Författarna har identifierat ett forskningsgap inom personlig varumÀrkeshantering ur individens perspektiv. Det finns dock ett begrÀnsat antal studier kring individerna bakom och hur de anvÀnder sig av personlig varumÀrkeshantering. Det behövs fler studier som antar individens, anvÀndarens, perspektiv vid studerandet av personlig varumÀrkeshantering. Idag Àr varumÀrkeshantering ett vÀlkÀnt begrepp och en inriktining inom varumÀrkeshantering Àr personlig varumÀrkeshantering. Personlig varumÀrkeshantering syftar till att individer marknadsför sig sjÀlv genom att lyfta egenskaper och karaktÀrsdrag som gör dem unika.

Bakgrund: Personer som anvÀnder Internet kan bli övervakade och profilerade av bland annat spionprogram och cookies pÄ webbsidor. Dessa spion-program och dolda filer kan samla ihop information om anvÀndaren som skickas tillbaka till sÀndaren. Detta sker ofta utan anvÀndarens vetskap. Företag som placerar spionprogram i fildelningsprogram har syftet att samla information för att sedan rikta reklam till privatpersoner. Den information som kommer tillbaka kan sÀljas vidare i undersökande syfte för reklam till en tredje part.

Twitter anvÀnds av ett brett spektrum av företag, alltifrÄn stora bolag sÄsom Google, till mindre företag sÄsom lokala caféer. I den hÀr undersökningen ser vi pÄ anvÀndningen av Twitter i tre smÄ? och medelstora företag. Promotionmixen anvÀndes som plattform, vilken bestÄr av reklam, sales promotion, personlig försÀljning, public relations och direkt marknadsföring, för att kunna faststÀlla till vad Twitter anvÀnds. Syftet Àr att beskriva och skapa en förstÄelse för hur Twitter anvÀnds, med hjÀlp av promotionmixen.

En personlig reflektion om att komponera för jazzmusiker och praktiska tips för konstmusiktonsÀttare om jazzmusik och dess estetik..

Syfte: Att jÀmföra behovet av vasoaktiva lÀkemedel och tiden till sittande stÀllning hos patienter som extuberades inom och efter 90 minuter efter att ha genomgÄtt hjÀrtkirurgi samt om tiden till extubering korrelerade med mÀngden vasoaktiva lÀkemedel samt med tiden till mobilisering.Metod: Retrospektiv, komparativ journalgranskning av patienter som genomgÄtt en hjÀrtoperation under perioden november 2012 till mars 2013, vid ett universitetssjukhus i Mellansverige.Resultat: NittiotvÄ patienter inkluderades i studien. Av dessa extuberades 12 patienter tidigt (?90 min) och 80 extuberades sent (>90 min ? 8 timmar) efter ankomst till IVA. Inga signifikanta skillnader hittades mellan grupperna i dygnsdos av vasoaktiva lÀkemedel, förutom i dygnsdosen av Trandate. Det fanns inga signifikanta korrelationer mellan tid till extubering och behovet av vasoaktiva lÀkemedel.

Most people would agree that privacy is a civil right, and that we should not be deprived of this civil right for other than legitimate reasons. The difficulty lies instead in how to decide where the legislative boundary should be drawn for the right to privacy, in order to protect the individual from an undue intrusion of his privacy. There are a number of areas where the right to privacy comes in conflict with opposite interests. One of these areas is credit report. In this master thesis the author discusses questions as, what is the meaning of the word privacy, and whether the protection of privacy is sufficient in the legislation concerning credit report? Also a comparative study of the Swedish and the English regulation is performed.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur annonseringar om reporÀnteförÀndringar pÄverkar aktiekursen för banker och kommersiella fastighetsbolag samt om rÀntenivÄn har en lÄngsiktig effekt pÄ dessa branschers risk gentemot marknaden. Vidare ska det faststÀllas om det förekommer abnormala avkastningar för dessa tvÄ branscher gentemot marknaden vid annonseringstillfÀlle. Studien anvÀnder sig av en eventstudiemetodologi med sekundÀr data dÀr tillkÀnnagivanden angÄende rÀnteförÀndringar frÄn Riksbanken anvÀnds som eventdag frÄn perioden 2000-2009. Sju företag frÄn OMX Large Cap Àr indelade i tvÄ sektorer dÀr den abormala avkastningen frÄn varje bolag berÀknas för att se om det förekommer nÄgra skillnader gentemot ett marknadsindex. Vidare undersöks hur den Ärliga rÀntenivÄn pÄverkar beta och volatiliteten för banker och fastighetsbolag pÄ lÀngre sikt.Undersökningen finner en statistiskt signifikant men svag positiv korrelation mellan reporÀnteförÀndringar och banker dÀr dock inga avgörande slutsatser angÄende orsaken till detta kan faststÀllas. Kommersiella fastighetsbolag visar ingen signifikant korrelation mellan rÀnteförÀndringar och kumulativa abnormala avkastningar gentemot ett marknadsindex.

