Syftet med föreliggande examensarbete var att beskriva elever som går på individuella programmets (IV) självvärderingar och att redogöra för hur självbilden ser ut hos de elever som gått vidare från individuella programmet till ett annat gymnasieprogram. Som grund för arbetet har vi samlat in det empiriska materialet genom att använda oss av en kvantitativ metod i form av strukturerade enkäter med slutna frågor. Då vi har använt oss av två urvalsgrupper är utformningen på respektive frågoformulär lite olika, detta för att de skulle passa respektive urvalsgrupp. Enkät 1 som vänder sig till elever på IV innehåller totalt 20 frågor och enkät 2 som vänder sig till de elever som gått vidare till ett annat gymnasieprogram innehåller totalt 25 frågor. Vad det gäller enkät 1 hade vi hoppats på 50 respondenter men fick 38 av vilka vi fick utelämna 2 på grund av att frågorna inte hade besvarats korrekt.

Den tekniska utvecklingen i samha?llet ga?r fortare och fortare frama?t. Idag a?r det inte ovanligt att mobiltelefonerna anva?nds fo?r att go?ra banka?renden, hantera e-post och vara aktiv pa? sociala medier. Tekniker och lo?sningar som utvecklas ska vara kostnadseffektiva och anva?ndarva?nliga, men a?r detta pa? bekostnad av informationssa?kerheten? Fra?gesta?llningar som har besvarat handlar om vilka sa?rbarheter i tekniken som angripare kan utnyttja fo?r att ta sig in i en telefon, hur det uppta?cks och vilka proaktiva a?tga?rder som kan implementeras.

Skogsfastighetsmarknaden var tidigare reglerad så att priserna på fastigheterna inte alltid kunnats anse som marknadsvärden. När marknaden sedan avreglerades under början av 1990-talet steg fastighetspriserna kraftigt. Utvecklingen var intressant då den faktor som tidigare varit den starkast prispåverkande faktorn, virket och värdet av detta, inte alltid följde samma utveckling som fastighetspriserna vilket lett till ett gap.Detta gap har i forskningen kommit att kallats den icke-monetära nyttan, en del som inte genererade några pengar likt skogen. Tidigare forskning har fastställt att denna nytta kan bestå av äganderätt-, affektions-, natur- och rekreationsvärden samt att dessa nyttor varierar kraftigt mellan olika köpare, och hur de värderar dem. Hur en värderare då ska fastställa ett marknadsvärde när en sådan stor del av värdet utgörs av en kraftigt varierande faktor är väldigt intressant.Denna studie har därför utrett hur värderare tar hänsyn till dessa icke-monetära nyttor i sin bedömning av marknadsvärde på skogsfastigheter.

?Miljöutredning av Scandiaconsult och verksamheten på Kapellgränd 7? heter denna rapport som skrivitsav Lena Fridlund som ett examensarbete på Väg och Vattens civilingenjörsutbildning på KTH iStockholm.Intervjuer med personal, kunder och andra intressenter har genomförts för att i rapportens första del få ettrelevant underlag för att ta fram miljömål, miljöpolicy och förslag till rutiner för Scandiaconsult iStockholm.Slutsatsen av den har delen av arbetet är att för Scandiaconsult är en av de viktigaste miljöaspekternaprojekteringen och de effekter som den medför. Därav den andra delen av rapporten där riktlinjer förprojekteringen finns diskuterade. I denna del ingår även riktlinjer för avfallshantering, med motiveringenatt det är en aspekt som engagerar många och som är relativt lätt att åtgärda på kort tid. Miljöplaner börupprättas för alla de områden där en förändring, eller en kontroll av verksamheten, är lämplig.Den sista av de tre delar som rapporten består av behandlar all den verksamhet som bedrivs påKapellgränd 7 och ska hjälpa fastighetsförvaltaren Arsenalen att hitta de problem som finns i byggnaden.Här har inte aspekterna värderats utan bara identifierats.

