Studiens syfte ?r att unders?ka vilka tolkningar och beskrivningar tittaren g?r av de produktplaceringar presenteras i TV-serien Snabba Cash. Mer specifikt studeras vad som kr?vs f?r att f?nga tittarens uppm?rksamhet vid produktplaceringar och hur exponeringarna f?r publiken att resonera och motivera sina upplevelser av det varum?rket som marknadsf?rs. Med fr?gest?llningen hur uppfattar unga vuxna produktplaceringar av specifika varum?rken som marknadsf?rs i TV-serien Snabba Cash och p? vilka s?tt p?verkar uppfattningarna attityden mot varum?rket? Studien har en deskriptiv och explorativ kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av djup karakt?r. Det teoretiska ramverket best?r av Persuasion Knowledge Model (PKM) och Elaboration Knowledge Model (ELM).

Vårt syfte med uppsatsen är att kombinera litteratur kring korporativt varumärke och ledarskap för att skapa ett teoretiskt ramverk. I vårt ramverk vill vi lyfta fram en effektiv ledares egenskaper och roll då det korporativa varumärket kommuniceras internt. Vidare vill vi studera ledare på ett företag för att skapa förståelse för hur de gör och om de använder den effektiva ledarens egenskaper då det korporativa varumärket kommuniceras internt. För att besvara uppsatsens syfte har vi gjort en litteraturstudie samt använt oss av en kvalitativ fallstudie. I fallstudien har vi använt oss av primärdata, i form av intervjuer, samt sekundärdata.

Syftet med uppsatsen var att unders?ka de strategier som skapar l?nsamhet f?r ett influencergrundat f?retag, samt de faktorer som p?verkar kundens k?pbeslut, kundlojalitet och uppfattning. I tidigare forskning ses skapandet av starka varum?rken med influencers som grund och kundens uppfattning av dessa som tv? skilda forskningsomr?den. Vi s?g d?rf?r en lucka g?llande kombinationen av dessa tv?; hur man skapar framg?ngsrika influencergrundade f?retag, och hur dessa f?retag uppfattas av kunder. Rapporten behandlar en kvalitativ unders?kning i form av insamlad sekund?rk?lla d?r information har tagits fr?n offentliga uttalanden i media och podcasts.

Företag under tillväxt som befinner sig i inledningsfasen av att utveckla ett korporativt varumärke har en del utmaningar framför sig. Vi har funnit att integrationen av nyförvärvade enheter måste hanteras väldigt noggrant och integreras med organisationens övergripande kultur samtidigt som man är öppen för en viss kulturell varians. Vi har också funnit att utvecklingen av det korporativa varumärket är förankrat i organisationskulturen eftersom det är där grunden för de värderingar som sedan ska förmedlas genom det korporativa varumärket bildas. För att detta ska ske krävs således att man lägger stor vikt vid kommunikationen inom organisationen. Genom effektiv kommunikation underlättar man det korporativa varumärkets förankring i organisationskulturen, vilket också innebär att de anställda involveras till att ?leva med varumärket? och blir så kallade ?brand champions?..

Syftet med det h?r arbetet var att visa hur ett varum?rke kan byggas och att prova detta genom en kollektion m?bler och inredningsprodukter under arbetsnamnet îTextila sammanfogningar ñ Gone Bananasî. MÂlet var att p examensutst?llningen kunna presentera en kollektion m?bler. Vi skulle ocks vid examensarbetets slut ha utvecklat en grund till vÂrt varum?rke i bild och text om oss och vad vi g?r.

I den h?r uppsatsen behandlas m?jligheten att reglera r?tten till sin egen r?st inom den svenska immaterialr?ttsliga lagstiftningen samt Lag (1978:800) om namn och bild i reklam. Uppsatsen ?r ?mnad att f?nga upp en upptrappande problematik som kontinuerligt diskuteras inom AI-diskursen, n?mligen hur AI-system med avancerade maskin- och djupinl?rningsmodeller numera kan efterlikna och manipulera verkliga personers r?ster utan att n?got samtycke har inh?mtats f?r r?stanv?ndningen i fr?ga. Unders?kningsf?rem?let har d?rmed inramats i en AI-r?ttslig kontext, d?r uppsatsen utreder hur anv?ndandet av AI-genererade r?ster f?rh?ller sig till den svenska upphovs- och varum?rkesr?tten samt Lag (1978:800) om namn och bild i reklam.

