År 2002 började det anläggas en skogsträdgård i Alnarps Rehabiliteringsträdgård. Idén och kunskapen kom från England varifrån också begreppet kommer. Just att den började anläggas när den gjorde, gör den lite extra intressant eftersom det kan betyda att den är en av Sveriges första skogsträdgårdar om inte den första. Idag har skogsträdgården på Alnarp stagnerat i utvecklingen. För att kunna återföra trädgårdsdelen mot en utveckling som motsvarar den för ursprungstanken, har bakgrunden till skogsträdgårdssystemet undersökts i detta arbete.Examensarbetet omfattar en litteraturstudie på böcker och tidningsartiklar inriktade på skogsträdgårdar i tempererat klimat.

Under senare tid har det uppstått negativ kritik mot den traditionella ekonomistyrningen då den anses på lång sikt ge bristfällig och ensidig information för verksamheters beslut och strategi. Behovet av ett nytt, mer effektivt styrmedel uppfattades av två professorer på Harvard Business School vid namn Kaplan & Norton som myntade begreppet Balanced Scorecard. Metoden skulle underlätta styrningen av verksamheten genom att använda sig av fyra perspektiv (finansiella, kund, process och utveckling).Balanced Scorecard är ett verktyg som inte enbart tar hänsyn till ?hårda fakta? såsom siffror, utan även väger in alla aspekter av en verksamhet. De delarna är bland annat; kunder, medarbetare, miljö och utveckling.

Bedömning av estetiska ämnen har varit ifrågasatt gällande dess kvalité, rättvisa, funktion och hur det påverkar ämnet och individen. Studien syftar till att beskriva bedömning av det estetiska ämnet Visual Arts vid en lärarutbildning i Sydafrika presenterat ur ett lärarperspektiv. Forskningsfrågorna utgår från ämnesdidaktikens teori gällande Vad bedöms, Hur kommuniseras bedömningen och Varför görs bedömningen. Metoden som använts är ett två månaders fältarbete vid en bildlärarutbildning där jag följt tre lärare och deras arbete genom deltagande observation, samtal, intervjuer och insamling av vissa dokument.Det empiriska materialet har analyserat från de tre didaktiska frågorna. Resultatet visar att lärarna, som var utbildade konstnärer lade ned mycket tid och engagemang på bedömning.

De nordligaste delarna av Sverige saknar solljus under tre månader om året. Även mer tätbefolkade områden i söder har långa nätter och korta dagar vintertid. I kombination med ett tufft klimat är detta ett av de huvudsakliga skälen till att människor spenderar mer tid inomhus och mindre utomhus under vintern. Årstidsrelaterad depression och störningar av sömnen är i Sverige relativt vanliga. Artificiellt dagsljus används vid behandling med goda resultat.

Denna uppsats syftade till att utreda huruvida den av staten initierade ratificeringen av ILO 169, och framförallt artikel 14 ur denna konvention, har politiskt stöd bland de berörda aktörerna i Lappmarken. Detta eftersom det politiska stödet för en ratificering till synes är svagt. De berörda aktörerna utgörs av renskötande samer, icke-renskötande samer samt övrig befolkning i området, då dessa aktörer nyttjar mark och vatten på olika sätt. För att klargöra huruvida politiskt stöd föreligger i frågan om ILO 169, har David Beethams Legitimeringsteori använts. Denna teori utgår från att förekomsten av legitimitet, som i denna kontext kan jämställas med politiskt stöd, kan visas utifrån tre sammanvävda dimensioner ? B1-B3, där B1 utgår från legitimitet utifrån etablerade regler, B2 från rättfärdigande via delade värderingar hos dominant och underordnad samt B3 som konfirmerar legitimitet via handlingar.

Målet med examensarbetet var att ta fram ett arbetssätt som ska användas för att förbättra omställningsarbete hos Sandvik Coromant. Arbetssättet ska vara utformat för att användas av produktionsledare och introduceras som en utbildning. En av anledningarna till att arbeta med omställningar är den varierande partistorleken som är mellan 2 och 500 bitar. Detta gör att korta omställningstider är av största vikt, då små partier oftast kräver mer frekvent omställningsarbete. Förbättringsarbetet av omställningsarbetet ska i första hand skötas av produktionsledare och operatörer.

