Under senare tid har fler och fler forskare betonat det sociala kapitalets betydelse för samhället. Men vilken betydelse har välfärden i denna aspekt? Det finns en stark Koppling mellan trygghet och socialt kapital, vissa går så långt som att säga att trygghet är en fundamental faktor för att undvika sociala fällor. Men kan man då skapa socialt kapital genom välfärden? Detta skulle innebära att en generösare välfärd mer är en investering för samhället än en välgörenhet..

Det finns en välkänd Koppling mellan social bakgrund och framgång i skolan. Tidigare forskning visar också på ett samband mellan tillgång till socialt kapital och skolresultat. Med ett fåtal undantag, har denna Koppling dock inte studerats i svenska förhållanden. Syftet med denna studie är att fylla denna kunskapslucka, och samtidigt undersöka om tillgången till socialt kapital förstärker eller utjämnar skillnader mellan elever med olika social bakgrund. Utifrån de teorier som utvecklats av bland andra Pierre Bourdieu och Nan Lin definierar jag socialt kapital som de värdefulla resurser ? ekonomiska, kulturella, sociala eller andra ? som är tillgängliga för individen genom hennes relationer till andra.

E-handeln i Sverige är en växande trend och nästa varje år slås nya rekord för den totala omsättningen. I takt med den ökande konsumtion kan man ställa sig frågan om hur säker konsumenterna känner sig, hur deras handelsvanor ser ut och hur deras kunskap om trygg e-handel ser ut. År 2011 publicerades en rapport med namnet Svenskarna och internet som visade att handla på internet tillhörde en av de vanligaste aktiviteterna för internetanvändarna. Trots många rapporter och undersökningar kring handelsvanor på internet hos den vanliga internetanvändaren är det svårt att hitta undersökningar kring deras förtroende för säkerheten. Har deras säkerhetsförtroende någon Koppling till deras handelsvanor, använder de det säkraste betalningssättet, har de kunskap kring begreppet trygg e-handel? Detta några frågor jag tänkt besvara med hjälp av min studie.Syftet med studien är att undersöka konsumenters handelsvanor, kunskap om trygg e-handel och säkerhetsförtroende inom e-handel.

I dagens snabbt föränderliga affärssamhälle är innovation en nödvändig förutsättning för framgång och kanske till och med för överlevnad. Det är på grund av detta som innovation har tagit sig till toppen av agendan i organisationer runt om i världen. Organisationskultur är avgörande för innovation och företag behöver förstå denna Koppling bättre för att kunna dra nytta av det. Innovation uppkommer genom bra idéer som kopplas till en kultur och ett bra arbetsklimat. Innovation har blivit viktigt i organisationer och en kultur som stödjer innovation kan vara nödvändig.

En företagskonkurs får ofrånkomligen återverkningar för de intressenter som har en Koppling till det drabbade företaget. Det är för intressenter därför betydelsefullt att kunna förutspå konkurs.Studiens syfte var att utvärdera en teoretisk modell för prognostisering av konkurs genom analys av nyckeltal. Detta utfördes genom egna skattningar av regressionsmodeller. Vidare testades modellernas klassificeringsförmåga med avseende på framtida konkurs. Studien tyder på att ett företags storlek är, relativt andra undersökta egenskaper, den bästa indikatorn för framtida konkurs..

Detta examensarbete syftar till att observera och diskutera bruket av en pedagogisk praxis som berör populär- och ungdomskultur inom bildämnet. Problemställningen täcker aspekter som den populärkulturella integrationen i dagens bildundervisning, ungdoms-kulturens fördelar och nackdelar i undervisningssammanhang, samt hur bildpedagoger kan närma sig en engagemangspedagogik som på lämpligt sätt drar fördel av populär- och ungdomskultur. Undersökningen som utfördes är en kvalitativ-kvantitativ intervju/enkät som fokuserar på tjugo stycken kommunalt yrkesverksamma lärare. Frågorna berörde punkter som deras föreställningar och resonemang kring den egna praktiken och dess tematiska innehåll och arbetsmetoder, samt vilka professionella värderingar de lägger till begrepp som tradition, ungdomskultur och senmodernitet i Koppling till bildundervisning. Studien samlade också in data på lärararnas observationer gällande önskemål och viljor hos elever kring ett populärkulturellt ämnesinnehåll.

Bakgrund: Konkurrensen för svenska tillverkningsföretag finns på både global och lokal nivå idag, något som gör det viktigare för företag att hålla hög effektivitet. Det försvåras av den ökade dynamiken på marknader och oväntade konjunktursvängningar som leder till en ökad osäkerhet för företag. Företag utformar sourcingstrategier för att uppnå ett högre värdeskapande och utformandet av strategierna antyds i litteraturen ha en Koppling till konjunkturen, och det faktum att inköpschefsindex används som en konjunkturindikator styrker att det finns en relation mellan dem.Syfte: Inledningsvis syftar studien till att undersöka om inköpschefer i svenska tillverkningsföretag upplever en större osäkerhet i dagens ekonomiska omvärld, samt om det finns större fokus på strategiskt inköp. Vidare syftar studien till att utreda om konjunkturen har någon inverkan på val av sourcingstrategier, och det utifrån vad som lyfts fram som anledningar för och emot att sourca globalt respektive lokalt, samt genom att se om andra sourcingstrategier i form av strategier för antal leverantörer, storlek på leverantör och outsourcing visar på en Koppling till konjunkturen.Slutsats: Svenska tillverkningsföretag upplever inte en ökad osäkerhet i omvärlden, vilket delvis följer av att de inte upplever sämre tillförlitlighet i prognoser. Allt större fokus läggs på inköpsfunktionen, och företag har insett vikten av och tagit steget till ett strategiskt inköp och lägger därmed mer tanke bakom sourcingbeslut.

