Sökresultat:
739 Uppsatser om Korta beslutsvägar - Sida 37 av 50
Förstudie för utvecklad logistik hos Plannja AB, LuleÄ
PÄ Plannja AB i LuleÄ tillverkas kompletta taklösningar i plÄt för bÄde byggprojekt och bygghandeln. Marknaden ligger i Nordeuropa och Centraleuropa. Tillverkningen sker bÄde direkt mot kundorder och mot lager för att möta den sÀsongsberoende efterfrÄgan, som har sin högsÀsong under sommarhalvÄret. Stora mÀngder kapital binds dÀrför upp i lager för att kunna bemöta den varierande efterfrÄgan. Syftet med denna förstudie har varit att kartlÀgga Plannja AB:s kÀrnverksamhet i LuleÄ för att skapa en klarare bild för företagets ledning.
"Det Àr pÄ det hela taget ett förbannadt sprÄk vi ha" : En analys av sprÄk och stil i Hjalmar Söderbergs romaner i jÀmförelse med Peter Cassirers analys av Historietter
Denna undersökning analyserar ett urval stildrag och sprÄkaspekter i tre av Hjalmar Söderbergs fyra romaner: Förvillelser (1895), Martin Bircks ungdom (1901) och Doktor Glas (1905) och relatera resultatet till Peter Cassirers motsvarande analys av stilen och sprÄket i novellsamlingen Historietter (Cassirer 1970).Undersökningen Àr av stilistisk karaktÀr och studerar huruvida texter i olika genrer av en och samme författare kan skilja sig, eller visa sig överensstÀmma, med den övriga produktionen. Metoden Àr kvalitativ nÀr det gÀller de motiviska aspekterna och berÀttarsynvinkeln och kvantitativ nÀr det gÀller de sprÄkliga och allmÀnt stilistiska aspekterna.Resultatet visar att somliga stilaspekter sammanfaller mellan novellerna i Söderbergs Historietter och hans romaner, speciellt vad gÀller de sprÄkliga aspekterna. Andra stildrag Àr inte gemensamma, men detta beror huvudsakligen pÄ att noveller och romaner har skilda format, sÄsom lÀngd och uppbyggnad. Detta gÀller till exempel aspekterna pÄ miljö och persongalleri. Det beror Àven pÄ att Söderbergs flanörstil Àr tydligare i hans romaner Àn i hans noveller.
Livet med Ăvervakningspanelen - En studie av Panelens relation till den konventionella revisionen och dess effekt pĂ„ redovisningen i Sverige
Syfte: Undersökningen syftar till att utreda den effekt införandet av en granskning, vid sidan av revisionen, av finansiella rapporter fÄr pÄ dels synen pÄ redovisning och revision, dels den faktiska redovisningen. Uppsatsen syftar Àven till att diskutera möjligheten för Panelen att utföra den faktiska övervakningen av företagens finansiella rapporter. Metod: DÄ det studerade fenomenet Àr relativt nytt har vi anvÀnt en utforskande, kvalitativ ansats som har varit inriktad mot att kartlÀgga tidigare outforskat omrÄde. En induktiv inriktning har valts, till stor del för att befintlig teori saknas. Vi har anvÀnt ett upplÀgg dÀr respondenterna tillfrÄgats om sina Äsikter i en enkÀt och delats in i grupper som har olika intressentförhÄllande till de studerade företagens finansiella redovisning.
Den FjĂ€rde Storstadsregionen : En analys av utveckling och regionförstoring i Ăstergötland
Fler och fler mĂ€nniskor bosĂ€tter sig i eller i nĂ€rheten av större stĂ€der och storstadsregionernas inflytande pĂ„ samhĂ€llet vĂ€xer sig hela tiden starkare. I dag bor hĂ€lften av den svenska befolkningen i nĂ„gon av de tre största regionerna, Stockholm, Göteborg eller Malmö och dessa fungerar som motorer i den svenska ekonomin. I syfte att ta större plats i ett nationellt perspektiv och att inte halka pĂ„ efterkĂ€lken i den ekonomiska utvecklingen har kommunförbunden i Linköping och Norrköping skapat begreppet FjĂ€rde Storstadsregionen och inlett ett samarbete för att styra utvecklingen i Ăstergötland i önskad riktning. Uppsatsen söker diskutera och analysera utvecklingen, dess fördelar, nackdelar och trovĂ€rdigheten i det arbete som sker.Genom att se Linköping ? Norrköping och respektive kranskommuner som en region och som en enad arbetsmarknad rĂ€knas regionen som den fjĂ€rDe största i Sverige med lite mer Ă€n 400 000 invĂ„nare.
Duglighet i industriella tillverkningsprocesser: Fallstudier utförda pÄ Bosch Rexroth
Duglighetsstudier Àr verktyg som anvÀnds allt oftare i industriell tillverkning för att beskriva hur ett företags processer presterar i förhÄllande till bestÀmda kvalitets- och toleranskrav. Kunskapen om hur processer presterar bidrar till att företag kan fokusera sitt kvalitetsarbete pÄ att minska den variation som orsakar bristande kvalitet. Syftet med studien var att undersöka hur vÀl olika tillverkningsprocesser pÄ Bosch Rexroth i Mellansel presterade. Detta gjordes genom mÀtsystemanalys och duglighetsstudier. Bosch Rexroth i Mellansel tillverkar radialkolvmotorer för industrier som krÀver motorer med ett högt vridmoment.