Syfte: Avsikten med denna undersökning är att studera hur pedagoger arbetar med Rydaholmsmetoden, samt ta reda på deras erfarenheter av arbetet med denna lästränings- och läsutvecklingsmetod. Frågeställningarna utöver huvudfrågan är, vad som har betydelse i arbetet med metoden, vilka elever den tillämpas på, om metoden passar alla elever oavsett karaktären av lässvårigheter och vilka fördelar och nackdelar anses metoden ha jämfört med andra metoder.Teori/Metod: Undersökningen innehåller 11 intervjuer med olika pedagoger inom grundskolor i södra Sverige. I intervjuerna har använts halvstrukturerade och öppna frågor som spelats in. Svaren har analyserats genom utskrift, genomläsningar och funderingar på innebörder. Empirin har kopplats till frågeställningarna i studien.

Ländryggsbesvär förekommer frekvent hos personal inom hemsjukvård och hemtjänst, trots anpassningar och förbättrad arbetsmiljö i hemmen. Arbetet består även av leveranser och transporter, vilket leder till att personalen i allt högre grad behöver använda bilen. Det kan bli många i och urstigningar i bil under ett arbetspass, vilket skulle kunna påverka besvären ytterligare i ländryggen. Hittills finns problemet inte beskrivet i litteraturen.Syftet med denna studie har varit att kartlägga vilka besvär som personalen har, vilka arbetsuppgifter som personalen upplever som ansträngande, samt vilka faktorer som kan påverka hälsan såväl negativt som positivt. Ett specifikt syfte har också varit att studera vilken betydelse användandet av bil som transportmedel i tjänsten kan ha för besvär i ländrygg, samt kartlägga önskemål på utformningen av bil.Tack vare en positiv attityd från chefer och personal i Ystad kommun har det varit möjligt att utföra observationsstudier, intervjuer och slutligen en enkätundersökning bland 178 individer av kommunens personal.Studien visar att personalen har mest besvär med ländrygg, tätt följt av skuldror och nacke.

Syfte och frågeställningar: Vårt syfte med denna studie är att jämföra idrottslärares och elevers uppfattningar om hälsodelen i ämnet Idrott och hälsa. De frågeställningar vi använde för att uppfylla detta var: Hur stor del av undervisningstiden används till att behandla hälsodelen i ämnet idrott och hälsa? Vilken typ av undervisning anser elever och lärare används för att täcka in hälsodelen i ämnet Idrott och hälsa?Metod: Vi har i vår studie använt oss av en enkätmetod för att få en övergripande bild av jämförelsen. Vår enkät tar upp de hälsodelar ämnet Idrott och hälsa kan innehålla och är utarbetad utifrån forskningsläget samt vår pilotstudie. Enkäten delades, efter samtycke med både skolorna och föräldrarna, ut till 205 elever och nio lärare på fyra olika skolor.Resultat: Elever anser att skador, näringslära och stresshantering är de mest väsentliga momenten inom hälsodelen medan lärarna tycker att näringslära social kompetens och hygien är viktigast.

Det kommer fler och fler rapporter om översvämningar med katastrofala konsekvenser som följd. Klimatforskare menar att regnmängden i Skåne förväntas öka samtidigt som det sker en enorm exploatering där städerna förtätas och gröna ytor med naturlig infiltrationskraft minskar drastiskt. År 2000 infördes ?Vattendirektivet?. Det är EU:s ramdirektiv för vatten som syftar till att skydda och vårda våra vattenresurser i form av sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten inom EU.

Amurleoparden (Panthera pardus orientalis) klassas som "Critically Endangered" eftersom det endast finns 14 till 20 vuxna individer kvar i det vilda. Kattdjurs inneboende behov av att jaga och leoparders behov av stora hemområden gör att det finns vissa problem relaterade med att hålla dessa i fångenskap. Förhållandena i fångenskap bör modifieras så att den liknar den miljö där djur eventuellt ska planteras ut i framtiden. Matrelaterad berikning ger djuren möjlighet att använda naturliga födosöksstrategier även i fångenskap. Detta kan ske bland annat med jaktberikning.