No abstract.

BAKGRUND: Ishockey Àr en stor idrott med över 80000 aktiva spelare i Sverige.SYFTE: Syftet med denna studie var att faststÀlla huruvida det finns korrelation mellan tester rekommenderade av Svenska Ishockeyförbundet och prestationsförmÄga pÄ is. Vidare skulle testresultaten stÀllas i relation till antropometriska vÀrden.METOD: Studiepopulationen rekryterades frÄn hockeylag i division I. Testerna 1RM knÀböj, stÄende lÀngdhopp samt sergants jump utfördes enligt Svenska Ishockeyförbundets rekommenderade förfarande. PrestationsförmÄga pÄ is mÀttes genom 17 m sprintlopp. Korrelationen mellan testerna och prestation pÄ is berÀknades med pearsons korrelationskoeffecient.

Det har blivit alltmer populÀrt att ?blogga?. Ordet blogg uppstod under 1990-talet och sedan dess har ett stort antal mÀnniskor tagit det av fenomenet. Publicering av information pÄ Internet kan innebÀra att vem som helst kan fÄ tillgÄng och detta var en utgÄngspunkt för studiens syfte, som var att fÄ förstÄelse för hur studiens deltagare upplever att publicera personlig information för offentligheten via bloggar. För att nÄ förstÄelse anvÀndes kvalitativa intervjuer.

En personlig reflektion om att komponera för jazzmusiker och praktiska tips för konstmusiktonsÀttare om jazzmusik och dess estetik..

ABSTRAKT Gullberg, Linda (2009). Arbetsledning av personliga assistenter. (Supervision of personal assistants). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur delar av arbetsgivarnas ansvar för personliga assistenters arbetssituation ser ut samt hur det pÄverkar specialpedagogers arbete. Fokus ligger pÄ hur det fungerar för assistenter som arbetar med brukaren i skolan.

Den kliniska utbildningen Àr en del i sjuksköterskeutbildningen vilken utförs genom övningar och examinationer pÄ lÀrosÀtena samt som verksamhetsförlagd utbildning (Vfu). För att kunna tillgodogöra sig de kunskaper som krÀvs vad det gÀller teori och praktik behövs reflekterande handledning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva studenternas erfarenheter av reflektion under sin Vfu. Studien bestÄr av tolv kvalitativa artiklar som analyserades, tre olika teman identifierades utifrÄn syftet med litteraturstudien. Dessa teman Àr; reflektion sammanlÀnkar teoretisk kunskap med praktisk kunskap, reflektion frÀmjar personlig utveckling och reflektion har betydelse för socialiseringen till sjuksköterskerollen.

Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade trÀdde i kraft 1 januari 1994. Den skulle garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder bÀttre levnadsvillkor genom att de fick rÀtt till bland annat personlig assistans. Arbetet som personlig assistent i hemmet hos personer med olika typer av funktions-nedsÀttning kan se mycket olika ut. Det har uppmÀrksammats att det finns brister i personliga assistenters arbetsmiljö. Syftet: Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet var att beskriva, förklara och jÀmföra hur ofta elitjuniorlag inom ishockey och handboll anvÀnder sig av idrottspsykologiska fÀrdigheter. (1) Hur ofta anvÀnder sig spelare av idrottspsykologiska fÀrdigheter? (2) Hur ofta uppmuntrar trÀnarna spelarna att anvÀnda idrottspsykologiska fÀrdigheter? (3) Finns det ett samband mellan trÀnarens uppmuntran av idrottspsykologiska fÀrdigheter vid trÀning och match, samt hur ofta spelarna anvÀnder dem? (4) Finns det ett samband mellan hur ofta spelarna anvÀnder idrottspsykologiska fÀrdigheter vid trÀning och match, samt med deras sjÀlvförtroende?MetodUrvalet bestod av 122 ishockey- och 89 handbollsspelare som hade en medelÄlder pÄ 16,9 Är samt 8 ishockey- och 6 handbollstrÀnare som hade en medelÄldern pÄ 39,2 Är. Respondenterna som alla var manliga besvarade enkÀterna Test of Performance Strategies (Hardy, Roberts, Thomas & Murphy 2010; Thomas, Murphy & Hardy 1999) som undersöker hur ofta idrottare anvÀnder idrottspsykologiska fÀrdigheter vid trÀning och match, samt Trait Sport Confidence Inventory (Vealey 1986) som undersöker sjÀlvförtroendet hos idrottare.ResultatResultaten visade att bÄde spelare och trÀnare anvÀnde idrottspsykologiska fÀrdigheter oftare vid match Àn trÀning. Ishockeyspelarna och trÀnarna hade mer erfarenhet av idrottspsykologi och anvÀnde ocksÄ fÀrdigheter oftare Àn handbollsspelarna och trÀnarna.