Prevalensen av lÄngvarig smÀrta Àr hög bland Àldre, kvinnor Àr överrepresenterade. LÄngvarig smÀrta pÄverkar Àldres vardagliga liv och dess aktivitetsförmÄga. Det Àr vanligt att söka vÄrd för sin smÀrta, sjukgymnastik Àr en av behandlingsmetoderna.Syftet med studien var att kartlÀgga lÄngvarig muskuloskeletal smÀrta hos Àldre ? 65 i VÀsterÄs, med avseende pÄ smÀrtintensitet, lokalisation, duration samt pÄverkan pÄ aktivitetsförmÄgan och nöjdhet med denna. Vidare var syftet att undersöka könsskillnader och associationer mellan undersökta variabler samt hos vilken yrkesgrupp deltagarna fÄtt behandling för sina smÀrtrelaterade besvÀr och upplevd nöjdhet med eventuell behandling.

Benskörhet Àr en sjukdom som drabbar mest kvinnor och resulterar ofta i frakturer av höft, rygg och underarm. Dessa frakturer kan uppstÄ vid obetydlig pÄfrestning pÄ skelettet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med benskörhet. För att erhÄlla fördjupad kunskap har tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1988 och 2002 analyserats med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: Acceptera och förstÄ vad sjukdomen leder till, Upplevelse och hantering av smÀrta, BegrÀnsningar som leder till beroende i det dagliga livet och Förlust av kroppens hÄllning.

Syftet med studien var att beskriva förÀldrars uppfattningar om kommunal fritidsverksamhet för grundsÀrskolebarn mellan sex och tolv Är i en aktuell kommun. Deltagarna i studien bestod av sex förÀldrar som i intervjuer tillfrÄgades om sina uppfattningar om fritidsverksamheten. För att begrÀnsa studien stÀlldes inga frÄgor om skolverksamhet och fritid i hemmiljö. Intervjuns frÄgeformulÀr baserades pÄ nationella styrdokument för fritidsverksamheters utformning och kommunala mÄl och riktlinjer. Resultatet visade att förÀldrars uppfattningar om fritid hade en annan betydelse för deras barn, dÀrför kallas fritid för livstrÀning.

Syftet med denna uppsats har varit att utifrÄn personliga assistenters perspektiv undersöka hur de ser pÄ utvecklingsstördas sjÀlvbestÀmmande och pÄ vilket sÀtt de arbetar för att möjliggöra detta. För att undersöka detta har tvÄ fokusgruppsintervjuer genomförts, och vinjetter har anvÀnts. Att fÄ bestÀmma i sin vardag sÄg de personliga assistenterna som sjÀlvklart, men ifrÄga om hur vÀl det stÀmde överrens med utvecklingsstörning uppstod ambivalens.För att förklara begreppet sjÀlvbestÀmmande, anvÀndes sociala konstruktioner. Utvecklingsstörning förklarades vara avvikande frÄn det som ansÄgs vara normativt i samhÀllet. I den sociala konstruktionen associeras dock utvecklingsstörning med individuella funktionsnedsÀttningar, vilket de personliga assistenterna sÄg som en svÄrighet.

Arbetet koncentrerar sig kring viktiga faktorer hos en lÀrares personlighet, kommunikation och kÀnslor i en lÀrare-elevrelation. I litteraturgenomgÄngen belyses olika faktorer i dessa tre omrÄden som kan pÄverka relationen ur ett lÀrarperspektiv. Dessa faktorer Àr bland andra sjÀlvförstÄelse, sjÀlvanalys, intuitivt lyssnande och empati. Empirin Àr uppbyggd kring en kvalitativ studie dÀr tre lÀrare och en elevassistent pÄ en grundskola har intervjuats för att ta reda pÄ deras uppfattningar kring de omrÄden som nÀmns hÀr. Det framkom att de flesta respondenter var medvetna om ovannÀmnda omrÄden och deras betydelse för relationen.

