Bakgrund: Den svenska produktionsindustrin hotas utav så kallade låglöneländer som kanerbjuda samma tillverkning med en högre lönsamhet. Detta gör att verksamheten måste varaattraktiv för såväl investerare som kunder vilket gör att företaget måste genomföra ständigaförbättringar för att klara konkurrensen. Detta är något som även Xylem i Emmaboda kännerav. Xylem tillverkar ett brett utbud av dränkbara vattenpumpar men även annan utrustningsom krävs för att leverera vattenteknologi. Tidigare studier på en utav Xylems verkstäderOPX har visat att produktionen lägger mycket tid på aktiviteter som inte är värdeskapande såsom materialhantering och andra förflyttningar genom fabriken.Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera var det kan finnas slöserier genom att utföra enValue stream mapping på en utav Xylems verkstäder i Emmaboda.Metod: Arbetet består av en fallstudie med explorativt syfte som utförs genom en Valuestream mapping.

Bakgrund: Ofta ligger en hel branschs utveckling till grund för hur investerare värderar enskilda företag men bara för att en bransch presterar sämre än övriga aktiemarknaden behöver inte detta betyda att enskilda företag inom denna bransch inte kan generera överavkastning. Med detta resonemang i baktanke är det intressant att undersöka om man med hjälp av investeringsstrategier kan hitta potentiella ?guldkorn? och på så vis uppnå en högre avkastning än den övriga aktiemarknaden.Syfte: Studiens syfte är att undersöka om det med investeringsstrategier baserade på relativvärdering går att investera i företag inom den europeiska massa- och pappersindustrin och genom dessa skapa en högre avkastning än jämförelseindexet MSCI Europe, trots massa- och pappersindustrins historiskt svaga prestation i jämförelse med den europeiska aktiemarknaden.Metod: Studien bygger på en deduktiv forskningsprocess för att förklara sambandet mellan teori och praktik. Vidare har ett kvantitativt tillvägagångssätt används i studien där en stor mängd data enligt den deduktiva metoden analyserats och testats.Resultat: Studien visar på att det går att generera överavkastning gentemot index genom att följa investeringsstrategier. Den investeringsstrategi som i denna studie genererade den högsta avkastningen var investeringsstrategin baserad på EV/EBITDA justerat för biologiska tillgångar.

Sammanfattning ? "Arbetsmotivation: En jämförande studie av arbetsmotivationsfaktorer och preferenser för motivationsstrategier mellan inhyrd och tillsvidareanställd personal"Datum: 2014-06-11Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTS,Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik EST, Mälardalens HögskolaFörfattare: Gabriel Cakisi Abizer Kapasi Erik Wallén 880804 891201 870615Titel: Arbetsmotivation: En jämförande studie av arbetsmotivationsfaktorer och preferenser för motivationsstrategier mellan inhyrd personal och tillsvidareanställda.Handledare: Kerstin NilssonNyckelord: Arbetsmotivation, tillfälligt anställda, inhyrd personal, motivationsstrategierForskningsfrågor: 1: Finns det skillnader mellan inhyrd personal och tillsvidareanställda i deras värdering av arbetsmotivationsfaktorer och företagets arbetsmotivationsstrategier? Om ja, hur skiljer de sig åt?2: Hur skulle företagets arbetsmotivationsstrategier kunna anpassas efter eventuella likheter eller skillnader?Syfte: Syftet med studien var att jämföra och identifiera skillnader i vad inhyrd och tillsvidareanställd personal upplever som arbetsmotivation inom tre kontors- & administrationsavdelningar samt en IT-avdelning på ett stort svenskt teknikföretag, samt att undersöka företagets motivationsstrategier och hur strategierna skulle kunna anpassas efter eventuella skillnader.Metod: Studien använde sig av en kvantitativ enkät och en kvalitativ intervju. Enkätden delades in i två delar där del A undersökte motivationsfaktorer och del B undersökte motivationsstrategier. Den kvalitativa intervjun var semistrukturerad och undersökte vilka motivationsstrategier företaget använde som sedan låg till grund för enkätdel B.Slutsats: Resultatet visade på att inhyrd och tillsvidareanställd personal skiljer sig i sin värdering av motivationsstrategier och motivationsfaktorer. För arbetsmotivationsfaktorer så var skillnaderna: 1) tillsvidareanställda värderar personlig utveckling högre, 2) inhyrda värderar att arbetsinsatsen leder till goda resultat högre, och 3) tillsvidareanställda värderar en trygg anställning högre.

Ett företags värde kan vara av yttersta vikt i en mängd situationer och många är de (aktieägare, myndigheter, analytiker, investerare m.fl.) som kan vara i behov av den informationen. Företagsvärdering är ett ständigt aktuellt ämne och aktieanalytiker värderar löpande börsföretagen för att identifiera övervärderade eller undervärderade aktier.Syftet med studien är att undersöka och jämföra resultatet i form av företagsvärdet från de analyserade värderingsmodellerna och det noterade börsvärdet. Den teoretiska referensramen har sin utgångspunkt i två grundval: utifrån framtida avkastning samt utifrån värdet på tillgångar och skulder. Dessa två teorier brukar benämnas avkastnings- respektive substansvärdering.Studien bygger på den kvantitativa metoden och beräkningarna har genomförts med hjälp av numeriska data i form av extern information från de utvalda företagens årsredovisningar. Uppsatsen präglas av ett deduktivt synsätt, teorier och modeller testades mot det empiriska underlaget.

