Sökresultat:
150 Uppsatser om Korttidslagring av kyla - Sida 2 av 10
Kartläggning av kylsystemet vid Gestamp HardTech
De flesta av dagens tillverkningsföretag använder någon typ av kylsystem i sin anläggning. Kostanden att producera kyla varierar beroende på vilken utrustning som används och vilken temperatur som efterfrågas. När kylproblem uppstår kan orsaken vara bristande kylkapacitet, men det även bero på att anläggningen är felaktigt injusterad. Genom att justera in anläggningen korrekt kan förutom en bättre fungerande anläggning även minskade driftkostnader uppnås. Syftet med detta examensarbete är att kartlägga och beskriva ett kylsystem och dess stödprocesser.
Energibesparing genom minskat kylbehov i butik: Butiksbelysningens inverkan på kylsystemets energiförbrukning
Företaget Nordic Light designar och tillverkar belysning till företag och butiker världen runt. I många butiker är det viktigt att ha rätt belysning för att visa upp de varor som ska säljas. I en klädesbutik kan elförbrukningen svara för ungefär 70 % av den totala elförbrukningen. Belysningen avger nästan lika mycket värme till omgivningen som effekten den förbrukar. Den värmer helt enkelt klädesbutikerna och många gånger lokalerna runtomkring.
Genomgång av köldbärarsystem samt alternativa åtgärder för
kapacitetshöjning
Vid simuleringen av köldbärarledningens huvudstam uppstod det sträckor med höga tryckfall som är koncentrerade till massabruket. I de mindre avsticken uppstod de högsta tryckfallen även här på massabruket. För att minska tryckfallsförlusterna i köldbärarledningarna är det bästa om möjligt att försöka justera in systemet så bra som möjligt. Från beräkningarna som är gjorda kan det avläsas att köldbärarsystemets huvudstam på massabruket är belastad mer än vad den är på pappersbruket. Vid konvertering av den befintliga absorptionskylmaskinen kan Kappa Kraftliner Piteå spara ungefär 0,93 MSEK per driftår genom att ersätta lågtrycksångan med antingen flashlut eller flashånga som drivvärmealternativ.
Skingrad dimma : energikartläggning på Högskolan i Halmstad
Samhällets normer och riktlinjer är att dagens byggnader ska minska sinenergianvändning för att erhålla en bättre energiprestanda. För att möjliggöra detta harnya lagar tagits fram för att säkerställa att så är fallet. Högskolan i Halmstad (HH) beståridag av 18 byggnadskroppar, var och en med sin egna unika energianvändning. För att fåen helhetsblick över HHs energisituation har mätvärden för fjärrvärme, kyla samt el tagitsfram. Uppgiften att få fram dessa mätvärden har varit mödosam då flera instanser frånbåde HH, leverantören samt fastighetsförvaltaren har behövt rådfrågas.
Utvärdering och driftplanering av Lidköpings värmeverk
Lidköpings värmeverk har i uppgift att producera värme till Lidköpings invånare och företag. Distributionen sker via kommunens fjärrvärmenät. Värmeverket har förutom ren värmeproduktion även möjlighet att producera el och kyla bort ett visst effektöverskott sommartid.I dagsläget har värmeverket inga klara riktlinjer för hur elproduktionen och bortkylningen av värmen ska hanteras vilket är av betydande del för värmeverkets ekonomi. En ökad kunskap om hur man tar tillvara på förfogad energi har efterfrågats och är en del i att hjälpa Sverige som land att uppnå uppsatta miljö- och energimål.Med linjärprogrammering har en beräkningsmodell tagits fram för att utifrån givna förutsättningar optimera driften av värmeverket. Mot historiska lastdata har modellen använts för att:Utreda hur väl värmeverket har tagit tillvara på förfogad energi.
