Organisationer tillÀmpar ekonomistyrning för att öka verksamhetens lönsamhet ochproduktivitet genom att pÄverka anstÀlldas beteende i en bestÀmd riktning. Till följd avorganisationers komplexitet löper det dock en risk att intentionen med styrsystem inte ligger ilinje med hur det uppfattas av anvÀndaren. Denna studie Àmnar dÀrför till att faststÀllahuruvida en organisations styrsystem uppfattas som möjliggörande alternativt begrÀnsande föranvÀndaren. AnvÀndares uppfattning besvaras dels generellt, dels genom att studera hurvariablerna anstÀllningstid, Älder och chefsnivÄ har en inverkan pÄ anvÀndarens uppfattning.Studien syftar Àven till att redogöra för möjliga förklaringar till funna samband.Denna studie och dess teorimodell utgÄr frÄn Adler och Borys (1996) forskning som hardiskuterat formaliserings utformning i termerna möjliggörande och begrÀnsande.AnvÀndarens uppfattning mÀts genom att fokusera pÄ anvÀndarens effektivitet, dessinstÀllning, dess utrymme för innovation, dess mÄl i korrelation till organisationens mÄl samtdess motivation.En avgrÀnsning har gjorts till anstÀllda med chefsbefattning pÄ ett fallföretag, Trafikverket.Insamling av data har skett genom en enkÀtundersökning. Bivariat analys har i sin turtillÀmpats för att finna korrelationer mellan den beroende variabeln, uppfattning, och deoberoende variablerna, anstÀllningstid, Älder respektive chefsnivÄ.Analysen diskuterar det empiriska materialet sammanstÀllt utifrÄn respondenters svar.Resultatet av studien visar att majoriteten av anvÀndarna uppfattar organisationens styrsystemsom möjliggörande.

Bakgrund: Personer som anvÀnder Internet kan bli övervakade och profilerade av bland annat spionprogram och cookies pÄ webbsidor. Dessa spion-program och dolda filer kan samla ihop information om anvÀndaren som skickas tillbaka till sÀndaren. Detta sker ofta utan anvÀndarens vetskap. Företag som placerar spionprogram i fildelningsprogram har syftet att samla information för att sedan rikta reklam till privatpersoner. Den information som kommer tillbaka kan sÀljas vidare i undersökande syfte för reklam till en tredje part.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur annonseringar om reporÀnteförÀndringar pÄverkar aktiekursen för banker och kommersiella fastighetsbolag samt om rÀntenivÄn har en lÄngsiktig effekt pÄ dessa branschers risk gentemot marknaden. Vidare ska det faststÀllas om det förekommer abnormala avkastningar för dessa tvÄ branscher gentemot marknaden vid annonseringstillfÀlle. Studien anvÀnder sig av en eventstudiemetodologi med sekundÀr data dÀr tillkÀnnagivanden angÄende rÀnteförÀndringar frÄn Riksbanken anvÀnds som eventdag frÄn perioden 2000-2009. Sju företag frÄn OMX Large Cap Àr indelade i tvÄ sektorer dÀr den abormala avkastningen frÄn varje bolag berÀknas för att se om det förekommer nÄgra skillnader gentemot ett marknadsindex. Vidare undersöks hur den Ärliga rÀntenivÄn pÄverkar beta och volatiliteten för banker och fastighetsbolag pÄ lÀngre sikt.Undersökningen finner en statistiskt signifikant men svag positiv korrelation mellan reporÀnteförÀndringar och banker dÀr dock inga avgörande slutsatser angÄende orsaken till detta kan faststÀllas. Kommersiella fastighetsbolag visar ingen signifikant korrelation mellan rÀnteförÀndringar och kumulativa abnormala avkastningar gentemot ett marknadsindex.

Fiskodling har visat sig pÄverka den biologiska mÄngfalden negativt, bl. a genom ökad nÀringsbelastning och Àndrad genetisk uppsÀttning genom att man avlat den odlade fisken pÄ andra egenskaper Àn vad som Àr fördelaktigt i det vilda. Syftet med denna studie var att undersöka vilken pÄverkan inplanterad fisk har pÄ invertebratfaunan och dÀrigenom den biologiska mÄngfalden. Studien Àr utförd pÄ HökensÄsomrÄdet i VÀstra Götalands lÀn dÀr det finns ett 20-tal sjöar som ingÄr i en sportfiskeverksamhet. I studien ingÄr sju stycken sjöar; fyra som Ärligen inplanteras med fisk och tre icke-inplanterade.

