Den föreliggande studien Àr en gransknig av ett projekt som högskolan i GÀvle tillsammans med FjÀrran Höjderbadet har utfört under hösten 2008. Projektet gick ut pÄ att personer med stillasittande arbeten skulle fÄ hjÀlp med trÀningen av studenter som utbildade sig till personliga trÀnare. Uppsatsen bygger pÄ tvÄ enkÀtundersökningar som utfördes pÄ 27 stycken personer. Det var 14 stycken som fullföljde bÄda enkÀterna vilket ger ett bortfall pÄ 13 stycken. Undersökningsgruppen fick under en 8 veckors period prova pÄ att ha en varsin personlig trÀnare till sitt förfogande.

Det finns ett samband mellan aktiernas korrelation och volatiliteten pÄ marknaden. Volatiliteten kan delas upp pÄ systematisk och osystematisk och vi finner att det Àr ett samband mellan den systematiska risken och korrelationen mellan aktierna, den osystematiska visar inte upp detta samband. Vidare kommer vi fram till att kursutvecklingen inte pÄverkar korrelationen..

Yrket personlig assistent Àr relativt nyetablerat, mÄnga ser det som ett genomgÄngsyrke i vÀntan pÄ ett bÀttre arbete eller som ett extraarbete under till exempel studietiden. Att arbeta som personlig assistent innebÀr att hjÀlpa en annan mÀnniska till ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt. Den personliga assistenten Àr redskapet för att klara vardagen för mÄnga mÀnniskor. Syftet med denna uppsats var att se vilka erfarenheter personliga assistenter har av yrket.Genom intervjuer har fem personliga assistenter fÄtt berÀtta om sina erfarenheter av yrket. Resultatet visar att arbetet som personlig assistent innebÀr att i sin yrkesroll möta en del problem och utmaningar dÀr stor hÀnsyn mÄste tas till de etiska aspekterna i arbetet med mÀnniskor.

Denna studie syftade för det första till att ge en grundlig och bred presentation av self-esteem-begreppet utifrÄn sociometerteorin, samt för det andra att korsvalidera Leary m.fl. (1995, studie 1 och 5). Vi ville förmedla hur sociometerteorins nya betraktelsesÀtt har satt self-esteem begreppet i ett nytt ljus, samt har kunnat förklara self-esteem pÄ ett bredare och mer funktionellt sÀtt. Vi ville ocksÄ visa vilka kopplingar det finns mellan self-esteem, social oro, uppfattad social exkluderingsstatus och mÀnniskors förvÀntningar om huruvida deras beteende kommer att leda till social inkludering. UtifrÄn sociometerteorin betraktas self-esteem som en sociometer som övervakar en persons relationsvÀrde och hjÀlper mÀnniskor att reglera sina interpersonella relationer.

Syftet med denna studie var att göra en jÀmförelse mellan kommunalt och privat arbetsgivaransvar vid personlig assistans ur ett personalperspektiv. En viktig dimension av assistansyrket Àr om och i sÄ fall hur kommunen och ett privat assistansbolag skiljer sig Ät som arbetsgivare. Arbetsgivarens organisering kan fÄ betydelse för vad de erbjuder de personliga assistenterna i form av exempelvis fortbildning, handledning och annat stöd. Studien bygger pÄ litteratur som skrivits inom omrÄdet samt personliga intervjuer, vilka har analyserats. FrÄgeomrÄden som berörts Àr: yrket personlig assistans, introduktion och utbildning, handledning, inflytande och pÄverkansmöjligheter samt anstÀllning.

Trettio kognitivt friska testpersoner (Ă„lder M=31,9 Ă„r, utbildning M=16,3 Ă„r) testades med bĂ„de WAIS-III (?Wechsler Adult Intelligence Scale - third edition?) och WAIS-III NI (?WAIS-III som neuropsykologiskt instrument?) för att undersöka eventuella skillnader i resultat mellan testen. Testpersonerna fick en signifikant ökning vid testning med WAIS-III NI jĂ€mfört med testning med WAIS-III pĂ„ HIK (11,1), VIK (14,7), PIK (3,9), VF (11,4), POI (5,5), AMI (8,8), BK (1,6), LI (3,3), BL (0,6), AR (3,1), SR (1,1), IN (1,5) och FÖ (2,8). Det fanns en signifikant positiv korrelation mellan Ă„lder och hur stor diskrepansen var mellan de olika versionerna för BL (r=0,379, p=0,039) och MA (r=0,413, p=0,023) samt en negativ korrelation mellan Ă„lder och diskrepansen pĂ„ FÖ (r=-0,422, p=0,020). Det fanns en signifikant negativ korrelation mellan utbildningsnivĂ„ och hur stor diskrepansen var mellan de olika versionerna av AR (r=-0,399, p=0,029)..

År 2005 fick en ny redovisningsstandard, IAS 40 sitt genomslag. IAS 40 innebar en förĂ€ndring i hur bolag redovisar sina tillgĂ„ngar. För svenska börsnoterade fastighetsbolag innebar förĂ€ndringen att vĂ€rdering av tillgĂ„ngar numera sker till verkligt vĂ€rde mot att tidigare ha skett till anskaffningsvĂ€rde. Tidigare studier har undersökt huruvida det finns en positiv korrelation mellan bokfört eget kapital och börsvĂ€rde i svenska börsnoterade fastighetsbolag innan IAS 40. Vi undersöker huruvida det finns en positiv korrelation mellan bokfört eget kapital och börsvĂ€rde efter förĂ€ndringen.