I denna föreliggande uppsats behandlar jag hur inlÀrare i sfi för akademiker upplever muntliga övningar i undervisningen. Som teoretisk förlaga har jag valt att beskriva dialogicitetens betydelse i undervisningssituationer.För att undersöka detta har jag beskrivit fyra olika övningskontexter som jag anvÀnder i min undervisning. UtifrÄn min beskrivning har jag bett inlÀrare att svara pÄ frÄgor i en skriftlig intervju.Hur upplever studerande akademiker den muntliga trÀningen i olika kontexter? Vilka lÀrsituationer gynnar deras talprogression bÀst, tycker de? Det Àr frÄgor som jag inom ramen för denna B-uppsats har rett ut i en mycket begrÀnsad skala.Min studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer via mail med kursdeltagare som deltar respektive deltagit i min undervisning. I min lektionsplanering lÀgger jag upp de muntliga övningarna pÄ ett metodiskt och genomtÀnkt sÀtt dÀr en tredjedel av lektionstiden Àr avsatt för muntliga övningar.Resultatet visar en stark korrelation mellan teori och verklighet.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att utröna hur den personliga servicen mellan kund och nÀringsidkare, i ett mindre klÀdföretag inom konfektionsbranschen, kommer att se ut i framtiden. Med personlig service menar vi hur sÀljpersonalen arbetar utifrÄn SERVQUAL-modellens fem dimensioner för att skapa en bÀttre kundrelation. Vi har valt att undersöka vÄrt Àmne genom att intervjua sex personer som arbetar som sÀljare. Vi vill dÀrigenom se vad mÀnniskor som Àr verksamma inom branschen har för framtidsvisioner. Deras Äsikter kommer vi analysera med hjÀlp av vetenskaplig litteratur och artiklar som antingen kommer att stödja, dementera eller addera nya aspekter till sÀljarnas synvinklar.

Ur ett arbetsgivarperspektiv visar tidigare forskning en alltigenom positiv bild av rekrytering via sociala medier, vilket kan förklara dess ökade popularitet. För en arbetssökande dÀremot kan social rekrytering upplevas som ett hot mot integriteten, eftersom personlig information exponeras för arbetsgivaren. Syftet med denna enkÀtstudie var dÀrför att öka kunskapen om arbetssökandes instÀllning till och emotionella upplevelse av social rekrytering utifrÄn demografiska aspekter. Resultatet frÄn de icke-parametriska testerna visade pÄ en nÄgot ambivalent instÀllning, men med positiva förtecken. Ett samband framkom mellan upplevd nytta och den generella instÀllningen, men Àven Älder hade en inverkan pÄ attityden.

Uppsatsen avser att utreda relationen mellan en blogg och en banner placerad dÀrpÄ, samt söka efter ett eventuellt samspel dÀr trovÀrdigheten i en blogg smittar av sig pÄ bannern. I diskussionen kommer det Àven att utvecklas ett resonemang kring vad som krÀvs för att en blogg ska vara trovÀrdig. Faktorer som avgör bloggens trovÀrdighet har faststÀllts vara psykosociala faktorer, personligheten i bloggen, sakkunskap, grad av kommersialism samt bloggen som varumÀrke. En relation mellan blogg och banner finns, och en förutsÀttning för att bannern ska bli framgÄngsrik Àr att det finns ett sammanhang mellan blogg och banner. En trovÀrdig blogg har större inverkan pÄ en banner som gör reklam för produkter inom samma Àmneskategori som bloggen.

Prokrastinering innebÀr att individen trots medvetenhet om negativa konsekvenser skjuter upp en handling. Den bidrar till stress, fÀrre hÀlsofrÀmjade beteenden och sÀmre prestation. Demografiska faktorer och pÄgÄende utbildning pÄverkar sannolikheten för prokrastinering. Relationen mellan stress och prokrastinering behöver utforskas, speciellt hur interventioner riktade mot stress pÄverkar fenomenet. En longitudinell interventionsstudie med upprepad mÀtning undersökte effekten av ett KBT-baserat stresshanteringsprogram (KBSP) pÄ prokrastinering och interaktionseffekter med stress.

