Denna uppsats handlar om hur högstadielärare i ämnet idrott och hälsa uppfattar kost i Lgr 11 samt hur de undervisar kring kost. Syftet är dessutom att undersöka elevers uppfattningar om kostundervisningen i ämnet idrott och hälsa. Den metod som har valts till denna studie är en kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem idrottslärare samt fyra elevgrupper om fem elever vardera. Resultatet visar att informanterna betonar vikten av ett samarbete med hem- och konsumentkunskapen som en betydande roll för utvecklingen för kostundervisningen, vilket anses kan främjas genom att hela skolverksamheten arbetar utifrån samma målsättningar. .

Bakgrund: Forskning har tenderat att fokusera på hur kosten påverkar människan och hur vi påverkas utav sömnen. Då det blir allt vanligare idag med problem som övervikt, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar som dels orsakas av raffinerade kolhydrater och dålig kosthållning, är det av intresse att få bättre förståelse för hur vi påverkas av kosten vi äter. På senare tid har forskning pekat på att kortare- och försämrad sömn är kopplat till samma problem som dålig kosthållning kan leda till. Det kan därför vara av intresse att undersöka kopplingen mellan kost och sömn.Syfte: Med en systematisk litteratursökning ta reda på dietära kolhydraters påverkan på sömn och sömnkvalitet hos människan.Metod: I studien gjordes en systematisk litteratursökning för att granska vilken forskning som i dagsläget finns gjord på sambandet mellan kolhydrater och sömn. Genom sökord och begränsningar fann man 9 artiklar som till slut granskades noga och sammanställdes i jämförelse till varandra.Resultat: Resultaten från artiklarna tyder på att ett högre totalt intag av kalorier främst från kolhydrater kan minska sömndurationen.

Bakgrund LCHF (Low Carbohydrate, High Fat) är en lågkolhydratskost som fått stort genomslag i Sverige. Svenska Livsmedelverket är oroliga för hur denna utveckling kommer att påverka folkhälsan, framförallt då kolesterolnivåerna i landet under samma period ökat. Förespråkarna av kosthållningen ställer sig däremot frågande till rådande rekommendationer och menar att det är dessa som gör oss feta och sjuka. Trots debatten fattas det data på hur en LCHF-kost faktiskt ser ut.     Syfte Syftet med denna studie var att kartlägga hur en LCHF-kost ser ut gällande livsmedelsval och näringsintag och utifrån det diskutera kosthållningen ur ett folkhälsoperspektiv.Metod 14 individer som ansåg sig äta enligt LCHF rekryterades till att utföra en vägd kostregistrering under tre dagar.

Bakgrund Idag är LCHF (Low-carbohydrate High-fat) en populär diet. Forskningen som finns inom området fokuserar mycket på viktnedgång. Därför är det intressant att undersöka kosten genom att analysera dess sammansättning och jämföra med rekommendationerna enligt Nordiska näringsrekommendationer (NNR).Syfte Utveckla fyra-veckors menyer för LCHF-kost samt en blandkost enligt NNR inför en RCT-studie. Undersöka om det finns risk för lågt intag av vitaminer, mineraler och kostfibrer enligt NNR:s rekommendationer för unga kvinnor (18-30 år) vid en LCHF-kost. Undersöka möjligheterna att uppnå rekommenderade nivåer av vitaminer, mineraler och kostfibrer med en blandkost enligt NNR:s rekommendationer för unga kvinnor.

Bakgrund: Livsmedelsverket har tidigare inte rekommenderat vegankost till barn trots undersökningar som visar att en kost innehållande mycket vegetabilier minskar risken för flera välfärdssjukdomar, och att animaliskt fett ofta är en bidragande orsak till dessa sjukdomar. Med en vegansk kost finns risker för bristfälliga intag av fullvärdigt protein, Vitamin B12, D, kalcium, järn och alfa- linolensyra, men det finns också studier som visar att veganbarn får i sig tillräckligt av alla näringsämnen, samt att de flesta föräldrar är medvetna om att maten bör berikas med speciellt vitamin B12. Syfte: Studiens syfte var att jämföra två veckomatsedlar, en vegansk och en blandkost med avseende på näringsinnehåll, kostnad samt innehåll av frukt och grönsaker. Ett annat syfte var att låta förskolebarn provsmaka veganska mellanmål. Metod: En veckas blandkostmatsedel från en förskola i Umeå närings- och kostnadsberäknades och jämfördes med en komponerad vegansk matsedel och med Nordiska näringsrekommendationer, NNR.

