Sök:

Sökresultat:

1033 Uppsatser om Kost intag - Sida 3 av 69

Kan en ketogen kost hj?lpa personer med migr?n? En systematisk ?versikt om en ketogen kosts eventuella p?verkan p? migr?n

Syfte: Syftet med denna litteratur?versikt ?r att unders?ka och sammanst?lla det vetenskapliga underlaget kring huruvida en ketogen kost minskar antal migr?nattacker och antal dagar med migr?n hos personer med migr?n. Metod: F?r att besvara syftet valdes en systematisk litteratur?versikt. S?kning gjordes i PubMed och Scopus med hj?lp av fyra s?kblock. Utfallsm?tten var antal dagar med migr?n samt antal migr?nattacker.

Vegetarisk kost och dess påverkan på den orala hälsan

Många faktorer påverkar den orala hälsan, däribland kosten. Idag finns många olika kosttyper samt livsstilar, och något som ökar i Sverige är den vegetariska kosthållningen. Syftet med denna litteraturstudie är därför att kartlägga vilken inverkan vegetarisk kost har på den orala hälsan. Artiklarna som användes i denna litteraturstudie hämtades från databasen PubMed, och studiernas referenslistor granskades kritiskt. Det upptäcktes också artiklar genom referenslistgranskningen.

Idrottare och kosttillskott - Om användning av och attityder till kosttillskott

Utbudet och användningen av kosttillskott bland idrottare är stor trots att få vetenskapliga bevis finns gällande positiva effekter eller ökad prestation. Studier har även visat att det finns risker med användning av kosttillskott då det kan påverka hälsa och prestationsförmåga negativt. Orsaker till användandet av kosttillskott bland idrottare anges främst vara i syfte att öka prestation, hälsa, muskelmassa och förebygga sjukdom.Syftet med denna undersökning var att göra en kartläggning över intag av kosttillskott hos idrottare samt att ta reda på vilka attityder de har till användning av kosttillskott. Syftet innefattade även om attityderna påverkade användningen av kosttillskott samt om det fanns olikheter mellan män och kvinnor bland annat gällande åsikter om kosttillskott. Idrottarnas uppfattning om risker vid intag av kosttillskott var en annan aspekt som undersöktes.Enkätundersökningen, där 98 lagidrottande män och kvinnor som spelar i division tre eller högre deltog, visade att 52 procent av idrottarna inte använde kosttillskott.De främsta orsakerna till att de inte använde kostillskott var att de ansåg sig få ett fullgott energi- och näringsintag genom intag av vanlig kost samt att de inte ansåg sig ha tillräcklig kunskap om för- och nackdelar.

Träningsdryck : Effekt eller Placebo?

Syfte: Syftet var att mäta och utvärdera effekten på prestationen efter intag av träningsdryck (dryck som ska kunna öka din prestation) under anaerob wingate cykeltest.Metod: Sju medeltränade män agerade testpersoner och utförde två stycken wingate cykeltest med olika drycker på Gymnastik- och Idrottshögskolan. Vid det ena tillfället var det träningsdrycken NOCCO BCAA och vid det andra en placebodryck som innehöll Sprite/Coca Cola Zero. Testpersoner fick innan testerna direktiv angående dryck och kost innan utförande. Målet var att undersöka om det fanns några skillnader i den upplevda ansträngningen efter intag av träningsdrycken jämfört med placebodrycken, men också för att se om det fanns ett samband mellan den upplevda ansträngningen och den registrerade pulsen. Den upplevda ansträngningen mättes med hjälp utav Borgskalan.

Vitamin D - intag och status hos personer med inflammatorisk tarmsjukdom

Introduktion: I NNR 2012, har man höjt rekommenderat intag av vitamin D från 7,5 ?g/dag till 10 ?g/dag för personer från 2 år upp till 74 års ålder. Livsmedelsverkets matvaneundersökning Riksmaten bland vuxna 2010-11 visar att medelintaget av vitamin D i genomsnitt var 7,0 ?g/dag. Patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) har en högre risk för osteoporos på grund av medicinering med cortison samt brist på vitamin D.Syfte: Att undersöka om personer med IBD uppnår de nya höjda rekommendationerna gällande intag av vitamin D via maten och/eller kosttillägg och kosttillskott.