Bakgrund och problem: Finansiella rapporters betydelse vid företagsanalyser och beslut som investerare fattar ställer krav på den externa redovisningen. Sammansatta avtal har begränsad vägledning i de befintliga redovisningsrekommendationerna, de grundläggande definitioner av intäkter präglas idag av svagheter. Hur ser efterlevnaden ut av dessa rekommendationer idag? Konvergensprojekt mellan IASB och FASB syfte är att harmonisera och skapa nya gemensamma rekommendationer kring intäktsredovisning. Kan konvergensprojektet tydliggöra och utveckla de befintliga rekommendationerna av sammansatta avtal? Syfte: Syftet är att belysa problemområden kring intäktsredovisning av sammansatta avtal enligt IFRS, samt undersöka skillnaderna mellan de befintliga intäktsredovisningsrekommendationerna och förslaget från konvergensprojektet.Urval: Studien kommer endast undersöka telekombranschen då de utgör en bransch med frekvent användning av sammansatta avtal.

Globaliseringen som skett har lett till en större global konkurrens. Den globala konkurrensen har drivit många svenska företag till en internationalisering. För ett svenskt tillverkande företag som är utsatt för konkurrens kan det bli aktuellt att förlägga produktionen i ett land med lägre produktionskostnader. En etablering i ett nytt land innebär ett möte med en ny kultur och nya förutsättningar. För företag som vill skapa internationella relationer finns det därför en hel del de behöver ta ställning till.

Stockholms lägenhetsmarknad lider av en rad problem som bottnar i att hyressättningen är reglerad. Ett införande av marknadshyra antas därför på sikt råda bot på många av de problem som existerar på Stockholms lägenhetsmarknad. Hur skulle då boendekostnaden påverkas om marknadshyra införs? Denna fråga är naturligtvis intressant att försöka besvara för såväl boende som investerare och förvaltare på lägenhetsmarknaden. Syftet med föreliggande uppsats är att besvara denna fråga genom att konstruera en modell för beräkning av boendekostnad på Stockholms bostadsmarknad då effekterna av marknadshyra antas ha nått sitt jämviktsläge.

Sammanfattning ? "Arbetsmotivation: En jämförande studie av arbetsmotivationsfaktorer och preferenser för motivationsstrategier mellan inhyrd och tillsvidareanställd personal"Datum: 2014-06-11Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTS,Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik EST, Mälardalens HögskolaFörfattare: Gabriel Cakisi Abizer Kapasi Erik Wallén 880804 891201 870615Titel: Arbetsmotivation: En jämförande studie av arbetsmotivationsfaktorer och preferenser för motivationsstrategier mellan inhyrd personal och tillsvidareanställda.Handledare: Kerstin NilssonNyckelord: Arbetsmotivation, tillfälligt anställda, inhyrd personal, motivationsstrategierForskningsfrågor: 1: Finns det skillnader mellan inhyrd personal och tillsvidareanställda i deras värdering av arbetsmotivationsfaktorer och företagets arbetsmotivationsstrategier? Om ja, hur skiljer de sig åt?2: Hur skulle företagets arbetsmotivationsstrategier kunna anpassas efter eventuella likheter eller skillnader?Syfte: Syftet med studien var att jämföra och identifiera skillnader i vad inhyrd och tillsvidareanställd personal upplever som arbetsmotivation inom tre kontors- & administrationsavdelningar samt en IT-avdelning på ett stort svenskt teknikföretag, samt att undersöka företagets motivationsstrategier och hur strategierna skulle kunna anpassas efter eventuella skillnader.Metod: Studien använde sig av en kvantitativ enkät och en kvalitativ intervju. Enkätden delades in i två delar där del A undersökte motivationsfaktorer och del B undersökte motivationsstrategier. Den kvalitativa intervjun var semistrukturerad och undersökte vilka motivationsstrategier företaget använde som sedan låg till grund för enkätdel B.Slutsats: Resultatet visade på att inhyrd och tillsvidareanställd personal skiljer sig i sin värdering av motivationsstrategier och motivationsfaktorer. För arbetsmotivationsfaktorer så var skillnaderna: 1) tillsvidareanställda värderar personlig utveckling högre, 2) inhyrda värderar att arbetsinsatsen leder till goda resultat högre, och 3) tillsvidareanställda värderar en trygg anställning högre.