Bakgrund: Postprandiellt plasmaglukos (PPG) är en oberoende riskfaktor för utveckling av diabetes typ II. Typ och mängd kolhydrat kan vara avgörande för glykemisk kontroll.Syfte: Att undersöka de fem olika koster som beskrivs i Socialstyrelsen vägledning om kost vid diabetes och deras effekt på postprandiellt blodsockersvar, hos en grupp individer med nedsatt insulinkänslighet (IGT) och en grupp friska individer.Material och metod: Fyra friska personer med en medelålder på 72 år och medel BMI 24 och tre personer med IGT, medelålder på 75 år och medel BMI 22,9 medverkade i studien. Fem olika måltider från Socialstyrelsens riktlinjer om kost vid diabetes ingick och efterföljande blodprover togs fem gånger under 120 minuter.Resultat: Tydlig skillnad kunde ses mellan de olika grupperna. Även om startvärdena var desamma för båda så blev variationen stor efter intagna måltider med högre topp- och slutvärden för gruppen IGT, vilket också resulterade i en större Area under kurvan (AUC). Uppmätta toppvärden kom också senare hos denna grupp.

Syfte och frågeställningarHuvudsyftet med denna studie var att klargöra huruvida intaget av mättat fett påverkar risken för att drabbas av, eller avlida i hjärt- och kärsjukdom. Ett annat syfte var att undersöka om intaget av fleromättat fett eller en kost med hög kvot av fleromättat fett/mättat fett (FM/M) fungerar som prevention mot hjärt- och kärlsjukdomar. Frågeställningarna var följande;Påverkar intaget av mättat fett risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom?Påverkar intaget av mättat fett risken att dö i hjärt- och kärlsjukdom?Kan intag av fleromättat fett eller en kost med hög FM/M kvot fungera som prevention mot hjärt- och kärlsjukdomar?MetodLitteratur utgivna fr.o.m. 1 januari 1999 t.o.m.

Studiens syfte var att granska om i vilken utsträckning skolan tillgodoser elevers behov av undervisning gällande kost, motion och hälsa. Resultatet pekar på att skolan har goda intentioner men begränsade möjligheter att nå upp till Lpo 94: s krav på att elever utövar någon form av fysisk aktivitet varje dag. Vidare visar resultaten att skolan har svårigheter att kunna undervisa de yngre åldrarna, i kost och hälsa på ett tillfredställande sätt, då lärarna upplever det som svårt att hitta bra material på grund av skolans otillräckliga budget. Konsekvenser för detta utmynnar i att skolor har svårt att efterleva intentionerna i Lpo 94.

Introduktion: Frukt och grönsaksintaget har minskat i både rika och fattiga länder. Konsekvenserna av ett för lågt intag kan vara övervikt och fetma som i sin tur kan leda till hjärt- och kärl sjukdomar, cancer och diabetes typ 2. Det har visat sig att det finns flera olika faktorer i hemmet som gör att det har blivit ett minskat intag. I tidigare forskning finns det tydliga samband mellan familjen och ett minskat intag av frukt och grönsaker hos barn och ungdomar. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer i familjen som påverkar barn och ungdomars intag av frukt och grönsaker.

Bakgrund Köttkonsumtionen i Sverige är idag rekordhög. Ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att minska köttkonsumtionen och med fördel äta mer vegetariskt. Detta för att rött kött och särskilt processat rött kött har visats öka risken att drabbas av olika typer av sjukdomar. Syfte Syftet var att undersöka attityder till köttintag och vegetarisk kost hos vuxna konsumenter samt i vilken utsträckning olika faktorer påverkade matvalet. Metod En webbaserad frekvensenkät användes och deltagarna rekryterades via?facebook.com?.

Årligen drabbas ca 18 000 personer i Sverige av en höftfraktur och medelåldern för dessa är 83 år. Av dem som ådragit sig en höftfraktur lider ca 50 % av malnutrition. Detta är ett tillstånd då det råder en obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen och då uppstår det en störning i näringstillståndet. Det finns starka samband med malnutrition och ökad sjuklighet, dödlighet och förlängd vårdtid. Då sjuksköterskan har omvårdnadsansvaret när det gäller patientens intag av näring och energi var vårt syfte med studien att ta reda på hur patienten upplever maten och måltidssituationen under sjukhusvistelsen efter operationen av en höftfraktur.