 Utbildning i kostfrågor behövs på gymnasiet :  sex gymnasieelevers synpunkter

??Bakgrund: Kostvanorna hos den allmänna befolkningen, i synnerhet bland barn och ungdomar, är bristfällig. De svenska näringsrekommendationerna följs inte och dåliga kost- och motionsvanor har ett tydligt samband med flera av dagens folksjukdomar. Undersökningar visar att ett sätt att minska de kostrelaterade folkhälsosjukdomarna skulle kunna vara att förbättra ungdomars kostvanor. Idag finns det inga nationella kostkurser på gymnasiet och dessutom kommer möjligheten att erbjuda lokala kursalternativ i kost och hälsa att försvinna när den nya gymnasieskolan införs 2011.Syfte:Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers syn på sina kostvanor samt vad de anser om undervisningens betydelse för att utveckla sunda kostvanor.Metod och deltagare: Semi-strukturerade intervjuer användes som metod och sex kvinnliga elever från fem olika gymnasieprogram inkluderades, varav fyra hade läst en lokal kostkurs på gymnasiet.Resultat: Eleverna beskrev sina kostvanor som "ganska bra", "varken bra eller dåliga ? mittemellan" eller "mindre bra.

Föräldrars matvanor och livsstil och övervikt hos barn : en litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur föräldrars livsstil och matvanor bidrar till övervikt hos barn. Den design som användes var deskriptiv och data samlades in via databaserna Medline/PubMed och Cinahl. Tretton artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet delades in i två huvudrubriker, matvanor och livsstil. Resultatet visade att maten som barn konsumerar är associerat med föräldrars beteende, uppfostran, attityder och intag av ohälsosamma matvanor.

I vilken mängd intas D-vitamin? : En kvantitativ studie som undersöker rapporterat intag av D-vitamin i en internetbaserad enkätstudie.

Bakgrund. Kostens sammansättning får en stor betydelse för boende i Sverige då de inte tillgodogör sig D-vitamin från solen i samma utsträckning som länder vid ekvatorn, speciellt vintertid. Hela 80 % av den intagna mängden D-vitamin absorberas i tarmen, ändå visar forskning på att brist föreligger i större utsträckning bland boende över 55 breddgraden.Syfte. Studiens syfte var att undersöka hur troligt det är att boende i Sverige uppnår rekommenderat dagligt intag av D-vitamin.Metod. För att besvara syftet utfördes en internetbaserad kvantitativ studie, baserad på en frekvensenkät.

Kampen mot kroniska komplikationer vid typ 2 diabetes. En litteraturstudie om effekten av fysisk aktivitet och kost.

Typ 2 diabetes är en kronisk sjukdom som inte bara är en folksjukdom i Sverige utan även ett globalt problem. Den drabbar främst äldre personer och andra riskfaktorer är bl a övervikt, bukfetma som i många fall orsakats av felaktig kost och brist på fysisk aktivitet. Dessa faktorer påverkar även utveckling av sjukdomen vad gäller kroniska komplikationer som orsakas av skador på både stora och små blodkärl. Syftet med denna litteraturstudie var att studera effekten av kost och fysisk aktivitet på personer med typ 2 diabetes och därmed påverkan på framtida kroniska komplikationer. Metoden var en systematisk litteraturstudie bestående av 15 vetenskapliga artiklar baserade på kvantitativ forskning.

FÖRSTÄRKNING AV EGENVÅRDS FÖRMÅGA HOS PATIENTER MED DIABETES TYP 2 AVSEENDE KOST OCH MOTION

Ben Hamida, H & Haleemi, H. Förstärkning av egenvårds förmåga hos patienter med diabetes typ 2 avseende kost och motion. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2012.

Hög köttkonsumtion och hur den kan påverka risken för folksjukdomar : en litteraturstudie baserad på kvinnor

Bakgrund: Vi äter allt mer kött. Tidigare forskning har visat på samband mellan högt köttintag och bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Information om skyddsfaktorer som minskar risken för folksjukdom är begränsad. Forskning om hälsa och sjukdom hos kvinnor är begränsad och därför behövs kvinnors hälsa lyftas fram. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka huruvida ett högt köttintag kan påverka risken för folksjukdomar hos kvinnor.

