölk. Vid 24 timmar efter påbörjad grisning har prolaktin- och kortikoidnivåerna hos suggorna ökat och då sjunker proteinhalten i råmjölken, immunoglobulin-halten minskar och kaseinhalten ökar. Samtidigt ökar mjölkutsöndringen och även fett- och kolhydratshalten ökar jämfört med halten som uppmättes direkt efter påbörjad grisning. Näringsämnena syntetiseras från suggans blod via epitelceller i alveolerna till mjölkkomponenter och kan därmed överföra näringsämnen och antikroppar till smågrisen via råmjölken. Ju fler antigener suggan har utsatts för ju mer antikroppar förvärvar smågrisen via råmjölken och får därmed ett bredare immunförsvar.

Studier visar att åtgärder krävs för att minska svenska barns intag av sötsaker och fett samt öka intaget av frukt och grönsaker. Skolors roll i att främja en hälsosammare kosthållning hos barn måste därför få en ökad uppmärksamhet. Lärare bör ta tillvara på tillfällen som ges att i undervisningen förmedla en positiv syn på mat. Sapere-metoden är en pedagogisk metod som syftar till att öva upp elevers sensoriska förmåga, utveckla deras språk samt på sikt förbättra deras matvanor. Denna metod tillämpas idag på skolor i Västmanland.

Objective: The aim of this study was to compare equations used to calculate BMR to values of BMR obtained from measurements in order to determine the most suitable equation to be used on children and adolescents with CF.Design: The participants where children and adolescents with CF. Data was collected from the division of Clinical Nutrition at Uppsala Akademiska Sjukhus. Age, weight, height, BMI, BMR, FFM and FM was recorded from 27 measurements. BMR from the participants collected from the indirect respiratory calorimetry was compared to the results obtained from five equations used to obtain a calculated value of BMR.Results: Tverskayas equation was best correlated with the measured BMR for the whole group. The equation underestimated BMR for the participants with a measured BMR over 1400 kcal/24h and overestimated BMR for participants with a measured BMR under 1400 kcal/24h.

Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline.

Hälsa är något man kan förklara som fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Tidigarestudier inom ämnet visar tydligt att det finns ett samband mellan en ohälsosam livsstil ochantal levnadsår. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad elever i årskurs 9 har föruppfattningar kring begreppet hälsa samt vilken uppfattning de har om vad de lär sig ombegreppet i ämnena idrott och hälsa samt hem- och konsumentkunskap.Kvalitativa fokusgruppsintervjuer med elever i årskurs 9 genomfördes, där eleverna fickdiskutera med varandra om vad de ansåg att begreppet hälsa är. Eleverna fick även frågor omkost- och motionsråd. Huvudresultatet visar att eleverna inte anser att de får den lärdom debehöver.

Bakgrund: Illamående kan uppkomma av många olika orsaker. En av dessa är illamående som uppkommer som en biverkning till cytostatikabehandling. Illamående är en känd biverkning av cytostatikabehandling, varför patienter som ska påbörja och genomgår behandling mot cancer erhåller profylaktisk antiemetikabehandling. Illamående kan få konsekvenser som försämrad nutritionsstatus, elektrolytrubbningar och i vissa fall kan patienten vilja avbryta sin behandling på grund av att illamåendet blir för jobbigt. Trots antiemetika fortsätter illamående att vara ett stort problem vid cytostatikabehandling.Syfte: Att beskriva olika omvårdnadsåtgärder som kan användas som ett komplement till antiemetika vid behandling av illamående orsakat av cytostatika.Metod: En litteraturstudie med grund i analys av kvantitativ forskning genomfördes.Resultat: Sökningar resulterade i fem omvårdnadsåtgärder: progressiv muskelavslappning, tillskott av ingefära, proteintillskott och ingefärskapslar, intag av druvjuice och musikterapi och bildspråk.

Bakgrund: I takt med ökat välstånd, inkluderande försämrade kost och levnadsvanor, har diabetes typ II ökat signifikant i flera av världens länder. Därför är det viktigt med upplysning och information kring sjukdomen och vad man kan göra för att förhindra den. Syftet: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur sjuksköterskan kan vara ett stöd till patienter med diabetes typ II så att hon/han bättre kan hantera sin sjukdom. Metod: En litteraturbaserad studie som baserades på tio kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet utkristalliserades i tre teman; ?Regelbundenhet och kontinuitet?, ?Stöd och undervisning? och ?Självständighet? .

Sett till Livsmedelsverkets kostrekommendationer är intaget av läsk och andra söta livsmedel idag alldeles för högt bland Sveriges befolkning. Flera studier visar ett samband mellan intag av läsk sötad med socker och övervikt. Som gymnasieelev idag är det ingen svårighet att få tag i läsk. På många skolor säljs läsk i skolcaféterian och det finns ofta butiker i närheten av skolorna som säljer läsk. Baserat på detta valde vi att göra en undersökning om konsumtion av läsk bland gymnasieungdomar, var och varför de dricker läsk och deras uppfattningar om läsk, socker och hälsa.

