Problembakgrund: Företagens val av investmentbank är betydelsefull vid en börsintroduktion, för att kunna locka till sig investerare. Därför är det viktigt för investmentbankerna att bevara sitt anseende för att företagen ska välja dem. Forskning inom investmentbankers anseende har börjat stagnera samtidigt som forskning inom anseende generellt har ökat. Tidigare forskning som har undersökt investmentbankernas anseende har mätt dess anseende ur ekonomiska mått i form av eget kapital, totalt kapital samt även antal introduktioner, vilket således kan härledas till investmentbankens storlek. Denna undersökning menar att det finns fler variabler som kan vara av intresse vid mätning av investmentbankers anseende, så som ledning, styrelse, branschkunskap, ålder och tidigare prestationer borde kunna påverka dess anseende.Problemformulering: Vilka variabler finner institutionella investerarna som väsentliga när de bedömer investmentbankernas anseende vid en börsintroduktion på den svenska marknaden?Uppsatsens syfte: Vårt syfte är att beskriva vilka variabler som institutionella investerare anser som viktiga hos investmentbankernas anseende.

Med historien om bonusskandaler i bakhuvudet och den debatt ämnet bidragit till valde författarna att genomföra denna studie är syftet varit att undersöka den svenska aktiemarknadens reaktion på förslag till aktierelaterade incitamentsprogram, via förslagens kortsiktiga kurspåverkan. Dessa program innebär att förmånstagaren får ersättning baserad påvillkorsstyrd prestation, dvs. rörlig ersättning eller bonus i vissa avseenden, i form av aktier. Studiens resultat pekar på att marknadens reaktion/kortsiktig kurspåverkan inte är statistisk signifikant för fenomenet, men att trender påvisats vid indelning efter företagsstorlek och typ av incitamentsprogram. Att utfallet blivit så tror författarna beror på att signalen tolkas olikaav investerare beroende på om företaget är litet eller stort, dvs.

Studien har undersökt prognosers trovärdighet bland svenska börsbolag. Undersökningen begränsades inte till att endast inkludera vinstprognoser utan all framåtblickande information som företagen kommunicerade analyserades. Syftet var att tydliggöra ett mönster i de studerade företagens prognoser och därmed underlätta för investerare att urskilja relevant information. Studien byggdes upp av tre hypoteser där prognosers trovärdighet krosskördes med risken, tiden och värderingen på företagen. Undersökningen har genomförts genom en kvantitativ analys av primärdata.

Hedgefonder har blivit en allt viktigare investeringskälla i egenskap av en möjlig positiv avkastning vid fallande finansiella marknader. Dock exponeras investerare i allmänhet och småsparare i synnerhet mot högre risker än en motsvarande placering i traditionella fonder; detta mot bakgrund av strukturella betingelser, ett brett spektrum av finansiella instrument och en hög belåningsgrad. Emellertid har brakförluster i fonder som LTCM, Maricopa, Manhattan och Beacon Hill skapat turbulens på de finansiella marknaderna. Följaktligen vill investerare ha större insyn i hedgefonders verksamhet. Den här uppsatsen undersöker om en informationsrelation mellan hedgefondförvaltare och investerare ger upphov till en konflikt.

Revisionsbranschen har fått utstå mycket kritik, kritikerna hävdar att revisorer inte fullföljer sina åtaganden om oberoende granskning. Revisorerna å andra sidan menar att de upprätthåller sitt ansvar och efterlever de standards som finns upprättade. Kan kritiken bero på ett förväntningsgap mellan intressenter och revisorer avseende vad som faktiskt är revisorns roll?Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida ett förväntningsgap existerar mellan svenska revisorer och mindre svenska investerare, och i så fall hur det tar sig uttryck. För att besvara syftet har vi samlat in empiriskt material genom kvalitativa intervjuer med revisorer och mindre investerare.För att analysera det empiriska materialet har vi använt teoretiskt material från böcker och artiklar med utgångspunkt i vår frågeställning.

I dag löser många företag både långsiktiga men främst kortsiktiga personalbehov med personalinhyrning. I vår undersökning har vi försökt att identifiera bakomliggande drivkrafter till personalinhyrning med hjälp av en fallstudie. Vi har även försökt kartlägga om det finns någon skillnad på drivkrafter när företag hyr in rutinmässiga eller professionella medarbetare. Någon sådan skillnad kunde vi inte hitta. Att det går snabbt och är enkelt att hyra in personal är enligt vår undersökning den främsta drivkraften till personalinhyrning, oavsett vilken typ av personal företaget väljer att hyra in.

Det är en realitet att det på senare tid förekommit företagsskandaler, vilka har haft en tillitsskadlig effekt på relationerna mellan företag och dess intressenter. En följdeffekt av detta är att Corporate Governance förvandlats från ett akademiskt specialområde till en vedertagen kärnfråga i de flesta företag. Mot denna bakgrund syftar uppsatsen till att undersöka hur investerarens tillit gentemot företagsledningen tar sig uttryck utifrån aspekten närhet. Vi avgränsade mot att enkom studera skandinaviska investerare som använder fonder och riskkapital som investeringsmedel. Uppsatsens referensram baserades på teorin om Corporate Governance samt olika tillitsteorier på organisations- och individnivå, vilka också låg till grund för vår egen utarbetade analysmodell.

En kvantitativ enkätundersökning genomfördes vid 4 äldreboenden i Mölndals stad. Samtliga 221 anställd omsorgspersonal, d.v.s. vårdbiträden och undersköterskor fick möjlighet att delta i studien. Syftet med studien var att visa på eventuella kopplingar mellan de oberoende variablerna krav, kontroll, socialt stöd, kortsiktiga stresseffekter, i studien benämnda, upplevd stress, återhämtningsproblem samt sömnproblem och dess påverkan på 4 olika dimensioner av utbrändhet enligt SMBQ. Resultatet visade att det främst var återhämtningsproblem vilka hade en påverkan på utbrändhet (i 3 av 4 dimensioner).