Fiskeby Board tillverkar returfiberbaserad kartong som oftast används till livsmedelsprodukter. Fiskeby producerar mot kundorder. När en order är färdigproducerad så lagras den i väntan på att kunden ska avropa delar av ordern. Korta leveranstider är en av de viktigaste faktorerna för att lyckas i kartongbranschen.På senare år har marknaden för livsmedelstillverkning flyttats från norden, söder ut, till och omkring Tyskland. Detta faktum har gjort att avståndet från Fiskebys produktionsanläggning till deras kunder har ökat vilket har lett till ökade leveranstider.Uppgiften med examensarbetet var dels att som oberoende part, hitta ett nytt logistiskt upplägg som innebar kortare leveranstider och högre leveransservice och dels att göra en totalkostnadsanalys över företagets logistiska verksamhet för att underlätta för Fiskebys fortsatta arbete.Det enda sättet att minska leveranstiden är att minska avståndet mellan produkterna och marknaden och därför togs beslutet att gå vidare med att hitta en strategisk lagerpunkt.För att hitta en strategisk lagerpunkt gjordes flera olika tyngdpunktsberäkningar där varje analys tog hänsyn till en eller flera faktorer så som efterfrågan, vinstmarginal, geografisk belägenhet och kundrelation.

Bakgrund: Det finns en rad olika faktorer som påverkar produktutvecklingsprocessen vid ett företag. Isaberg Rapid AB utvecklar, tillverkar och marknadsför en rad produkter inom tre olika produktområden; kontor, verktyg och OEM. Denna studie fokuserar på produktutvecklingsprocesserna inom divisionen för kontorsprodukterna vilken kanske är den mest konkurrentutsatta på företaget. Produkterna som tillhandahålls av divisionen är under hårt tryck från konkurrenter på en global basis och snabba och effektiva produktsläpp är av yttersta vikt för att hävda sig på marknaden. De olika aktiviteterna omkring produktutveckling i kombination med de snabba förändringarna av företagets marknadssituation med nya kundgrupper och ökande konkurrens, har lett fram till vissa specifika ofrånkomliga faktorer som har en stor inverkan på produktutvecklingens effektivitet.

Ländryggsbesvär förekommer frekvent hos personal inom hemsjukvård och hemtjänst, trots anpassningar och förbättrad arbetsmiljö i hemmen. Arbetet består även av leveranser och transporter, vilket leder till att personalen i allt högre grad behöver använda bilen. Det kan bli många i och urstigningar i bil under ett arbetspass, vilket skulle kunna påverka besvären ytterligare i ländryggen. Hittills finns problemet inte beskrivet i litteraturen.Syftet med denna studie har varit att kartlägga vilka besvär som personalen har, vilka arbetsuppgifter som personalen upplever som ansträngande, samt vilka faktorer som kan påverka hälsan såväl negativt som positivt. Ett specifikt syfte har också varit att studera vilken betydelse användandet av bil som transportmedel i tjänsten kan ha för besvär i ländrygg, samt kartlägga önskemål på utformningen av bil.Tack vare en positiv attityd från chefer och personal i Ystad kommun har det varit möjligt att utföra observationsstudier, intervjuer och slutligen en enkätundersökning bland 178 individer av kommunens personal.Studien visar att personalen har mest besvär med ländrygg, tätt följt av skuldror och nacke.

I dagsläget saknas det information om förekomst av stereotypier hos lodjur (Lynx lynx) i svenska djurparker. För att djuren i parkerna ska få förutsättningar som möter deras behov måste vi veta om det finns ett problem i dagsläget som behöver åtgärdas. Detta arbete är ett första steg till att få en överblick över förekomsten av stereotypier hos lodjur i svenska djurparker. Studien syftar även till att bistå Skånes Djurpark med information om hur parkens lodjur utnyttjar sitt hägn.Studien består av två delar, varav den ena utfördes i form av en beteendestudie på Skånes Djurpark i Höör, där tre beteendekategorier (aktiva, passiva och stereotypier) samt hägnutnyttjande registrerades med hjälp av kontinuerlig fokaldjursobservation och momentanregistrering med ett intervall på en minut. Den andra delen består av en enkätstudie som skickats till 10 djurparker i Sverige som håller lodjur.Beteendestudien i Skånes Djurpark visar att tre av fyra individer utför stereotypin pacing.