Zakrisdals vårdboende : Termisk komfort och dess påverkan på energianvändningen
Lidköpings värmeverk har i uppgift att producera värme till Lidköpings invånare och företag. Distributionen sker via kommunens fjärrvärmenät. Värmeverket har förutom ren värmeproduktion även möjlighet att producera el och kyla bort ett visst effektöverskott sommartid.I dagsläget har värmeverket inga klara riktlinjer för hur elproduktionen och bortkylningen av värmen ska hanteras vilket är av betydande del för värmeverkets ekonomi. En ökad kunskap om hur man tar tillvara på förfogad energi har efterfrågats och är en del i att hjälpa Sverige som land att uppnå uppsatta miljö- och energimål.Med linjärprogrammering har en beräkningsmodell tagits fram för att utifrån givna förutsättningar optimera driften av värmeverket. Mot historiska lastdata har modellen använts för att:Utreda hur väl värmeverket har tagit tillvara på förfogad energi.
Miljötålighetsprövning
I de produkter tillverkas så måste man garantera att den elektriska förbindningen är fullgod i 20 år. För att klara detta måste man tillgripa olika former av accelererande miljötålighetsprov. Företag måste kunna visa upp relevanta mätresultat för eventuella kunder. Uppgiften var att göra en miljötålighetsprövning på en klämma som förbinder jordkabel i AXE-stationer eller liknande. I miljötålighetsprövning utför man en mängd olika tester på objektet, sedan mäter man om resistansen ändrats.
Inneklimat vid luftburen värme : Utvärdering av en kontorsbyggnad
I detta examensarbete har inneklimatet i en kontorsbyggnad med luftburen värme och kyla under ett vinterfall utvärderats. Examensarbetets utförande innebar temperatur- och komfortmätningar i kontorslokaler samt en enkätundersökning bland hyresgästerna i byggnaden Västerport på Kungsholmen i Stockholm.Metoden att värma och kyla genom tilluften är idag okonventionell, även om byggnader med detta system har utförts sedan 80-talet. Grunden till tveksamhet inför denna typ av system är den minskade komfort som kan uppkomma på grund av kallras och drag från fönster och don, vertikal temperaturskiktning och kalla golv.Den undersökta byggnaden är uppförd av NCC Construction och stod klar sommaren 2008. Ventilationssystemet är decentraliserat och varje våningsplan i kontorsbyggnaden har ett eget luftbehandlingsaggregat med ett variabelt luftflöde. Denna tekniska lösning kräver endast ett system för både kylning och värmning och vid ett korrekt utfört system kan lösningen både vara energieffektiv och ekonomiskt gynnsam.Resultaten från mätningarna och enkätundersökningen visade att brukarna var mycket nöjda med det rådande inomhusklimatet.
Sedumtak
Detta arbete grundar sig i att redogöra för hur man bygger ett sedumtak och vad det finns för fördelar med att bygga ett sedumtak. Arbetet går in på sedumtak, allmänt om sedum och dess olika typer, taklutning och uppbyggnad, miljöaspekter samt underhåll av taket.Det kommer fram att sedumtak är mera miljövänligt eftersom det t.ex. minskar energiförbrukningen i och med att man inte behöver värma upp eller kyla ner inomhus på samma sätt som med andra tak. Sedumtaket har dessutom en längre livslängd. Sedumtaket behöver inte bli ett dyrare alternativ, även det framkommer i arbetet.
Skyddsavstånd till transportleder för farligt gods
Detta arbete grundar sig i att redogöra för hur man bygger ett sedumtak och vad det finns för fördelar med att bygga ett sedumtak. Arbetet går in på sedumtak, allmänt om sedum och dess olika typer, taklutning och uppbyggnad, miljöaspekter samt underhåll av taket.Det kommer fram att sedumtak är mera miljövänligt eftersom det t.ex. minskar energiförbrukningen i och med att man inte behöver värma upp eller kyla ner inomhus på samma sätt som med andra tak. Sedumtaket har dessutom en längre livslängd. Sedumtaket behöver inte bli ett dyrare alternativ, även det framkommer i arbetet.
