Sök:

Sökresultat:

39 Uppsatser om Korrosion - Sida 1 av 3

Galvaniska strömmar mellan olika material i mark

Strömmar ut från metall till elektrolyt orsakar Korrosion vilket försvagar metallen och kan leda till sönderfall.Det finns sätt att skydda mot Korrosion. Ett isolerande skikt kan läggas mellan metall och elektrolyt för att dämpa strömmen ut i elektrolyt. För att hindra att ström alls går ut i elektrolyt kan anod och katod sammankopplas metalliskt. Vissa ämnen som kallas inhibitorer kan hämma Korrosionshastigheten när tillagda i rätt mängd. Kan också mota elektroner som vill ut med elektroner in.I uppsatsen undersöks läckströmmars beteende för olika marktyper, metaller och spänningar. .

Strauss test, vara eller icke vara?

Att genomföra ett test som alltid ger samma resultat kan i längden kännas omotiverat. Strauss test är ett test som funnits länge för att testa stålets känslighet mot interkristallin Korrosion. I detta arbete har Strauss test utvärderats i syftet att få fram ett underlag som kan användas för att starta diskussioner om en förändring i provningsmetodiken. Anledningen till att en förändring behövs är att alla dessa, ej informativa, tester kostar pengar. För att få fram underlaget har en litteraturstudie och experiment genomförts.

Korrosion i biomassapanna

Examensarbetet genomfördes vid Luleå Tekniska Universitet på avdelningen för Materialteknik åt Kappa Kraftliner i Piteå. Ur den nyproducerade pappersmassan urskiljs ett returfiberrejekt som vid förbränning orsakar Korrosion på biomassapannans överhettartuber. Detta är bakgrunden till examensarbetet. På överhettartuberna sker beläggningsbildning genom överbäring eller kondensation av korrosiva ämnen i rökgaserna från eldstaden. De korrosiva ämnena i beläggningen utgörs främst av alkaliklorider, där returfiberrejektet bidrar med höga halter av klor som bildar klorider.

Korrosionsstudie av LD-gasklocka vid SSAB i Luleå

Vid ståltillverkningen på SSAB Tunnplåt AB i Luleå genomgår stålet olika processer innan det blir den produkt kunden beställt. I LD-konvertern omvandlas råjärnet till råstål genom syrgasinblåsning. Gasen som bildas är både energirik och giftig och samlas därför upp för att renas och utvinna energi. I LD-gasklockan samlas gasen upp innan den slussas vidare för energiutvinning. Gasen i klockan innehåller stoftrester och är mättad med vattenånga.

Korrosion hos fästdon i brandsskyddat trä

LabVIEW ger en snabb och enkel tillgång till att styra instrument och en mycket stor databas med drivrutiner för DAQ-kort och olika datorgränssnitt (GPIB, serie, osv.).Många instrument och datorer kan anslutas till GPIB-bussen.  Detta kan ge en praktisk modell för utveckling av instrumentets styrprogram i LabVIEW med hjälp av GPIB-gränssnittet.Ett program i LabVIEW 8.2 med hjälp av GPIB-bussen kan kopplas till t.ex. multimetern (HP-34401A) för att mäta och visa multimeters noggrannhet. Men på grund av fel i drivrutiner för GPIB-gränssnittet kunde jag inte köra programmet med GPIB-bussen.Genom att använda LabVIEW 8.2 med hjälp av DAQ-kort kan en PID-regleringsalgoritm simuleras. PID konstrueras med virtuella instrument som innehåller alla nödvändiga komponenter och utrustning som krävs för att reglera någon linjär eller olinjär process exempelvis att nivåreglera två tankar i serie.

Kontaktförbindningar på räls : Undersökning av hur pinnlödning och borrning påverkar materialet i järnvägsräls

Vid dragprovning av lödningar framkom att i många fall är kopparledningen svagare än själva lödningen och brottet sker i kopparledningen eller i kabelskon. Undersökning av mikrostrukturerna visade att det bildas martensit i grundmaterialet i ett område under pinnlödningarna. Medelvärdet på martensitlinsens storlek beräknades till 10,69 mm i diameter och 0,73 mm i djup. På grund av att grundmaterialet påverkas bör pinnlödningar sättas minst 10 mm från varandra. Lödningar gjorda i -5°C visade inga tecken på försämrad kvalitet med avseende på lägre hållfasthet eller ökad martensitbildning.

Kontaktförbindningar på räls : Undersökning av hur pinnlödning och borrning påverkar materialet i järnvägsräls

Vid dragprovning av lödningar framkom att i många fall är kopparledningen svagare än själva lödningen och brottet sker i kopparledningen eller i kabelskon. Undersökning av mikrostrukturerna visade att det bildas martensit i grundmaterialet i ett område under pinnlödningarna. Medelvärdet på martensitlinsens storlek beräknades till 10,69 mm i diameter och 0,73 mm i djup. På grund av att grundmaterialet påverkas bör pinnlödningar sättas minst 10 mm från varandra. Lödningar gjorda i -5°C visade inga tecken på försämrad kvalitet med avseende på lägre hållfasthet eller ökad martensitbildning.

Svaveldosering av biopanna : En utvärdering av doseringen med svavelgranuler för att minska utsläpp av kolmonoxid från biopannan hos Arvika Fjärrvärme

Detta arbete utfördes i syfte att analysera och utvärdera effekterna av att dosera svavel till förbränningen i en biopanna. En utrustning för detta ändamål installerades till biopannan vid fjärrvärmeverket i Arvika för att få bukt med höga halter av kolmonoxid i rökgaserna. Analysen har genomförts med avseende på hur väl svaveldoseringen uppfyller sitt tilltänkta syfte men även på eventuella bieffekter. Korrosionsrisker, halter av oförbränt svavel i rökgaser, rökgaskondensat, flyg- och bottenaska samt vad som sker kemiskt i förbränningsprocessen vid tillsats av svavel har studerats. Driftrapporter från biopannan analyserades parallellt med en informationshämtning i form av en litteraturstudie och kontakt med sakkunniga personer för att svara på ställda frågor.