Gravida som äter vegankost upplever att de bemöts annorlunda av barnmorskan i jämförelse med gravida som äter blandkost : en enkätstudie

Bakgrund Det finns studier som antyder att barnmorskors kunskaper inom näringslära skulle kunna vara otillräckliga, att barnmorskor upplever sig ha begränsade kunskaper om vegetarisk kost, och att de känner sig obekväma i att ge kostråd till gravida som äter en vegetarisk kost. Det saknas idag studier som undersöker hur gravida som äter vegankost upplever barnmorskans bemötande beträffande kost.Syfte Att undersöka hur gravida som äter vegankost upplever barnmorskans bemötande beträffande kost, och om de upplever det annorlunda jämfört med gravida som äter blandkost.Metod Webbenkätbaserad kvantitativ tvärsnittsstudie med bekvämlighetsurval.Resultat Gravida som åt vegankost upplevde att barnmorskans kunskap om deras kosthållning var lägre än vad gravida som åt blandkost gjorde (p<0,001). De kände sig också mer otrygga i att prata om kost med barnmorskan (p<0,001) och upplevde att barnmorskans inställning till deras kosthållning var mer negativ än vad gravida som åt blandkost gjorde (p<0,05). Det fanns ingen skillnad mellan grupperna gällande upplevelsen av om barnmorskan tillvaratog deltagarens kunskaper och erfarenheter gällande kost (p=0,192), bemötandet överlag med barnmorskan (p=0,108) och upplevelsen av om kostval påverkade hur deltagaren blev bemött (p=0,167).Slutsats De gravida som åt vegankost och de gravida som åt blandkost upplevde barnmorskans bemötande beträffande kost olika. En ökad kunskap om vegankost hos barnmorskor skulle eventuellt kunna göra att gravida som äter vegankost upplever barnmorskans bemötande beträffande kost som bättre..

Livskvalitet efter gastric bypasskirurgi : en litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur föräldrars livsstil och matvanor bidrar till övervikt hos barn. Den design som användes var deskriptiv och data samlades in via databaserna Medline/PubMed och Cinahl. Tretton artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet delades in i två huvudrubriker, matvanor och livsstil. Resultatet visade att maten som barn konsumerar är associerat med föräldrars beteende, uppfostran, attityder och intag av ohälsosamma matvanor.

Studenters kost- och motionsvanor vid Högskolan Väst relaterat till kön och institution

Syftet med studien var att undersöka studenters kost- och motionsvanor vid Högskolan Väst relaterat till kön och institution. Studiens resultat baserades på 323 insamlade enkäter, relevant litteratur och vetenskapliga verk som avhandlingar, rapporter och artiklar. Resultatet av högskolestudenternas kost- och motionsvanor analyserades ur ett sociologiskt perspektiv. Studien visade skillnader mellan studenters kost- och motionsvanor i flera avseenden beroende av kön och institution. Kvinnliga studenter på Högskolan Väst har i flera avseenden uppgett sig ha bättre kost- och motionsvanor än de manliga studenterna.

Uppfattningar och attityder kring kost och fysisk aktivitet hos en grupp gymnasieelever

Ohälsan relaterad till kost och fysisk aktivitet fortsätter att öka världen över och förebyggande insatser behövs redan i tidig ålder för att hejda trenden. Enligt studier hör ungdomar i gymnasieåldern till en särskild riskgrupp då de efter studenten blir mer självständiga individer som fattar fler beslut på egen hand kring kost och fysisk aktivitet. Eftersom uppfattningar och attityder är en stor del av vad som styr beteende så är dessa av intresse att studera som en del av det hälsofrämjande arbetet.Till vår studie utformade vi en enkät som vi med hjälp av har undersökt uppfattningar och attityder kring kost och fysisk aktivitet hos en grupp gymnasieelever i Göteborgsområdet och sammanlagt deltog 106 elever i undersökningen. Enkätsvaren analyserades därefter med hjälp av SPSS (17.0).Resultaten visade att majoriteten av deltagarna hade en positiv attityd till hälsa, men att en del av deras uppfattningar om hälsosam kost och fysisk aktivitet inte stämmer överens med Livsmedelsverkets fem kostråd och rekommendationer om fysisk aktivitet. Vi kunde även urskilja skillnader mellan tjejernas och killarnas uppfattningar och attityder kring fysisk hälsa.

<- Föregående sida 3 Nästa sida ->