Syftet med det h?r arbetet var att visa hur ett varum?rke kan byggas och att prova detta genom en kollektion m?bler och inredningsprodukter under arbetsnamnet îTextila sammanfogningar ñ Gone Bananasî. MÂlet var att p examensutst?llningen kunna presentera en kollektion m?bler. Vi skulle ocks vid examensarbetets slut ha utvecklat en grund till vÂrt varum?rke i bild och text om oss och vad vi g?r.

Brand loyalty plays a significant role in the success of a business through maintaining and retaining relationships with consumers. Despite companies' extensive use of influencer marketing in order to promote and create brand exposure within Generation Z, there is a lack of sufficient research on influencer marketing?s effect on brand loyalty. Therefore the purpose of this research is to investigate how influencer marketing affects brand loyalty within Generation Z. A quantitative research method was conducted by using a survey, whereby 193 respondents within the age of 18-29 participated.

Syftet med uppsatsen är att undersöka varu-märkeslagets samstämmighet i synen på utvalda områden i byggandet av Skånes varumärke. Vi finner att den interna samstämmigheten inom värderingarna inom Region Skåne överlag är god, men behöver förbättras när det gäller strategin för hur visionerna för varumärket skall förverkligas. Genom att applicera den korporativa varumärkesteorin på Region Skåne finner vi även att denna har ett förklaringsvärde när det gäller att förstå och analysera en regions process med att bygga ett varumärke..

Denna uppsats behandlar hur varumärken kan förstärkas genom tillämpning av de olika country of origin strategierna. Vi har använt en kvalitativ undersökning av två fallföretag för att besvara vårt syfte. Vi har kommit fram till att företag som tillämpar effekterna av country of origin kan på ett effektivt sätt förstärka sitt varumärke. Brand origin strategin anser vi vara mest lämplig vid ett varumärkes introduktion på marknaden medan country image är en strategi som är hållbar i ett längre perspektiv..

This bachelor thesis aims to analyse archaeological finds related to mead during the Late Iron Age in southern Scandinavia. Five central places from the Iron Age are compared to five historical texts, that in some way connects to either the central places or to the use of mead. This will be done by using action theory. The action theory focuses on what kind of actions humans have done to create social and cultural purposes. Since the last part of the Late Iron Age, the Viking Age, is getting more popular due to movies, games and tv-shows it is also relevant to study how modern-day mead represents the Viking Age through its marketing.

I en allt st?rre utstr?ckning syns h?llbara designinitiativ p? modemarknaden. S?rskilt de initiativ som kallas resale, repair, recycle och upcycle. Inneb?rden av dessa h?llbara designinitiativ kan sammanfattas som att gamla material eller hela modevaror f?r f?rl?ngda liv genom att de f?r?dlas eller p? andra s?tt f?rb?ttras.

I denna studie avser vi att undersöka hur varumärken, främst de korporativa, kan förstärkas genom tillämpning av de olika country of origin strategierna i företagens varumärkesbyggande. För att uppfylla vårt syfte har vi valt att utföra en kvalitativ undersökning av två fallföretag. Vi har samlat data till empirin i form av intervjuer, butiksobservationer, hemsidor samt diverse nedskriven dokumentation. I analysen tolkas sedan empirin i skenet av teorier kring varumärkesbyggande och country of origin. Genom att tillämpa effekterna av country of origin kan företag på ett effektivt sätt förstärka sitt varumärke.

Sponsring har blivit en av de vanligaste marknadsf?ringsmetoderna och forts?tter att v?xa i popularitet. Sponsring inneb?r att ett f?retag k?per r?tten att associera sig med en r?ttighet, till exempel en idrottsklubb. Anledningen till dess popularitet kan ha att g?ra med dess varum?rkesbyggande egenskaper.

Medborgarsammanslutningar har funnits i Sverige sedan 1800-talet och delas upp i folkrörelser, som är av mer ideell karaktär, och intresseorganisationer som sätter de egna medlemmarnas bästa i första rummet. Medborgerligt deltagande i det politiska systemet motiveras med att demokratin ökar då medborgarna tillåts uttrycka sina åsikter. Det svenska systemet har länge präglats av en hög grad av korporatism där medborgarsammanslutningar i hög grad har inkorporerats inom kommunalt och statligt beslutsfattande. Idag talas det dock allt oftare om att det svenska systemet håller på att förändras, att det pågår en avkorporatisering. Enligt många forskare håller det svenska samhället på att ersättas av en växande pluralism där medborgarsammanslutningarnas starka band till staten löses upp.