Syftet med undersökningen är att se hur elevers kost ser ut i skolan. Vi vill veta hur olika skolor arbetar med elevers kostintag. De frågor vi ställer är, vad skolan serverar för mat och vem det är som bestämmer vad som ska serveras. Hur kan måltidsverksamheten se ut på två olika skolor i två olika kommuner? Vilka riktlinjer och mål finns beträffande skolmåltider och kost på skolan? Hur kan pedagoger göra kosten till en del av det dagliga skolarbetet? Hur arbetar pedagogerna med kosten på de skolor vi undersökt? För att få svar på våra frågeställningar genomförde vi intervjuer med kostansvarig, rektor och måltidspersonal och pedagog- och elevenkäter på två skolor i två olika kommuner i Skåne.

Antalet människor med diabetes i världen ökar, vilket anses bero på den ökadebefolkningsmängden, att befolkningen blir äldre, urbaniseringen samt att allt fler rör sigmindre och är överviktiga. Diabetes typ 2 är den vanligaste formen av diabetes i Sverigeidag och är kopplad till vår livsstil. Därför är kost och motion grundläggande ibehandlingen. Det är ett problem att individer inte vet vilka rekommendationer om kost deska följa och att de inte får tillräckligt med riktlinjer och utbildning om nutrition. Syftetmed litteraturstudien var att ur ett patientperspektiv identifiera faktorer som är av betydelseför valet av kost hos individer med diabetes typ 2.

Vårt examensarbete handlar om vad bra kost är och om elever är medvetna om vad de bör äta för att klara av dagar med skola och fritid. Vårt syfte är att med undersökningarna söka komma fram till om eleverna i skolår 6 har en medvetenhet kring vad bra kost är och om de lever som de lär. Vi har genomfört en observationsundersökning med en hel klass i skolår 6 för att få en helhet och sedan gjort en intervjuundersökning med sex utvalda elever från samma klass som vi observerade. Våra frågeställningar lyder; ? Är elever i skolår 6 medvetna om hur de bör äta för att få i sig tillräckligt med näring för att orka med en hel skoldag? ? Vem lär elever i skolår 6 vad man bör äta för att må bra? ? Om det finns en medvetenhet hos eleverna i skolår 6 vad de bör äta, följer de då detta? Lever de som de lär? För att få svar på våra frågeställningar beskriver vi i vår kunskapsbakgrund olika teorier kring vad bra kost är och vem som har ansvaret för elevers medvetenhet kring bra kost.

Årligen ådrar sig ca 18 000 personer i Sverige en höftfraktur. Det är främst äldre som drabbas, medelåldern är 80 år. Vid rehabiliteringen efter en höftfraktur är det övergripande målet att patienten skall återfå samma fysiska, psykiska och sociala nivå som han/hon hade före frakturen. En förutsättning för god hälsa, att undvika sjukdom och för att återvinna hälsa är ett gott nutritionstillstånd. Vid malnutrition råder ett tillstånd då kroppens intag av energi och näring understiger kroppens faktiska behov och det finns då en ökad risk för sjuklighet. Enligt Socialstyrelsen som sammanställt olika studier lider 50 % av de patienter som ådrar sig en höftfraktur av malnutrition. Studiens syfte är att finna omvårdnadshandlingar som kan leda till ett förbättrat nutritionsstatus hos patienter som ådragit sig en höftfraktur för att förbättra läkning och rehabilitering och därigenom öka patientens välbefinnande och minska lidandet. Som metod har analys av aktuella vetenskapliga artiklar använts. Resultatet visar olika teman som beskriver olika omvårdnadshandlingar. Temana är: ?Att finna och åtgärda orsaker till ett försämrat födointag vid en höftfraktur?, ?Att göra en bedömning av patientens nutritionsstatus och mäta patientens intag av mat och väska?, ?Att informera och kommunicera med patienten om kost och nutrition?, ?Att ge omvårdnad i samband med måltid? samt ?Att ge olika näringstillägg?..