Fel som uppstår i ett byggprojekt leder ofta till merkostnader och ett felfritt projekt är näst intill omöjligt att uppnå. Däremot kan man försöka minska risken för att fel uppstår genom god planering. Projekteringsfasen i ett byggprojekt är en mycket viktig del av projektet, det är där man kommer fram till hur byggnationen ska genomföras.Oftast är det oklart var felen startar men enligt analyserna som gjorts av Sveriges Byggindustrier, FoU-Väst och Chalmers under 1994-1996 har det visat sig att felen oftast har sina rötter redan i starten hos beställare, projektörer, materialleverantörer och utförare. Uppstår det ett fel i början följer det med under hela processen, projekteraren kontrollerar inte om arkitekten eller konstruktören har gjort fel utan bygger bara på. (Josephson & Hammarlund 1996).

Syfte: Syftet med studien är att ta reda på pedagogers uppfattning och tal om elever i behov av särskilt stöd och vilket specialpedagogiskt perspektiv som synliggörs i klassrummet.Hur talar pedagoger om elever i behov av särskilt stöd? Hur gestaltas relationen mellan pedagoger och elever i behov av särskilt stöd?Vilket specialpedagogiskt perspektiv går att urskilja i klassrummet?Hur gestaltas undervisningen i klassrummet för elever i behov av särskilt stöd? Teori: Studien utgår från två olika teorier. Symbolisk interaktionism är en teori som användas för att se hur en människa formas i samspel med andra och hur människans identitet påverkas av hur andra bemöter och uppfattar den. Den hjälper till att förstå hur elever i behov av särskilt stöd påverkas av bemötande av pedagoger och andra elever i klassrummet. Den andra teori som används är det relationella perspektivet.

Utgångspunkten i uppsatsen var att undersöka om och hur oönskade effekter av kosmetiska operationer kan ge ekonomisk ersättning. En patient som skadas i samband med behandling eller liknande åtgärd inom hälso- och sjukvård, kan genom olika regelsystem yrka på ekonomisk ersättning för en eventuell personskada. Ett sätt är att yrka på skadestånd med stöd av bestämmelserna i skadeståndslagen. Ett annat för patienten enklare sätt är att begära patientskadeersättning från den så kallade patientförsäkringen enligt patientskadelagen. Oavsett om den enskilde får patientskadeersättning eller inte, kan hon/han även yrka på skadestånd enligt skadeståndslagen.

Utgångspunkten i uppsatsen var att undersöka om och hur oönskade effekter av kosmetiska operationer kan ge ekonomisk ersättning. En patient som skadas i samband med behandling eller liknande åtgärd inom hälso- och sjukvård, kan genom olika regelsystem yrka på ekonomisk ersättning för en eventuell personskada. Ett sätt är att yrka på skadestånd med stöd av bestämmelserna i skadeståndslagen. Ett annat för patienten enklare sätt är att begära patientskadeersättning från den så kallade patientförsäkringen enligt patientskadelagen. Oavsett om den enskilde får patientskadeersättning eller inte, kan hon/han även yrka på skadestånd enligt skadeståndslagen.

Detta examensarbete inom produktutveckling ? konstruktion omfattar 15 högskolepoäng och har utförts under perioden april ? juni 2011. Examensarbetet är utfört för Lundbergs Produkter AB i Nyköping av två studenter på Mälardalens högskola.Examensarbetet påbörjades den 4/4 ? 2011 då uppstartsmötet hos Lundbergs Produkter AB i Nyköping hölls. Gruppens uppdrag var att konstruera ett nytt fäste som skulle fixera samt stabilisera en trådhylla mot en standardkonsol.

Idag finns det enligt Statistiska Centralbyrån omkring 165 000 personer som är synnedsatta, varav cirka 23 000 är gravt synnedsatta och blinda. Dock tyder den demografiska utvecklingen på en kraftigt ökad livslängd och därmed kan dessa siffror väntas öka, då synnedsättning är en av de funktionsnedsättningar som blir vanligare och vanligare hos äldre. Genom landats syncentraler tränas orienteringsnedsatta i hur de skall kunna orientera sig i trafiken med hjälp av bland annat utformningar i gatumiljön som informationsindikatorer. Teknikkäppen är ett hjälpmedel för att kunna ta in denna taktila information och identifiera hinder. Många av de personer som har synnedsättning eller blindhet använder sig av den information som bildar såkallade ledstråk.