Samsung Electronics i medial kris : En Corporate Social Responsibility studie avseende konsumentens förtroende vid en medial kris
De flesta företag Àr beroende av att gÄ med ekonomiskt vinst för att överleva, och vid en medial kris Àr det dÀrför nödvÀndigt att minska risken för negativ medial rapportering. Detta för att kunna behÄlla varumÀrkets kundförtroende. Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ om konsumenten uppfattar CSR som en motverkande faktor för kris om företaget Samsung Electronics hamnar i en medial kris, samt hur en kris kan tÀnkas pÄverka företagsförtroendet för Samsung hos kvinnor och mÀn. Seungho Cho och Yong-Chan Kims (2011) studerade CSR och de fann att CSR-aktiviteter samt bolagets nationalitet har huvudsakliga effekter pÄ företagets anseende. De Àr bÄda positiva faktorer som dÀmpade deltagarnas och individers vilja att vidta ÄtgÀrder mot företaget vid kris (Cho & Kim, 2011).
Vad finns under ytan? MÄngfaldsarbete, en diskursanalys.
Syftet Àr att se vilka processer och roller som medverkat till att skapa och integrera en mÄngfaldsplan i en organisation. För att uppnÄ detta har vi valt att genomföra en diskursanalys som ger oss svar pÄ hur vÀrlden presenteras, tolkas och konstrueras. Vi anvÀnder Michel Foucault som inspiratör vars Äsikter tolkas och sammanlÀnkas med Charles Taylors, Philomena Esseds och Jacques Derridas Äsikter för att pÄ bÀsta sÀtt uppfylla vÄrt syfte. För att skaffa empiriskt underlag har vi valt att utföra en enkÀtundersökning, vilken till störst del underbygger uppsatsens empiri. För att fÄ en bredare och Àven djupare insikt har vi Àven utfört korta intervjuer och observationer under tiden vi befunnit oss pÄ platsen.
Slagrutan : Tro, sanning, sÀgen
Ămnet som behandlas i denna uppsats Ă€r förnamnsutvecklingen i de tvĂ„ vĂ€rmlĂ€ndska församlingarna Karlstad och EkshĂ€rad. Det Ă€r tvĂ„ typer av utvecklingar som studerats. Dels hur mĂ„nga förnamn förĂ€ldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan Ă„ren 1800-1859.Vad gĂ€ller hur mĂ„nga förnamn barnen fick sĂ„ var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de bĂ„da församlingarna. I Karlstad fick en majoritet pĂ„ mellan 60 och 80 procent av barnen tvĂ„ förnamn. I EkshĂ€rad var det dĂ€remot mer vanligt att endast ge dem ett.
H.C. Andersen : en etnologisk sagostudie
Ămnet som behandlas i denna uppsats Ă€r förnamnsutvecklingen i de tvĂ„ vĂ€rmlĂ€ndska församlingarna Karlstad och EkshĂ€rad. Det Ă€r tvĂ„ typer av utvecklingar som studerats. Dels hur mĂ„nga förnamn förĂ€ldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan Ă„ren 1800-1859.Vad gĂ€ller hur mĂ„nga förnamn barnen fick sĂ„ var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de bĂ„da församlingarna. I Karlstad fick en majoritet pĂ„ mellan 60 och 80 procent av barnen tvĂ„ förnamn. I EkshĂ€rad var det dĂ€remot mer vanligt att endast ge dem ett.
Passivitet i en mÄlstyrd skola : en intervjustudie om att undervisa elever som riskerar att inte uppnÄ kunskapsmÄlen
LÀroplanens övergripande mÄl Àr att alla elever ska uppnÄ kunskapsmÄlen. Det finns dock mÄnga elever som riskerar att inte uppnÄ dessa mÄl. Med utgÄngspunkt frÄn studiens syfte om att öka förstÄelsen för arbetet med elever som riskerar att inte uppnÄ kunskapsmÄlen pÄ grund av passivt beteende har vi undersökt hur lÀrare beskriver dessa elever. Vi har Àven undersökt hur lÀrare utformar undervisning och klassrumsmiljö för dessa elever, samt vilket pedagogiskt bemötande lÀrare ser som viktigt för att elever med passivt beteende ska kunna uppnÄ kunskapsmÄlen. Vi har ocksÄ sökt svar pÄ vilka svÄrigheter lÀrarna upplever i arbetet med dessa elever.