Titel Investor Relations framtid - Den digitala generationens krav på kommunikation.Författare Johan Sahlman Simon KarlssonKurs C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborg universitetTermin Vårterminen 2009Handledare Jan StridSidantal 61 sidor exklusive bilagorSyfte Syftet med studien är att undersöka en yngre generation finansiella intressenters uppfattningar och önskemål av företags finansiella kommunikation.Metod Fokusgrupper, två grupper aktieägare en grupp finansanalytiker & investerare.Material Två grupper aktieägare från Högskolan i Borås, totalt 7 st. deltagare, en grupp finansanalytiker & investerare från Andra AP-fonden, totalt 4 st. deltagare.Huvudresultat Vårt resultat visar att aktieägare, finansanalytiker och investerare är positiva till vissa format beroende på deras förutsättningar. Trovärdigheten i formaten och av innehållet är av stor betydelse för deras användande. Tryckta finansiella rapporter är fortfarande positivt uppskattade och de digitala formaten ska istället ses som komplement.

Kritik har riktats av forskare mot bristerna i kommunikationen mellan företag och dess investerare, vilket leder till onödigt höga kostnader för investerare att analysera och bearbeta informationen. Detta leder i sin tur till att företagens kapitalkostnader blir högre än nödvändigt. Syftet med denna uppsats har varit att ge förslag på hur svenska företag kan förbättra kommunikationen med sina investerare för att deras beslutsfattande förbättras. Vi har använt oss av en kvalitativ metod som bygger på intervjuer med representanter för kreditinstitut, aktieägare och professionella analytiker, som arbetar med investeringar i svenska aktiemarknadsföretag. Angreppssättet har varit normativt/induktivt, vilket innebär att vi har gjort en induktiv studie, men vårt syfte har varit normativt.

Ett generellt antagande i de flesta finansiella teorier handlar om att människor är rationella och riskaverta. En investerare bör därför diversifiera sin portfölj till att även inkludera tillgångar på den internationella finansiella marknaden. Detta innebär att dagens svenska investerare behöver läsa finansiell information på ett andraspråk, vanligtvis på engelska. Då tidigare studier inom beteendefinansiering visar på samband mellan språk och finansiella beslut, syftar den aktuella studien till att undersöka huruvida individers riskpreferenser vid beslutsfattande påverkas av om information läses på svenska (modersmål för svenska investerare) respektive engelska (andraspråk). Detta sker genom en enkätundersökning bland anställda på fyra svenska banker.

Det övergripande syftet med uppsatsen var att undersöka hur och till vilken grad SKF:s utländska investerare har påverkat utvecklingen i SKF mellan 1988 och 2002. Jag valde att inrikta mig på tre specifika områden. För det första valde jag att undersöka utvecklingen kring ägarstrukturen och makten inom SKF. För det andra valde jag att undersöka utländska investerares påverkan på SKF:s finanser och för det tredje att undersöka ett eventuellt samband mellan andelen utländska investerare och SKF-aktiens kursutvecklingUndersökningen resulterade i att det är väldigt svårt att påvisa ett samband mellan utländska investerares ökande ägarandel och SKF:s generella utveckling. Ingen specifik andel kan tillmätas dem, men vi får trots det inte förbise att de faktiskt ägde en allt större del i SKF..

Skattesituationen i Ryssland har varit ett omdiskuterat ämne de senaste åren. Anledningen är tillkomsten av ett nytt kapitel i skattebalken som reglerar bolagsskatt. Situationen, där investerare inte känner trygghet och förtroende till landets skattepolitik, tycks ha skrämt iväg både utländska och inhemska investerare. Bolagsskatten står i fokus när investerare tar beslut huruvida de skall investera i landet eller inte. Syftet med denna uppsats är att kortfattat beskriva den ryska bolagsskatten, dess struktur och tillämpning.

Idag äger drygt 7 miljoner svenskar någon typ av värdepapper. Dessa handlas av två typer av investerare, den aktiva och den passiva. Den aktiva investeraren köper och säljer sina värdepapper mer frekvent för att dra nytta av dess upp och nedgångar, jämfört med den passiva investeraren som köper värdepappret på lång sikt.En aktiv investerare analyserar ständigt marknaden och dess utveckling, försöker utläsa historiska mönster för att förutspå hur framtiden kommer att utveckla sig. Att studera historiskt kursdata för att förutspå framtida mönster kallas teknisk analys . Två vanligt förekommande analysmetoder inom teknisk analys är glidande medelvärde och Relative Strength Index.

Fastighetsfonder som ägarform och investeringalternativ är väletablerat internationellt sett, men är ett relativt nytt fenomen i Sverige. Fonderna är onoterade fastighetsbolag där investerarna blir delägare i fonden. Den första fastighetsfonden lanserades av NIAM år 2000, och efter detta har det skett en stor utveckling. Framförallt är det slutna fastighetsfonder med en opportunistisk investeringsstrategi som agerar på den svenska marknaden, och är den typ som huvudsakligen kommer belysas i denna studie.Rapporten syftar till att ge en övergripande bild av hur fastighetsförvaltningen går till inom de svenska fastighetsfonderna, något som tidigare inte har studerats närmre. Studien fokuserar primärt på tre huvudsakliga delar: egen regi kontra entreprenad, långsiktighet och miljö samt fastighetsfondernas relation till investerare och hyresgäster.För att kunna ta fram den generella uppfattningen hos aktörna i fastighetsbranschen genomfördes en enkätundersökning samt intervjuer.