Syftet med föreliggande examensarbete var att beskriva elever som går på individuella programmets (IV) självvärderingar och att redogöra för hur självbilden ser ut hos de elever som gått vidare från individuella programmet till ett annat gymnasieprogram. Som grund för arbetet har vi samlat in det empiriska materialet genom att använda oss av en kvantitativ metod i form av strukturerade enkäter med slutna frågor. Då vi har använt oss av två urvalsgrupper är utformningen på respektive frågoformulär lite olika, detta för att de skulle passa respektive urvalsgrupp. Enkät 1 som vänder sig till elever på IV innehåller totalt 20 frågor och enkät 2 som vänder sig till de elever som gått vidare till ett annat gymnasieprogram innehåller totalt 25 frågor. Vad det gäller enkät 1 hade vi hoppats på 50 respondenter men fick 38 av vilka vi fick utelämna 2 på grund av att frågorna inte hade besvarats korrekt.

På grund av ökad produktkomplexitet och digitala arbetssätt har fler företag insett nyttan i att implementera och använda sig av bra system för Produkt Lifecycle Management och Product Data Management för att hantera produkten genom dess livscykel. Funktionen hos PLM-system är framförallt att se till att alla har tillgång till den senast uppdaterade datan. Detta uppnås genom ett centralt ställe att lagra produktdata samt möjlighet att strukturera och hantera datan. Scania använder sig av Spectra och Enovia för att strukturera och lagra dagens konstruktionsdata. På senare år har digital provmontering införts i chassiproduktion som ett komplement till den fysiska provmonteringen.

BAKGRUNDUnder 2000?talet har transaktionsvolymen på fastighetsmarknaden ökat allt mer samtidigt som likriktningeninom fastighetsvärderingen blivit allt högre i och med fastighetsbolagens redovisning till verkligt värde enligtIAS 40. Dragningen mot notering på börsen blir också allt starkare.PROBLEM OCH SYFTEUppsatsen vill belysa vilka affärsidéer och strategier som ligger till grund för företagens olika syn påfastighetsinnehav och med detta som utgångspunkt ge en bild av fastighetsbolagen på Stockholmsbörsen.Deras strategi och affärsidé jämförs därefter med utfallet för 2006 för att visa om de verkligen handlar påsamma sätt som de kommunicerar att de gör. Vikten av korrekt kommunikation från bolaget till användare avredovisningsinformationen är grundläggande och en skillnad mellan affärsidé och verkligt agerande kan varaavgörande för en investering i bolaget.AVGRÄNSNINGARStudien omfattar fastighetsbolag på Stockholmsbörsen under 2006 med en betydande andel kommersiellafastigheter.METODFöretagens årsredovisningar har studerats avseende affärsidéer och strategier. Därefter har deras ekonomiskautfall för 2006 bearbetats och analyserats för att göra en jämförelse mellan deras kommunicerade strategi ochderas handlande under 2006.

Syfte: Syftet med studien är att belysa Göteborgs Stads förskoleenkäts styrkor och svagheter samt att undersöka vilka faktorer som har störst betydelse för enkätens svarsfrekvens. Det finns dessutom en underordnad målsättning med studien som innebär att resultatet kan komma att användas för att modernisera och förbättra enkäten ur ett såväl vårdnadshavare- som verksamhetsperspektiv.Teori: För att få förståelse för vad som kan motivera vårdnadshavarna att svara på enkäten har bland annat teori om motivationspsykologi legat till grund. En annan teoretisk utgångspunkt för studien återfinns inom socialpsykologin som handlar om att utifrån människors interaktion och medlemskap i sociala grupper förstå, förklara och förutsäga deras tankar, känslor, attityder och handlingar. Även teorier om enkäters uppbyggnad speglas i studiens teoriavsnitt. Metod: För att uppnå studiens syfte har studien utförts i två parallella processer.

Arbetet omfattar ett produktutvecklingsprojekt av en plåsterautomat för företaget Plusab AB. Företaget tillverkar idag en plåsterautomat som monteras på en första hjälpen-tavla eller vägg. De önskar en lösning som är lättare att montera ihop än automaten de tillverkar idag där limning ingår. Arbetet har utförts av två studenter vid Mälardalens högskola i form av ett examensarbete på C-nivå, det vill säga 15hp per person.Den huvudsakliga frågeställningen för arbetet är hur konstruktion och form kan förändras för att nå en bättre hanterbarhet i produktion samt vid användning. Metoden som används bygger på teorier inom produktutveckling och de produktutvecklingsverktyg som anses relevanta för projektet.