SAMMANFATTNINGSyfte: Uppsatsens syfte var att undersöka om det fanns några samband mellan ålder, iso-BMI, upplevt problem av övervikten och motivation till förändring hos barnen som behandlas på överviktsenheten för barn och ungdom. Metod: Designen var en tvärsnittstudie med kvantitativ ansats och materialet är delar av de anamnesformulär som barnen fyllt i inför nybesöket på överviktsenheten samt iso-BMI från sjukhusjournaler. Statistiska analyser gjordes i SPSS. I studien ingick 118 barn; 54 flickor och 64 pojkar.                                                                   Resultat: Studien visade att 94,4 % av flickorna och 76,6% av pojkarna upplevde att deras övervikt var ett problem.

I vår undersökning studerar vi sambandet mellan de sociala nätverken och invandrares situation på arbetsmarknaden. Vi undersöker vilken effekt de sociala nätverken har för en matchning mellan utbildnings- och yrkesnivå för svenska invandrare. Vår uppfattning är att det inte bara är viktigt att individerna är i arbetskraften utan att det även är av stor vikt att de har yrken efter deras kompetens. Av denna anledning bygger vi vår studie på en modell som har matchningen mellan utbildningsnivå och yrkesnivå som beroende variabel. Denna direkta Koppling mellan utbildning och yrke har inte tidigare varit i fokus när det kommer till studier kring integration och betydelsen av sociala nätverk.

Intresset för det valda uppsatsämnet uppstod av att se om det är kultur som påverkar varumärkesassociationer. Det var därmed intressant att fördjupa sig i två olika kulturer, nämligen USA och Sverige. Detta för att göra studien mer intresseväckande, då det handlar om en jämförelse mellan dessa två länder och för att ?verklighetsförankra? studien.Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ ansats och avser att studera konsumenternas varumärkesassociationer. Den komponent som har analyserats, för att undersöka vilka associationer som uppstår är kulturellt bakgrund.

En individs framtida hälsa påverkas i hög grad av förhållanden under den första tiden i livet. Det är därför av hög prioritet inom folkhälsa att undersöka hur omgivningen på bästa sätt kan tillrättaläggas för att främja barnens framtida hälsa. Spädbarnets främsta miljö är dess föräldrar. Övergången till rollen som förälder kan dock vara svår. Hjälp och stöd från samhället behövs för att kunna mästra föräldraskapet och kunna ge sitt barn den trygghet det behöver.

Den Europeiska Unionen är en mångfacetterad samling länder med ett brett spektra av historisk bakgrund, geografisk placering och ekonomiska förhållanden. I denna uppsats undersöks huruvida en gemensam europeisk identitet kan bidra till en ökad tillit från medborgarna i unionen till EU som institution.Uppsatsens teoretiska underlag består av tidigare forskning. Denna forskning skapar ett fundament för den statistiska modell som används för att besvara frågeställningen.Med hjälp av data samlad ur bland annat Eurobarometerrapporter tar uppsatsen, via multipel linjär regression, fram en modell som förklarar förhållandet mellan den beroende variabeln ?förtroende för EU? och de oberoende variablerna ?uppfattning av gemensam europeisk identitet?, ?avstånd till Bryssel?, ?BNP per capita? och ?antal år som medlem i EU?.Resultatet visar en Koppling mellan en högre grad av upplevd gemensam identitet hos medborgarna i ett land och ett ökat förtroende för EU.Vidare visar modellen ett negativt samband mellan förtroendet för EU och ett stigande värde på var och en av de övriga förklaringsvariablerna. Med andra ord: ju längre avstånd till Bryssel, ju högre BNP per capita och ju längre medlemskap i unionen desto lägre förtroende känner den genomsnittlige medborgaren för EU..

Arbetet avser att skapa en uppfattning om den samhälleliga synen på förskolans arbete med modersmål och icke-svenskhet i förskolan. Ett syfte är att ta reda på hur olika yrkeskategorier, som har Koppling till förskolan, ser på betydelsen av att barn får utveckla sitt modersmål i förskolan. Ett annat är att belysa hur dessa yrkeskategorier uppfattar förskolans arbete med modersmål, och ett tredje är att studera hur dessa yrkeskategorier anser att man konkret kan gå till väga för att utveckla barns modersmål. Eftersom syftena innebär att undersöka människors uppfattningar om en företeelse, har en fenomenologisk metod med kvalitativa forskningsintervjuer valts som instrument. Det empiriska arbetet omfattar personer som yrkesmässigt kommer i kontakt med utlandsfödda barn och föräldrar.I motsats till tidigare forskningar visar studien inte någon tydlig negativ bild av modersmål i samhället, emellertid åskådliggörs att bristande insikter i verksamheten och den nära omgivningens känsla av uppgivenhet utgör starka hinder för att arbeta med modersmål.

Detta examensarbete handlade om förskolans läroplan (Lpfö98). Syftet med undersökningen var att beskriva läroplanens betydelse för förskollärare och föräldrar. Hur samverkan mellan hem och förskola kan se ut, vilken kännedom föräldrar har om läroplanen och hur informationen om läroplanen till föräldrar kan se ut var de övriga frågeställningarna. Bakgrunden tar upp förskolans utveckling med fokus på styrning, förskolans egna läroplan och samverkan mellan hem och förskola. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning och mätinstrumenten bestod av intervjuer med förskollärare och en enkätundersökning bland föräldrar till barn i förskolan.