Ersättning av mekaniskt lägesgyro med MEMS-teknologi
Detta examensarbete har som syfte att inventera och jämföra utlokaliseringsbara kylmaskiner för Umeå Energis räkning. Umeå Energi levererar fjärrvärme och fjärrkyla till Umeå stad. Fjärrkylanätet som idag distribuerar fjärrkylan har byggts ut för att möta ett ökat framtida kylbehov. Det kommer trotts utbyggnaden finnas potentiella kunder som inte kan ansluta till fjärrkylanätet men som samtidigt redan är anslutna till fjärrvärmenätet. Nuvarande fjärrkyla produceras vid centraliserade anläggningar med fjärrvärme i högtemperaturdrivna absorptionskylmaskiner.Som konsekvens medför detta att temperaturen i fjärrvärmevattnet måste hållas tillräckligt hög för att kunna driva absorptionskylmaskinerna.
Alternativa kylmetoder i kontorslokaler ur ett systemperspektiv : En studie av Stockholms energisystem
Då Sverige historiskt sett har haft låga priser på el har ett system som använder mycket el byggts upp. Efter avregleringen av den europeiska elmarknaden har priserna på el ökat och beräknas stiga till samma nivåer som på kontinenten. Behovet att minska energianvändningen och då främst el har blivit en viktig fråga varpå Energimyndigheten valt att inom projektet STIL2, STatistik I Lokaler, inventera energianvändningen i svenska lokaler. Rapportens syfte är att undersöka hur kontorslokalers energianvändning i Stockholmsregionen påverkar energisystemet med fokus på användningen av komfortkyla. Genom att utnyttja fjärrvärmedrivna kylmaskiner, absorptionskylmaskiner, höjs värmelasten sommartid när värmelasten är låg vilket medför ett ökat underlag för produktion av värme och el i kraftvärmeverk. Med data från STIL 2 uppskattades kylbehovet i kontorslokaler till 30 kWh kyla per m2 och år.
Undersökning av olika kyllösningar : Inventering och jämförelse av utlokaliserade kyllösningar för Umeå Energi
Detta examensarbete har som syfte att inventera och jämföra utlokaliseringsbara kylmaskiner för Umeå Energis räkning. Umeå Energi levererar fjärrvärme och fjärrkyla till Umeå stad. Fjärrkylanätet som idag distribuerar fjärrkylan har byggts ut för att möta ett ökat framtida kylbehov. Det kommer trotts utbyggnaden finnas potentiella kunder som inte kan ansluta till fjärrkylanätet men som samtidigt redan är anslutna till fjärrvärmenätet. Nuvarande fjärrkyla produceras vid centraliserade anläggningar med fjärrvärme i högtemperaturdrivna absorptionskylmaskiner.Som konsekvens medför detta att temperaturen i fjärrvärmevattnet måste hållas tillräckligt hög för att kunna driva absorptionskylmaskinerna.
Kontorskyla : Kan borrhålskyla ersätta en kylmaskin?
Syftet med rapporten är att göra en jämförelse av två olika metoder för att kyla ett fiktivt kontorshus som är 2 000 m² stort och beläget i Västerås. För att representera ett normalt kontorshus har kyleffektbehovet valts till 50 W/m² vilket ger totala kyleffektbehovet 100 kW. I ena fallet finns en kylmaskin som kyler byggnaden och i andra byts kylmaskinen mot ett antal borrhål som motsvarar hela kyleffekten. För att kunna bedöma de tekniker som har använts har energianvändning och växthuspotential beräknats i ett livscykelperspektiv. Denna energianvändning beräknas som inbäddad energi, vilket är all energi som använts från framtagande av råmaterialen till färdiginstallerat system.
Geologisk kontroll på vidhäftningsförmåga mellan sten och bitumen
Detta arbete grundar sig i att redogöra för hur man bygger ett sedumtak och vad det finns för fördelar med att bygga ett sedumtak. Arbetet går in på sedumtak, allmänt om sedum och dess olika typer, taklutning och uppbyggnad, miljöaspekter samt underhåll av taket.Det kommer fram att sedumtak är mera miljövänligt eftersom det t.ex. minskar energiförbrukningen i och med att man inte behöver värma upp eller kyla ner inomhus på samma sätt som med andra tak. Sedumtaket har dessutom en längre livslängd. Sedumtaket behöver inte bli ett dyrare alternativ, även det framkommer i arbetet.