Investerare, som använder trendstrategier, försöker tolka andra investerares över- eller underreaktioner på nytillkommen finansiell information. Överreaktioner på kort sikt och underreaktioner på lång sikt kan skapa rekyleffekter som kallas för contrarianeffekter. Genom att använda dessa effekter försöker investeraren att skapa en contrarianstrategi för överavkastning i sin aktieportfölj.Studiens syfte är att undersöka contrarianstrategiers överavkastning på Stockholmsbörsen mellan 1994 och 2009 ur ett småspararperspektiv. För att resultat ska spegla en småsparares vardag på ett realistiskt sätt har hänsyn till beskattning, transaktionskostnader, utdelning och blankningsmöjligheter tagits. Vidare har även strategiernas avkastningsmöjligheter med avseende på börstrend undersökts.

Syfte: Att utröna om det kan förkastas att Sharpekvoten ger en utvärdering av fonders prestation som stämmer överens med investerares förmodade uppfattning om nytta, dels för vanliga fonder, dels för hedgefonder. Teoretiska perspektiv: Sharpekvoten bygger på antagandet att investerare bedömer investeringar utifrån förväntad avkastning och varians. För att så ska vara fallet krävs att någon av följande förutsättningar är uppfyllda: att investeraren har en kvadratisk nyttofunktion eller att investeringars avkastning är normalfördelade. Det finns fog att ifrågasätta huruvida någon av dessa förutsättningar är uppfyllda (främst för hegdefonder) vilket innebär att fog även finnes för att ifrågasätta Sharpekvotens tillförlitlighet. Stokastisk dominans är en metod som tar hänsyn till hela avkastningens fördelning, och bygger på mycket rimliga antaganden om investerares nyttofunktioner.

Problem:       Ekonomiska företagsskandaler runt om i världen har lett till att många länder har infört så kallade bolagskoder för bolagsstyrning för att få en bättre styrning i bolag och för att öka förtroendet till investerare. I Sverige har en bolagsstyrningskod funnits sen år 2005 och gällt för större börsnoterade bolag. Svensk Kod för Bolagsstyrning har nu reviderats och har börjat gälla för mindre börsnoterade bolag från och med 1 juli 2008. En studie har utförts för att ta reda på hur tre av dessa mindre börsnoterade bolag ser på införandet av bolagskoden och hur de tror att dem kommer påverkas av den.Syfte:            Syftet med uppsatsen är att undersöka hur tre mindre svenska börsnoterade bolag ser på införandet av den svenska bolagskoden och hur de tror att de kommer att påverkas av regelverket. Vi har också valt att belysa vad andra insatta personer i ämnet har att säga om bolagskoden för att få en helhetsbild av ämnet.  Metod:       Insamlingen av empirisk data har skett genom en kvalitativ metod där vi har intervjuat både insatta personer på området och de berörda företagen.

Aktier var utan tvekan 1900-talets bästa sparform. En stor del i detta hade dock de kraftiga uppgångarna på aktiemarknaden under 1980- och 1990-talen. Dessa decennier var i särklass de två bästa årtiondena på den svenska aktiemarknaden under 1900-talet. Utvecklingen på den reala sidan av ekonomin uppvisade inte alls samma imponerande utveckling som den på aktiemarknaden. Syftet med uppsatsen är att försöka förklara den kraftiga börsuppgången som ägde rum i Sverige under 1980- och 1990-talen.

Bakgrund och problem: Finansiella rapporters betydelse vid företagsanalyser och beslut som investerare fattar ställer krav på den externa redovisningen. Sammansatta avtal har begränsad vägledning i de befintliga redovisningsrekommendationerna, de grundläggande definitioner av intäkter präglas idag av svagheter. Hur ser efterlevnaden ut av dessa rekommendationer idag? Konvergensprojekt mellan IASB och FASB syfte är att harmonisera och skapa nya gemensamma rekommendationer kring intäktsredovisning. Kan konvergensprojektet tydliggöra och utveckla de befintliga rekommendationerna av sammansatta avtal? Syfte: Syftet är att belysa problemområden kring intäktsredovisning av sammansatta avtal enligt IFRS, samt undersöka skillnaderna mellan de befintliga intäktsredovisningsrekommendationerna och förslaget från konvergensprojektet.Urval: Studien kommer endast undersöka telekombranschen då de utgör en bransch med frekvent användning av sammansatta avtal.

I början av 1900-talet fanns alla de viktiga komponenterna av den traditionellaekonomistyrningen och det var även vid denna tidpunkt som utvecklingen avden traditionella ekonomistyrningen stannade av. Efter andra världskrigetbörjade synen på ekonomistyrning förändras. Under denna period skeddestora förändringar i teknologi och många företag hade expanderat. Företagenbörjade inse att för att kunna konkurrera måste det till fler rapporter från olikadelar av verksamheten (Olve et al. 1999).År 1990 fick Robert S.

Bristen på studentbostäder i Stockholm är akut?köerna och väntetiderna växer, men ingen förändring sker. Trots vallöften och stort politiskt intresse är byggandet i det närmaste obefintligt. De större aktörerna på Stockholms studentbostadsmarknad verkar sakna incitament för att producera nya bostäder. Det främsta argumentet för att inte bygga anses vara dålig lönsamhet.