Koncept för koppling av boj till generator i ett vågkraftverk

Den största delen av all energi på jorden utvinns idag från fossila bränslen. Detta innebär stora faror för miljön såsom utsläpp av växthusgaser. För att uppnå en hållbar utveckling behöver vi miljövänliga och förnybara energikällor. Vågkraft är därför en bra lösning för framtidens energiförsörjning med många fördelar.På avdelning för Elektricitetslära i Ångströmslaboratoriet vid Uppsala universitet jobbar man med utvecklingen av ett vågkraftkoncept där en boj som flyter på havsytan kopplas till en generator på havets botten. Arbetet sker inom det så kallade Lysekilsprojektet och systemet testas på en anläggning i Lysekil på västkusten.

Korrosion i insamlingsfordon

In order to measure the quality of the logs, one can with help of Fast Fourier Transform technique get the signals resonance peaks. With help of these peaks you can see whether the quality of a tree is good or bad. This report contains the work of a where a program has been developed to be able to process a vibration created by an automatic hammer hitting on a log of wood. From the processed signal the program should be able to show both the raw wavesignal and the processed measured data from the resonance peaks. Beyond the raw wavesignal and resonance peaks the program should also be able to control the automatic hammer.

Reparation och underhåll ur ett livscykelperspektiv: Korrosion av betongbroar

En fungerande infrastruktur är viktig för Sverige där brokonstruktionerna innehar en viktig roll då landets naturlandskap är fyllt av hinder som man måste ta sig över för att komma fram. Broar dimensioneras vanligtvis för en livslängd på 120 år och för att de ska uppfylla funktionen under denna tid i trafiken krävs stor kunskap om hur de ska konstrueras. Forskning kring betongkonstruktioners beständighet har under de senaste decennierna fått en allt större betydelse. Anledningen till detta är att en del av de äldre betongkonstruktionerna visat tecken på tidig och omfattande nedbrytning. Vilket, i vissa fall orsakas av dålig kvalitet vid utförandet men till största del av miljöpåfrestningen under driften så som exempelvis vägsalt och tyngre transporter.

Topologioptimering av kölskydd för segelbåtar

I detta arbete har utformningen av ett kölskydd av metall för segelbåtar tagits fram. Kölskyddet som framtagits monteras längst ner på kölen. Syftet är att minska krafterna som verkar på båten vid en grundstötning genom att ta upp en del av rörelseenergin genom plastisk deformation.Vid utformningen av kölskyddets struktur har en metod för topologioptimering använts där målet varit att få så hög töjningsenergi (IED) i strukturen som möjligt. En heuristisk lösningsmetod där ineffektiva element tas bort ur strukturen har använts.Lämpliga material har undersökts och utvärderats utifrån mekaniska egenskaper samt motståndskraft mot Korrosion i havsmiljö.Arbetet har resulterat i ett designförslag på en struktur av aluminium 5086 som enligt beräkningar kan absorbera 5 kJ energi. Detta motsvarar, för en båt som väger fyra ton, en minskning av energin som överförs till kölen på ca 10 %..

Utveckling av Steghållare : För yrkesmän med skåpbil

Uppgiften som detta examensarbete går ut på är att utveckla en ny steghållare som ska ingå i Thules produktserie Professional. Det är önskvärt att kunna lasta stegen bakifrån och möjliggöra lastning från marken även på högre skåpbilar. Steghållaren ska framförallt vara anpassad till yrkesmän, såsom hantverkare, målare, etc. Därför söker Thule en robust, säker och lättmanövrerad steghållare med attraktivt utseende. Steghållaren ska minska den tid det tar att lasta på och av stegen.

Damages and problems in communal swimming facilities ? an inventory

Bakgrund: De flesta inomhusbadanläggningar är idag 30-60 år gamla och många anläggningar har stora problem med skador på både byggnader och bassänger. Skadorna är ofta så pass allvarliga att det inte längre är lönsamt att renovera utan på många platser planerar man att bygga nya bad. För att undvika framtida problem är det viktigt att dra lärdom av vilka skador och problem som har inträffat samt hur man vid nybyggnation och renovering ska kunna undvika dem. Vid byggande av dagens inomhusbadanläggningar tillämpas främst tidigare branscherfarenheter. Det faktum att så stora brister och omfattande problem förekommer, tyder på att kunskapen är otillräcklig.

Katodiskt Korrosionsskydd : Hur fungerar katodiskt korrosionsskydd ombord på fartyg?

Idén till detta arbete uppstod som en följd av att vi på den fartygsförlagda praktiken upptäckt att kunskapen om katodiskt Korrosionsskydd är mycket bristfällig hos många ombordanställda. Vi har även gjort en mindre undersökning bland yrkesverksamma maskinister för att se hur kunskapsnivån inom detta område ligger ombord. Undersökningen visar att vår hypotes om kunskapsnivån stämde till stor del. Ytterliggare ett skäl till att vi studerat det här området är att vi själva har velat fördjupa oss i ämnet, då våra egna erfarenheter endast varit att skriva av siffror från en display. Vår huvudfrågeställning har varit, Hur fungerar katodiskt Korrosionsskydd ombord på fartyg? För att få svar på denna frågeställning har vi bedrivit litteraturstudier inom ämnet.

1 Nästa sida ->