I studien testades 35 psykoterapeutstudenter för att undersöka sambandet mellan empati och förmÄgan att kÀnna igen mikrouttryck. Empati mÀttes med sjÀlvskattningsformulÀret Interpersonal Reactivity Index vars subskalor mÀtte följande aspekter av empati: perspektivtagande, fantasi, empatisk omsorg samt personlig oro. FörmÄga att kÀnna igen mikrouttryck testades med Micro Expression Training Tool. Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan empati och förmÄga att kÀnna igen mikrouttryck. Signifikant positivt samband fanns Àven mellan subskalan perspektivtagande och förmÄga att kÀnna igen mikrouttryck, medan subskalorna fantasi, empatisk omsorg samt personlig oro inte korrelerade med förmÄga att kÀnna igen mikrouttryck.

I föreliggande examensarbete var syftet att undersöka vad personalen pÄ ett energibolag har för attityder till anvÀndning av personlig skyddsutrustning, tillbudsrapportering och till de riskanalyser/checklistor som ska utföras samt hur de anstÀllda ser pÄ företagets sÀkerhetsarbete. I examensarbetet sökes följande frÄgestÀllningar besvaras: Vad har de understÀllda för attityd till tillbudsrapporteringen? Vad har de understÀllda för attityd till riskanalysrapportering? Hur ser de anstÀllda pÄ företagets sÀkerhetsarbete? TjugotvÄ intervjuer genomfördes med understÀllda, arbetsledare och högre chefer pÄ företaget. Intervjuerna var halvstrukturerade och genomfördes pÄ intervjupersonernas arbetsplats. Resultaten visar att det slarvades med viss utrustning som exempelvis hjÀlm.

NivÄ Civilekonomuppsats , VT 2011Nyckelord Styrelsens funktioner, styrelsens komposition, familjeföretag.Problemformulering Vilka faktorer Àr det som avgör i vilken utstrÀckning styrelsens funktioner betonas?Syfte Syftet med arbetet Àr att förklara styrelsens funktioner i familjeföretag.Uppsatsens metod Uppsatsen utgÄr frÄn den deduktiva ansatsen, dÄ det byggts upp en teoretisk referensram som sedan empiriskt prövats pÄ ett visst omrÄde. Det ges Àven plats för en induktiv ansats, för att kunna komma Ät fler aspekter som teorin inte tar upp.Teoretisk referensram I detta kapitel behandlas styrelsens funktioner och hur olika faktorer kan tÀnkas pÄverka dessa funktioner. Det utvecklas hypoteser utifrÄn vilka faktorer som pÄverkar styrelsens komposition och funktioner.Empirisk metod I detta kapitel förklaras det vilken undersökningsmetod som anvÀnts och hur det empiriska materialet har samlats in. I kapitlet beskrivs det ocksÄ hur det empiriska materialet har analyserats.Slutsats Studien visar att det finns en negativ korrelation mellan VD och styrelsens komposition och en positiv korrelation mellan fler generationer i familjen och styrelsens komposition.

NivÄ Civilekonomuppsats , VT 2011Nyckelord Styrelsens funktioner, styrelsens komposition, familjeföretag.Problemformulering Vilka faktorer Àr det som avgör i vilken utstrÀckning styrelsens funktioner betonas?Syfte Syftet med arbetet Àr att förklara styrelsens funktioner i familjeföretag.Uppsatsens metod Uppsatsen utgÄr frÄn den deduktiva ansatsen, dÄ det byggts upp en teoretisk referensram som sedan empiriskt prövats pÄ ett visst omrÄde. Det ges Àven plats för en induktiv ansats, för att kunna komma Ät fler aspekter som teorin inte tar upp.Teoretisk referensram I detta kapitel behandlas styrelsens funktioner och hur olika faktorer kan tÀnkas pÄverka dessa funktioner. Det utvecklas hypoteser utifrÄn vilka faktorer som pÄverkar styrelsens komposition och funktioner.Empirisk metod I detta kapitel förklaras det vilken undersökningsmetod som anvÀnts och hur det empiriska materialet har samlats in. I kapitlet beskrivs det ocksÄ hur det empiriska materialet har analyserats.Slutsats Studien visar att det finns en negativ korrelation mellan VD och styrelsens komposition och en positiv korrelation mellan fler generationer i familjen och styrelsens komposition.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilket eller vilka svar den religionssociologiska forskningen ger pÄ frÄgan om religionens stÀllning i det moderna samhÀllet. För att uppnÄ syftet har jag anvÀnt mig av litteraturstudium som metod samt den hermeneutiska metoden som redskap för att tolka litteraturen. Resultatet i min uppsatts visar pÄ olika variabler: privatisering, differentiering, deprivatisering, individualism, pluralism, socialisation, personlig autonomi, mÀnniskans medfödda behov samt plausibilitetsstruktur vilka alla, enligt den religionssociologiska forskningen bidrar till att förklara religionens stÀllning i det moderna samhÀllet. Slutsatserna av arbetet Àr att religionen tenderar att bli mer privatiserad och personlig. PÄ det stora hela i Europa har religionen som institution och religiositet avtagit i takt med modernisering, differentiering och sekularisering, dock Àr detta inget globalt fenomen och enligt forskarna Àr vissa omrÄden idag mer religiösa Àn nÄgonsin..