Denna uppsats avser att kartlÀgga förekomsten av skorr i det spansktalande Karibien. Dorsalarealiseringar av fonemet /r/, dvs skorr Àr ett fenomen som inte Àr belagt i europeisk spanska. Hurkommer det sig? Jag har försökt utröna de möjliga orsakerna till varför bakre /r/ förekommer ispanskan i den karibiska övÀrlden trots att det inte förekommer i standardspanska.Uppsatsen har visst fokus pÄ Kuba, men berör ocksÄ Puerto Rico och DominikanskaRepubliken. Syftet har varit att försöka hitta en geografisk korrelation mellan olika sprÄk ochetniska grupper samt förekomsten av skorr i karibisk spanska.

Prevalensen av lÄngvarig smÀrta Àr hög bland Àldre, kvinnor Àr överrepresenterade. LÄngvarig smÀrta pÄverkar Àldres vardagliga liv och dess aktivitetsförmÄga. Det Àr vanligt att söka vÄrd för sin smÀrta, sjukgymnastik Àr en av behandlingsmetoderna.Syftet med studien var att kartlÀgga lÄngvarig muskuloskeletal smÀrta hos Àldre ? 65 i VÀsterÄs, med avseende pÄ smÀrtintensitet, lokalisation, duration samt pÄverkan pÄ aktivitetsförmÄgan och nöjdhet med denna. Vidare var syftet att undersöka könsskillnader och associationer mellan undersökta variabler samt hos vilken yrkesgrupp deltagarna fÄtt behandling för sina smÀrtrelaterade besvÀr och upplevd nöjdhet med eventuell behandling.

Att vara ideellt engagerad ses av mÄnga som en faktor som leder till positiva effekter för individer. Problemet med detta resonemang Àr att de flesta som engagerar sig aktivt Àven Àrde som redan har dessa fördelaktigaegenskaper.FrÄgan Àr dÀrför om det Àr en kausal effekt eller en stark korrelation som lett till bilden av att ideellt engagemang Àr positivt för individers livsstandard.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om ett aktivt engagemang inom ideella organisationer i sig gereffekter hos individerna. Studiengörs med utgÄng frÄn hypotesen att socialt kapital skapas inom grupper av aktivt ideellt engagerade medlemmar och att detta i sin tur leder till positiva yttringarhos individen.Undersökningen sker genomen kvantitativ longitudinell studie som anvÀnder sig av propensity score matchingför att uppskatta den kausala effekten aktivt engagemang kan ha.Studiens resultat indikerar att ingen statistisk signifikant skillnad existerar mellan en person som varitaktiv i en ideell organisationoch en person som ej varit det, vilket tyder pÄ att det aktiva engagemanget inom en ideell organisation i sig inte ger nÄgon effekt. Dessa resultat förkastar dÀrmed hypotesen att aktivt engagemang inom ideella organisationer i sig leder till positiva effekter genom det sociala kapital som skaffas inom denna form av nÀtverk..

Tillit i det vÄrdande mötet Àr nÄgot som har uppmÀrksammats mer och fÄr en större betydelse i vÄrdandet. Tillit Àr mÄnga gÄnger nÄgot som upplevs som sjÀlvklart att den bara finns dÀr. En semantisk analys av begreppet tillit gjordes för att finna de synonymer som bÀst beskriver begreppet. Syftet med arbetet var att belysa hur tillit kommer till uttryck i vÄrdandet. Studien bygger pÄ en litteratur studie som efter ett urval resulterade i fyra artiklar.

Syfte: Syftet Àr att belysa kunskapsmÀssiga faktorer i Är fem som kan vara sÀrskilt viktiga för en elevs fortsatta matematikutveckling. Teori: I teorigenomgÄngen redogörs för en didaktisk Àmnesteori som tar sin utgÄngspunkt i individualisering och som betonar elevens förstÄelse för matematik. Vidare redogörs för olika sÀtt att se pÄ bedömning och för svÄrigheterna med en likvÀrdig betygssÀttning.Metod: Studien Àr kvantitativ med hermeneutiska inslag. 42 elever med bristande matematikkunskaper har ingÄtt i studien. Kunskapsprofiler för dessa elever skrivna i samband med det nationella provet i matematik för Är fem har samlats in, tolkats och kategoriserats.