Syftet med den hÀr studien var att fÄ en bÀttre förstÄelse för hur arbetet med personlig försÀljning kan beskrivas i smÄ och medelstora företag. Syftet nÄddes genom att undersöka försÀljningsprocessen och de olika rollerna inom försÀljning. För att nÄ studiens mÄl utförsdes fallstudier pÄ fyra svenska smÄ och medelstora företag inom livsmedelsindustrin. Personliga intervjuer genomfördes med representanter för Jonssons Chips, BergnÀsets Bageri, Polarica och Piteortens Chark. Resultaten frÄn den hÀr studien visar att existerande teorier inom personlig försÀljning inte alltid passar för att beskriva personlig försÀljning i smÄ och medelstora företag.

Denna rapport handlar om utvecklingen av en personlig webbplats. Syftet Àr att framstÀlla en webbplats som sedan kan tjÀnstgöra som en personlig sida pÄ webben och innehÄlla en blogg med kommentarer, en bildtjÀnst, en sida med personlig information om sidinnehavaren samt en sida med bilder och information om tidigare projekt.Sidan utvecklades för att det fanns ett behov av en webbplats med dessa funktioner och för att lÀra och ge erfarenhet i att utveckla en webbplats frÄn grunden.Sidan utvecklades i ASP.NET MVC och MS SQL 2008.Under projektets gÄng utvÀrderades Àven en ovanlig metod för lagring av bilder i databasen.Resultatet blev en webbplats dÀr nya tekniker kan testas och utvÀrderas..

Syftet med denna uppsats Àr att utreda och ge svar pÄ hur begreppet personlig integritet behandlas i gÀllande rÀtt. Med hjÀlp av en integritetsmodell som vi skapat för detta ÀndamÄl ÄskÄdliggör och visar vi pÄ hur begreppet behandlas i gÀllande rÀtt, med utgÄngspunkt i personuppgiftslag (1998:204).Behovet och en önskan om ett tydligare lagstadgat skydd för den personliga integriteten Àr inget fenomen som kan eller bör ses isolerad utan mÄste mÀtas, jÀmföras och stÀllas mot andra relevanta demokratiska samhÀllsaspekter, exempelvis offentlighetsprincipen.Resultatet av denna uppsats har frÀmst bekrÀftat och pÄvisat svÄrigheterna i behandlingen av begreppet personlig integritet. Grundsynen inom det svenska rÀttssystemet Àr att det ska finnas metoder och verktyg som underlÀttar och konkretiserar rÀttsliga problem. Begrepp som inte Àr tillrÀckligt tydligt definierade och som i hög grad kan anses vara subjektiva och av skiftande karaktÀr i sin betydelse kan fÄ till konsekvens att rÀttssystemet bedömer ett begrepp som personlig integritet pÄ avvikande sÀtt i likartade rÀttssituationer..

Personlig assistans Àr ett stÀndigt vÀxande behov hos funktionsnedsatta personer. Hur man som assistansberÀttigad resonerar nÀr man vÀljer assistansanordnare var syftet med denna undersökning. För att försöka finna svar pÄ denna frÄga undersöktes en kommun i Sverige. Som undersökningsmetod valdes ostrukturerad intervju med totalt fyra assistansberÀttigade, varav tvÄ har kommunal anordnare och tvÄ har privat anordnare. Slutsatsen som drogs av undersökningen var att kommunen Àr till för personalen och att de privata anordnarna Àr till för de assistansberÀttigade.

Yrket som personlig trÀnare vÀxer allt mer, vilket bidrar till att fler personer vÀljer att utbildasig till personlig trÀnare. NÀr personerna skall vÀlja utbildning kan det vara svÄrt att finna vilken utbildning som passar individen bÀst, dÄ alla utbildningar bÄde har likheter och skillnader. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur de olika utbildningarna inom personlig trÀning skiljer sig Ät i struktur, att belysa skillnader i nationell och internationell standard samt hur yrket personlig trÀning kommer kunna utvecklas i framtiden.Studien har en kvalitativ utformning, och med hjÀlp av telefonintervjuer har information samlats in. I resultatet framkom det att utbildningarna anvÀnder kursmaterial som framtagits pÄ snarlika sÀtt, dÄ samtliga producerar egen litteratur. Majoriteten av lÀrarna i utbildningarna hade specifik utbildning inom det omrÄdet som de undervisar i.

Flera av Sveriges största kvÀlls- och dagstidningar Àr sedan ett par Är tillgÀngliga pÄ Internet. Ett alternativ till att distribuera dem via Internet Àr broadcasting. I det hÀr examensarbete har tyngdpunkten legat pÄ att utforma en personlig tidning anpassad för att distribueras via rundradionÀtet i stÀllet för via Internet. Jag har analyserat tre olika lösningar nÀmligen 1. En webbaserad och plattformsoberoende variant i XML + Java, 2.

Vi har studerat en laglig rÀttighet som vissa personer med funktionshinder kan ha en rÀtt till i Sverige. Dessa rÀttigheter finns i lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Vi har studerat de förslag till Àndringar som kan komma att ske i insatsen personlig assistans. Vi har Àven studerat den föreslagna insatsen personlig service med boendestöd som Àr tÀnkt att ersÀtta en del av insatsen personlig assistans. Vi frÄgar oss om dessa insatser, efter en eventuell lagÀndring, kan anses vara rÀttigheter samt ingÄ i en rÀttighetslag.

Bakgrund: Robot-assisterad kirurgi har blivit alltmer popul?rt och effektivt som en alternativ teknik till traditionell ?ppen kirurgi. Detta tillv?gag?ngss?tt som anv?nder ett avancerat system f?r att genomf?ra kirurgiska ingrepp har utvecklats ?ver tid och inneb?r flera f?rdelar som ?kad precision och kontroll samt minskad risk f?r komplikationer. Trots framstegen st?r kirurgiska team inf?r utmaningar med anpassning till den nya tekniken och behovet av att utveckla strategier f?r att uppn? optimalt resultat.