Forskarna är överens, kriser har blivit ett oundvikligt inslag i dagensinformationssamhälle. Ett särskilt fokus ligger på hur immateriella värden påverkas. Immateriella värden syftar bland annat till en organisations varumärke och förtroendekapital. Parallellt med den här utvecklingen har även behovet av god krishantering växt fram. Det är numera allmänt vedertaget att god krishantering inte bara kan hjälp en organisation under en kris utan även stärka organisationens varumärke och förtroende efter krisen.Utifrån dessa resonemang såg jag det intressant att undersöka krismedvetenheten med Koppling till varumärkesfrågor hos de kommunikationsansvariga på den statliga myndigheten Vägverket.

Studiens övergripande syfte är att undersöka motivation i arbetslivet. Studiens syfte bröts ner i tre frågeställningar. Den första handlar om vilka motivationsfaktorer som kan påverka viljan att gå till jobbet. Den andra handlar om vilka motivationsfaktorer som har störst betydelse och varför dessa tillskrivs den betydelsen. Studiens tredje och sista frågeställning handlar om hur de olika motivationsfaktorerna kan användas för att öka medarbetarnas motivation.Den tidigare forskningen utgår från Maslows och Herzbergs teorier om motivation.

Social mjukvara är nu för tiden en del av vardagen och dess statusrader förmedlaranvändarens förehavanden och tankar till vänkretsen. En intressant företeelse angåendestatusraden är att användarna utnyttjar referenser till den musik de för närvarande lyssnar påför att uttrycka sig däri. Eftersom Internet alltmer flyttar ut på mobila enheter följer ävendessa sociala mjukvaror och dess beteenden med. Musikdelning bör därför följa sammamönster. Denna rapport undersöker om geografisk plats kan användas för att dela musik medmobil teknologi samt om det finns en Koppling mellan musik och plats.För att utforska detta har en prototyp i form av en mobilapplikation, med namn TownTracks,konstruerats.

Bakgrund: Företag som har utvecklat ett BSC med finansiella mått, mått förinterna processer, kundtillfredsställelse samt innovations-ochinlärningsförmåga, har en grund för ett välfungerande styrsystem ochbör därför utgå från denna som bas för belöningssystemet. I syfte att fåbelöningssystemet att bli en integrerad del i företagsverksamhetsstyrning bör Balanced Scorecard användas som bas förbelöningssystemet. Detta leder bland annat till att alltför kortsiktigvinstinriktning undviks.Metod: Vi har genomfört en fallstudie på företaget SCA Packaging Sweden.Denna studie innefattar en kvalitativ undersökning med abduktion somforskningsansats samt en kvantitativ undersökning. Datainsamlingenav primärdata för den kvalitativa undersökningen har skett genomkvalitativa intervjuer, och den kvantitativa studien bygger på enenkätundersökning.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur SCA Packaging använderBalanced Scorecard och belöningssystemet, samt analysera omföretagets BSC kan användas som grund för belöningar. Vidare har viambitionen att belysa huruvida ett Balanced Scorecard skulle motiveratill högre prestation enligt medarbetarna på SCA Packaging.Slutsats: Utifrån litteratur och empiri har det framgått att SCA Packaging tillstor del inte använder BSC på det sätt som den teoretiskareferensramen föreslår.

Friluftsliv är ute i naturen där upplevelsen av naturen är viktigast tillsammans med fysisk motion i olika former, samvaro och rekreation, inte jämförelse eller prestation med tävling. Min studie syftar till att undersöka vad och hur högstadieelever och lärare tycker och tänker om friluftsliv i skolan på idrotten, främst ifall de ser en Koppling om friluftsliv kan vara bra för hälsan. I studien har jag valt att använda mig av kvantitativ metod, det vill säga enkäter till elever, lärarna har jag inriktat mig på att intervjua. Studien har omfattat två stycken högstadieskolor i norra Sverige, totalt har 76 enkäter genomförts och bearbetats samt intervjuer med två stycken lärare. Resultaten synliggör att friluftsliv anses som något bra för hälsan.

Belo?ningssystem a?r ett styrverktyg som anva?nds fo?r att styra en verksamhet till ett eller flera uppsatta ma?l. Under senare a?r har belo?ningssystem bo?rjat ifra?gasa?ttas. Teoretiker har genomfo?rt studier som visar pa? att ett belo?ningssystems effekter inte alltid a?r positiva.

Denna studie utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och syftet med studien är att undersöka huruvida seminarier som arbets- och bedömningsform kan främja intresset för olika moment inom naturvetenskap i allmänhet och biologi i synnerhet, samt att undersöka huruvida seminarier även kan fungera som ett bra bedömningsverktyg. De metoder som användes i studien var enkät och intervju. Studien utfördes i tre moment. Först genomfördes seminarier inom ämnet biologi i en årskurs 8. Därefter besvarades en enkät av ca. 60 elever från seminarieromgången.

Inslag av upplevelsebaserade utställningar, såsom museum och science centers, i skolans verksamhet är ofta uppskattade av både lärare och elever. Utbudet av utställningar har ökat de senaste 15 åren och forskning som gjorts inom området visar att det finns brister i hur lärare använder den externa resursen som dessa utställningar utgör. Resultaten pekar på att klasserna ofta är oförberedda och att utställningsbesöket sker som en isolerad händelse som inte införlivas i det arbete som äger rum i skolan. Kunskap om hur den informella lärandemiljön i utställningen länkas samman med den formella lärandemiljön i skolan är önskvärd och detta arbete syftade till att bidra till sådan kunskap. I studien har elva lärares erfarenheter av att använda en upplevelsebaserad utställning i undervisningen undersökts genom en kvantitativ och en kvalitativ metod.