GPS anvÀnds idag för personlig navigering men dessvÀrre Àr GPS beroende av fri sikt och presterar sÀmre i en inomhusmiljö. Ett IPS, inomhuspositioneringssystem, skulle komplet-tera GPS:ens funktion samt öppna dörrar för nya anvÀndningsomrÄden inom positionering. I detta examensarbete studerades metoder och tekniker för att möjliggöra ett IPS för en mo-bil enhet. DÀr teknikerna och metoderna verifieras för att kunna implementeras i en mobil-telefon.En prototyp för ett IPS framstÀlldes för att utreda möjligheterna att navigera i en inomhus-miljö. En radiofingeravtrycksmetod baserat pÄ RSSI-mÀtningar frÄn Bluetooth-enheter im-plementerades och integrerades med en dödrÀkningsmetod som anvÀnder en IMU för att positionera anvÀndaren.

PÄ senare Är har ett nytt forskningsomrÄde kring mikroskopiska plastfragment i marin miljö, kallat mikroplaster, vuxit fram. Mikroplaster hÀrstammar frÄn antropogena kÀllor som avloppsreningsverk och vid fragmentering av makroplast. Det finns ett begrÀnsat antal studier inom omrÄdet, sÀrskilt vad gÀller svenska vatten, vilket innebÀr att det finns utrymme för mer forskning. För att bidra till forskningen har föreliggande studie undersökt sedimentprover frÄn litoralen vid sju olika platser lÀngs svenska vÀstkusten samt ett sedimentprov frÄn djupt vatten vid en av platserna. För att undersöka koncentration och distribution av mikroplaster utfördes korrelationsanalys lÀngs den svenska vÀstkusten mellan mikroplaster och tvÄ variabler; kornstorlek och salinitet.

Sammanfattning:Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva begrÀnsningar i aktivitetsförmÄgan hos personer med reumatoid artrit ( RA). En samsökning gjordes i databaserna Amed, Cinahl och Medline. Sökorden som anvÀndes var Rheumatoid arthritis, daily living, impairment och personal impact. Resultatet visade att aktiviteten duscha/bada inom aktivitetsomrÄdet personlig vÄrd var den aktivitet som begrÀnsades mest till följd av RA. Inom aktivitetsomrÄdet boende var det aktiviteten laga mat som begrÀnsades mest till följd av RA.

Cykling f?r transport har potential att vara en del av h?llbara st?der och samh?llen genom att bidra till h?llbara transporter och fr?mja fysisk aktivitet. F?r att ?ka transportcyklandet arbetar planeringsakt?rer med att vidareutveckla utvalda cykelv?gar till s? kallade supercykelv?gar. Vidareutvecklingen best?r dels av upprustning av cykelv?garnas standard och av att synligg?ra dem genom gestaltning bland annat i form av enhetlig v?gvisning.

Syfte: Studiens syfte var att reliabilitetspröva stabiliteten för M-SES för patienter med lÄngvarig smÀrta genom test-retest metoden. Syftet var Àven att undersöka samtidig validitet för M-SES, genom att utföra M-SES och SES mÀtt vid samma tillfÀlle.Metod: I studien undersöktes self-efficacy instrumentet M-SES pÄ Uppsala Akademiska sjukhus, pÄ avdelningarna för SmÀrtcentrum och SmÀrtrehabilitering. FrÄgestÀllningarna berörde vilken stabilitets reliabilitet mÀtt med test-retest som förelÄg hos M-SES, samt vilken grad av samtidig validitet som förelÄg för M-SES korrelerat med SES. Den slutliga undersökningsgruppen bestod i frÄgestÀllningen om stabilitets reliabilitet av 29 patienter (23 kvinnor, sex mÀn), och i frÄgestÀllning om samtidig validitet av 22 patienter (17 kvinnor, fem mÀn).Resultat: Vid prövning av stabilitets reliabilitet för M-SES visade resultatet en stark korrelation, med korrelationskoefficient 0,92 och p<0,05. Det förelÄg Àven en god överrensstÀmmelse för test-retest undersökningen.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarHuvudsyftet med denna studie var att skatta reliabiliteten i den svenska Försvarsmaktens fÀlttest. Ytterligare syften med studien var att undersöka huruvida antropometriska parametrar sÄsom vikt, lÀngd och BMI korrelerar med resultat pÄ fÀlttestet.MetodFör att undersöka fÀltestets reliabilitet genomförde 33 försökspersoner (fp) tvÄ fÀlttest med 48 timmars mellanrum. Fp bestod av endast mÀn dÀr genomsnittsÄldern var 22 Är, genomsnittsvikt 81 kg samt genomsnitts lÀngd 182 cm. FÀlttest innebÀr att fp springer en strÀcka pÄ 2000 m med stridsutrustning som vÀger cirka 22 kg. Test och re-test genomfördes vid samma tid pÄ dygnet.