Inledning Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en vanlig funktionell mag-tarmsjukdom. Sjukdomen har i studier visats vara socialt hämmande och påverkar livskvaliteten negativt. Irritable bowel syndrome är en vanlig diagnos hos dietisten och målet med nutritionsbehandlingen är att uppnå ett optimalt näringsintag genom individuellt anpassade kostråd. Som dietist har man en skyldighet att jobba enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta, i kombination med att det vetenskapliga underlaget bakom nutritionsbehandling vid IBS är något vaga, motstridiga och där nyare rön är på väg att ta plats, kan leda till ett dilemma.Syftet är att undersöka vilken nutritionsbehandling dietister inom primärvården och slutenvården ger till patienter med IBS.Metod En webbenkät innehållande 24 frågor sändes ut till 392 svenska dietister inom primärvård och slutenvård.

Enligt den senaste folkhälsorapporten ökar den psykiska ohälsan i Sverige. Psykisk sjukdom kan försvåra personens delaktighet i vardagen, framförallt diagnoserna inom WHO:s ICD-klassifikation F20.0-24.9. Somatiska sjukdomar som kommer utav osunda vanor är vanligt hos den här gruppen.Hälsoprogram har utvecklats men man vet lite om hur den sortens undervisning har påverkat personerna som deltagit och om den har bidragit till någon förändring. Syftet var att beskriva just detta i en kvalitativ semistrukturerade intervjustudie där sex personer deltog.Materialet analyserades enligt innehållsanalys och det framkom ett övergripande tema ?Att delta i hälsoutbildning? samt tre kategorier och åtta underkategorier.Personer med psykisk sjukdom skiljer sig inte mycket åt från den övriga befolkningen.

Bisfenol A (BPA) är ett propanderivat med två fenolgrupper. Det syntetiserades för första gången år 1905 av Thomas Zincke vid Marburgs universitet. När en polymerkemist upptäckte att det kunde användas för att bilda polykarbonatplaster växte dess popularitet. Idag är BPA-industrin en miljardindustri och många av oss använder dagligen plaster där denna kemikalie ingår. Nu har det gjorts nya toxikologiska undersökningar som visar att BPA kanske inte är så ofarligt som man tidigare trott.

I dagens samhälle är kostfrågor ett aktuellt ämne. Då hälsofrämjandet börjar redan i låg ålder är det viktigt att redan från början försöka påverka barn och ungas kostvanor. I arbetet gjordes en undersökning hos barn och unga i grundskolans senare del för att kartlägga deras kostvanor. Dessutom syftar studien till att belysa de skillnader som finns mellan pojkars och flickors kostvanor samt sambandet mellan barn och ungas kostvanor och hur de mår. Undersökningen genomfördes kvantitativt, det vill säga genom enkätundersökning.

Med vetskap om barns låga intag av grönsaker bygger denna studie på att ta reda på barns inställningar till grönsaker och samtidigt undersöka serveringsformens betydelse. Vi vill också knyta an till förskolans roll som förebild för barns framtida kostvanor och hur planering kring måltiden kan göras för att inverka positivt. Syftet med studien är att utforska förskolebarns inställningar till olika grönsaker samt serveringsformens betydelse för deras val.Frågeställningar? Vad har förskolebarn för olika inställningar om grönsaker?? Hur resonerar barnen kring serveringsformen när de väljer grönsaker? ? Hur reagerar barnen vid introduktion av nya grönsaker?? Hur påverkas barnen av andra i sin omgivning i sina inställningar och val?? Var äter barnen främst olika sorters grönsaker?Studien har en utforskande design där den kvalitativa metoden fokusgruppsintervjuer har använts. Målgruppen är 5-6 åringar och totalt tre fokusgrupper har genomförts med vardera fyra barn.

Prevalensen av övervikt och fetma är hög både i Sverige och i övriga världen. Den främsta orsaken till detta är ett högt intag av energitäta livsmedel samtidigt som den fysiska aktiviteten har minskat. Allt fler måltider konsumeras utanför hemmet och lunchen utgör en stor del av dagens totala energiintag. Genom att förbättra tillgängligheten av näringsriktig mat på arbetsplatser ökar chansen att påverka människor till att göra mer hälsosamma matval. Åtgärder i syfte att bromsa övervikt- och fetmaproblematiken har vidtagits i USA, då en ny lag angående energi- och näringsmärkningar på restaurangkedjor har stiftats.Undersökningens syfte var att genom en kvantitativ enkätstudie kartlägga vilka attityder personal på tre olika företag i centrala Göteborg har till energi- och näringsmärkningar på lunchrestauranger.

Bakgrund: Övervikten i den svenska befolkningen och i västvärlden har de senaste 25 åren ökat och gått allt längre ned i åldrarna. Övervikt och fetma utgör en riskfaktor för sjukdomar av såväl somatiska som psykosocial karaktär.Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva hälsopromotiva interventioner för barn och ungdomar.Metod: En litteraturstudie med artikelsökning och granskning utifrån syftet gjordes. Fem kvantitativa och en kvalitativ artikel inkluderades efter kvalitetsbedömningen.Resultat: Resultatet visar på att problemet med övervikt måste ses ur flera perspektiv och åtgärdas från flera håll. Mönster som växte fram var: skolpersonalens interventioner, föräldrars interventioner, hälso- och sjukvårdspersonalens interventioner samt andra aktörers påverkan. Interventionernas tyngdpunkt ligger på kost och motion.Slutsats: Framförallt en god kosthållning och fysisk aktivitet är viktiga faktorer för en lyckad intervention.