Utifrån varumärkesteorier undersöka vilka konsekvenser H&M´s beslut att lansera sitt nya varumärke COS som ett fristående varumärke utan någon synlig Koppling till H&M har haft på konsumenternas uppfattning om varumärkena. Vi dragit slutsatsen att konsumenterna påverkas positivt av H&M´s val att övergå till ett House of Brands och lansera COS som ett fristående varumärke. Den osynliga, men samtidigt tydliga Kopplingen är en viktig framgångsfaktor..

Syftet med studien är att kartlägga hur kunskap, attityd och beteende samverkar kring begreppet jämställdhet. En enkätundersökning genomfördes till ett specifikt utvald organisation. Enkäten är både kvantitativ och kvalitativ. Resultatet visar att det inom denna organisation finns en kunskapsbrist av ett jämställdhetsarbete, det går även att se en Koppling mellan attityder och den befintliga kunskapen. Kopplingen mellan attityd och beteende är dock svag.

Företag arbetar idag mer aktivt med miljöfrågor då det kan generera flera fördelar för dem. Allt fler företag väljer därför att utbilda sina anställda inom miljöfrågor som en del i detta arbete. För att man ska kunna öka människors miljömedvetenhet måste man påverka deras attityder och frågan är om man kan göra det med hjälp av utbildning?Studier tyder på att människors attityder är mycket svåra att påverka då det finns flera faktorer som är kopplade till denna förändringsprocess. Människor verkar samtidigt påverkas av de värderingar som finns i samhället och att försöka förändra attityder med hjälp av kunskap kan därför ses som överdrivet optimistiskt. Syftet med det här arbetet är att undersöka om det finns någon möjlighet att förändra människors attityder till miljöfrågor med hjälp av utbildning.

SkolanKlassrummenProjektet har till stor del utgått från klassrummen som är skolans i utbildningssyfte viktigaste enhet. I och med att lärarens roll har förändrats från en förmedlande roll bakom katedern till en handledande roll mitt i klassrummet så har önskemålen på klassrummen också förändrats. Jag har valt att bryta upp det rektangulära klassrummets hierarki och istället tillämpa ett kvadratiskt klassrum på 8x8 meter. I anslutning till varje klassrum som har getts utsikt över den lugnaste platsen i området ? eklunden ? finns både grupprum och uteplats.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att genom intervjuer kartlägga samordnarnas arbete för fysisk aktivitet på recept(FaR®) i sex landsting. Tre av de landsting vars invånare i genomsnitt har bland den lägsta respektive högsta socioekonomiska statusen i Sverige. Statusen är baserad på disponibel inkomst, nivå av utbildning, antal mottagare av ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning till flyktingar, arbetslöshet samt arbetslösa i arbetsåtgärder. Intervjuerna genomfördes för att undersöka om, och i så fall i vilken utsträckning, den socioekonomiska statusen hos invånarna har en Koppling till FaR-samordningen och mängden förskrivna FaR i landstinget. Med detta var tanken att se om något tyder på att invånarna i de landsting vars invånare har lägre socioekonomisk status missgynnas.Metod? Vilka hinder respektive förutsättningar för FaR-samordningen finns i de sex landsting som ingår i studien?? Finns det tecken på Koppling till den socioekonomiska statusen hos invånarna och FaR-samordning enligt samordnarna?? Hur ser omfattningen gällande antalet förskrivna FaR ut i respektive landsting?Som metod i studien användes kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer där sex informanter med rollen att samordna FaR i landstingen intervjuades.

Studiens syfte är att undersöka vilken svensk skönlitteratur som används i svenskundervisningen på gymnasiet. Undersökningen belyser litteraturundervisning på gymnasiet med Koppling till ett litterärt svenskt kulturarv. Den empiriska undersökningen grundar sig på en enkätundersökning med svensklärare på gymnasiet och på en jämförelse med sexton utvalda antologier för gymnasiet. I enkätundersökningen deltog lärare från tio olika skolor i tre olika kommuner. Resultatet visar att det först och främst är elevernas intressen som styr lärarnas val av skönlitteratur.

I detta arbete undersöks några lärares föreställningar om Kopplingar mellan språk, klass och skolframgång. Med utgångspunkt i skolans reflexiva förhållande till språket analyseras hur lärarna ser på arbetarklasselevers svårighet att förstå ett språk de inte är socialiserade i och hur denna syn påverkar undervisningen och elevernas möjlighet att lyckas i skolan. Tre lärare från två olika skolor har intervjuats och deras berättelser och upplevelser har tjänat som grund till analysen och teorierna. Två av intervjuerna har spelats in och sedan transkriberats medan den tredje intervjun har utförts skriftligt då informanten inte har kunnat närvara. Med utgångspunkt i aktuell statistik om klassrelaterad differentiering i skolan stödjer sig denna studie på Bernard Lahires (2008) teser om det dissonanta mötet mellan arbetarklasselevernas praktiska förhållande till språket och skolans krav på ett reflexivt, objektifierat språk, samt på Basil Bernsteins (1975) kodteori kopplad till skolframgång och på Ann Runfors (2010) diskussion kring kategoriseringen och underkännandet av vissa elever i namn av utjämning.

Syftet med vår undersökning var att se huruvida lärare, elever och föräldrar i skolår tre samt i skolår sex anser att skolans matematikundervisning är relaterad till vardagen. Som metod för att få svar på denna fråga använde vi oss av en enkätundersökning som genomfördes av lärare, elever och föräldrar i år tre och sex. Resultatet visar att föräldrarna anser att matematikundervisningen i skolan till stor del kan kopplas till den vardagsrelaterade matematiken medan majoriteten av elever och lärare endast menar att Koppling förekommer till viss del..