Kommunikationens roll vid införandet av sammanhÄllet förarprov B
Information mellan myndigheter och unga mÀnniskor (i det hÀr fallet mÀnniskor under 25 Är) kan ibland vara otydlig och missförstÄnd kan uppstÄ, dÄ man har olika sÀtt att uttrycka sig pÄ. För att missförstÄnd ska undvikas Àr det av stor vikt att den externa kommunikationen fungerar mellan dessa. För att den externa kommunikationen ska fungera krÀvs det att budskapet som ska ut Àr internt förankrat, om organisationen sjÀlv visar att det tror pÄ det, dÄ gör förhoppningsvis ocksÄ mÄlgruppen det. Effektivast blir kommunikationen nÀr flera informationskanaler kombineras och i dagens samhÀlle Àr elektroniska kanaler som till exempel Internet ofta en sjÀlvklar kÀlla att anvÀnda sig av.Undersökningen i den hÀr uppsatsen handlar om att ta reda pÄ hur körkortsaspiranterna tar del av information om körkorts-tagning och sammanhÄllet förarprov B. I undersökningen som Àr halvÄrsutvÀrderingen av VÀgverkets informationsinsatser kring sammanhÄllet förarprov, tar jag Àven reda pÄ vad som kan förbÀttras.
BetesgÄngens inverkan pÄ mjölkkors hÀlsa och produktion
Att uppfylla Sveriges lag om betesgÄng under sommarhalvÄret Àr inte helt lÀtt för alla mjölkbönder. SÀrskilt i de större besÀttningarna krÀvs noggrann planering inför betessÀsongen, exempelvis gÀllande drivgÄngar, kotrafik och tillhandahÄllande av betesareal. Inte alla gÄrdar slÀpper ut sina kor, och inte alla lantbrukare tycker att kor i lösdriftsbesÀttningar behöver komma ut pÄ bete. Nio av tio svenska konsumenter anser dock att kor under sommarmÄnaderna ska ha rÀtt till bete.
I denna litteraturstudie undersöks betets pÄverkan pÄ mjölkkor, betets fördelar samt nackdelar och hur de pÄverkar djurens hÀlsa och produktion.
TjÀnar bönderna dÄ pÄ att slÀppa ut sina mjölkkor pÄ bete eller kan de lika gÀrna fortsÀtta ha kvar dem inomhus Àven under sommarhalvÄret? SjÀlvklart finns det risker med att slÀppa ut korna ? risken för stÄngningsskador, andra traumatiska skador och övriga olyckor ökar under betesperioden.
Att nÀrma sig det svenska samhÀllet : en fallstudie pÄ integrationen i SollefteÄ kommun
Det senaste Ă„ret har flertalet vĂ„ldtĂ€ktsmĂ„l fĂ„tt stor uppmĂ€rksamhet i media. I mars 2014 startade tidningen Metro #NEJĂRNEJ - kampanjen som granskar hur polisen och domstolar hanterar vĂ„ldtĂ€ktsfall. Denna kampanj bestĂ„r av en serie artiklar som uppmĂ€rksammar domar dĂ€r mĂ€n frias frĂ„n misstankarna om vĂ„ldtĂ€kt. Kvinnans trovĂ€rdighet ifrĂ„gasĂ€tts, deras samtycke misstolkas och ord stĂ„r mot ord. En konsekvens av detta resulterade i att det blev allt svĂ„rare för kvinnor att bevisa inför rĂ€tten att det de hade blivit utsatta för var en vĂ„ldtĂ€kts handling.
konstruktionsförbÀttringar av kÀrl för saltvattenfilter
Vattenfiltren ALF R20 ? R60 frÄn Alfa Laval AB i Lund anvÀnds för att filtrera
kylvatten till Alfa Lavals plattvÀrmevÀxlare. Ytterhöljet av dessa filter Àr gummerade som skydd mot korrosion, dÄ havsvatten Àr mycket aggressivt. Syftet med detta examensarbete
Àr att, genom produktutveckling effektivisera tillverkningen, fÄ kortare ledtider och dÀrmed fÄ bÀttre lönsamhet. Genom att hitta alternativ till gummi-liningen hoppas Alfa Lavals
underleverantör Liedholm Ramek AB i Helsingborg att spara tid i tillverkningsprocessen och genom att byta ut en flÀns pÄ sjÀlva konstruktionen hoppas man att korta produktionstiden.
Via intervjuer med branschfolk i plast och gummibranschen hittades och utvÀrderades ett
flertal alternativa material till gummeringen.
Barnövervikt, Àr det nÄgot vi bör bry oss om? : Vuxnas syn pÄ problemet
Bakgrund:Barnövervikten Àr ett problem som vuxna bör se upp för. Syftet med studien Àr att undersöka vilken syn vuxna har pÄ barnövervikten i den valda skolan och om de har en bra handlingsplan för att förebygga övervikten. Studien Àr av en undersökande karaktÀr som skall slutligen besvara de frÄgestÀllningar som har stÀlls. Relevant litteratur och tidigare forskning pÄ omrÄdet övervikt, samt tvÄ empiriska delstudier har anvÀnds för att fÄ svar pÄ studiens frÄgestÀllningar.? Vilka insatser gör den valda skolan för att motverka övervikt bland barn och ungdomar?? Vad anser respondenterna att deras skola bör göra för att hjÀlpa barn med övervikt?Metod:For att fa en klarare overblick pa barnoverviktsproblematiken i den valda skolan har korta visuella observationer genomforts i tolv olika klasser fran ar 1 till ar 6.