Artificiella solljusbilder kan ge positiva ka?nslor och upplevas som naturligt solljus i interio?ra miljo?er. I en tid da?r ljusniva?er och standardva?rden prioriteras blir det unika och intressanta allt viktigare i ljusdesignen. Utifra?n ma?nniskans tendens att fo?redra det naturliga kan ett artificiellt ljus som imiterar det naturliga ocksa? ge va?lma?ende och harmoni fo?r oss.

Nursing care of persons having dementia diseases affecting the frontal lobes, sets special demands on the staff, but the knowledge about how to best tailor nursing care is sparse. The aim of the study was to illuminate possibilities and difficulties in nursing care of persons having dementia diseases with frontal lobe dysfunction and was carried out as a descriptive, qualitative study, based on a review of medical records and interviews with nursing staff (n=10) that was analysed with qualitative content analysis. The difficulties were related to the patients lack of inhibition and judgement, anxiety, agitation, reduced ability to care for physical needs, egocentrism, imbalance between rest and activity, and depressed mood. The possibilities were seen in relation to the nursing staffs professional encounter, characterised by being distinct and consequent, being a step ahead, being flexible and catch the moment, being calm and create a positive atmosphere, being close and trusting and being and doing together. To receive continuous feedback and support was a prerequisite for the staffs? engagement.

Scania verkar pÄ en global marknad med tillverkning pÄ flera orter och en förutsÀttning för att kunna garantera kvalité pÄ de produkter som levereras, oavsett vart de produceras, Àr ett konsekvent tillÀmpat standardiserat arbetssÀtt vid tillverkning och montering. Monteringsbeskrivningar - eller elementblad som de benÀmns pÄ Scania Àr en viktig del i att kommunicera detta "standardiserade arbetssÀtt" över hela företaget och alla desstillverkningsenheter.Det s.k. standardiserade arbetssÀttet Àr relativt vÀl utvecklat mellan de verkstÀder som monterar samma typ av huvudkomponenter, men i ett vidare perspektiv sÄ förekommer det mellan olika enheter sÄvÀl skillnader i presentation av data i elementblad som arbetsmetoder för att ta fram dem. Det finns dÀrför ett uttalat behov av att standardisera sÄvÀl framtagning som presentation av data i elementblad.Syftet med detta examensarbete har varit att utveckla och testa en effektiv arbetsprocess för att tidsÀtta och ta fram lÀttförstÄeliga elementblad med stöd av digitala underlag. DÀrmed har en koppling mellan processerna för digital provmontering och framtagning av elementblad skapats.

Följande empiriska studie har som syfte att ta reda pÄ hur grundsÀrskolelÀrare anvÀnder sig av betyg i sitt arbete, vad dessa enligt lÀrarna har för relevans för eleverna samt om de anser att betygen Àr en exkluderande faktor ute i samhÀllet. Studien bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med fem grundsÀrskolelÀrare. Av intervjuerna framgick det att inte alla lÀrare anvÀnder sig av kursplanen i sitt vardagliga arbete och att eleverna, enligt lÀrarna, sÀllan ser en koppling mellan betygsgrundande mÄl och skolarbete. Vidare uppges oro över att i framtiden inte kunna sÀtta betyg utifrÄn elevens egna förutsÀttningar och att inskrivningen av en elev i sÀrskolan har livslÄnga konsekvenser oavsett vilka betyg en elev kan uppnÄ. En slutsats av studien Àr att betygen frÄn grundsÀrskolan endast Àr till för eleven och lÀraren vid det tillfÀllet de ges eftersom betygen inte anvÀnds för ansökning till vidare utbildning och/eller arbete.

Undersökningens syfte Àr att studera de verksamma lÀrarnas Äsikter om den sjunkande kunskapsnivÄn i matematik och pÄ sÄ sÀtt fÄ en uppfattning om hur lÀrare ute pÄ skolorna upplever resultaten i TIMSS och PISA:s undersökningar. I mitt examensarbete har jag valt att sammanfatta TIMSS och PISA:s undersökningsresultat för att fÄ fram vilka orsaker som pÄverkar elevernas matematikkunskaper. Min undersökning bygger pÄ kvalitativa intervjuer.Resultaten visar att alla lÀrarna som intervjuades sÄg en koppling mellan lÀssvÄrigheter och matematikkunskaperna hos elever. LÀrarna i denna undersökning bygger mycket av sin undervisning utifrÄn de lÀroböcker de anvÀnder vilket försvÄrar det för elever med just lÀssvÄrigheter dÄ lÀroböckerna i sig ofta Àr uppbyggda utifrÄn textuppgifter. LÀrarnas svar antyder att hemmiljön pÄverkar elevernas prestationer i skolan, men att Àven antalet böcker i hemmet kan pÄverka elevernas resultat positivt.

Syftet var att undersöka hur en alkoholmissbrukares behandlingsprocess kan se ut ur ett missbrukar- och myndighetsperspektiv i GÀvle. För att genomföra denna studie intervjuades fem personer som alla hade en koppling till behandlingsprocessen och mÄlet var att följa processen frÄn början till slut. NÀr vi genomförde vÄra intervjuer anvÀnde vi oss av en kvalitativa intervjuformer. För att analysera den empiri som framkommit utgick vi frÄn systemteorin och tidigare forskning som bland annat berör motivation, ÄterhÀmtning och riktlinjer frÄn socialstyrelsen. Resultatet visade att behandlingsprocessen Àr vÀldigt individuell och den gemensamma faktorn för en lyckad behandlingsprocess Àr motivationen.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

I den reviderade lÀroplanen för förskolan har intresset för och kunnandet om naturvetenskapfÄtt en mer framtrÀdande roll Àn i den tidigare upplagan. NÄgot som de bÄda upplagorna hargemensamt Àr miljöns betydelse för barnens utveckling och lÀrande, samt tillvaratagandet avbarnens nyfikenhet och utforskande. Detta vÀckte vÄr nyfikenhet gÀllande vilka möten ocherfarenheter av naturvetenskap barn kan uppleva under utevistelsen pÄ en förskola, samtvilka möjligheter respektive hinder pedagogerna ser med utemiljön som en lÀrandmiljögÀllande naturvetenskapliga fenomen.I forskningsbakgrunden behandlas vad naturvetenskap har för plats i dagens förskolan, samthur relationen natur-naturvetenskap-mÀnniska sett ut genom tiderna. Naturens verkan pÄ ossmÀnniskor behandlas ocksÄ dÄ de ingÄr i naturvetenskap, samt för att det pÄgÄr forskninginom omrÄdet som tyder pÄ en koppling mellan natur, djur och vÀlbefinnande som i sin turÀr förutsÀttningar för lÀrande.Det empiriska materialet Àr inhÀmtat via videoobservationer och metoden Stimulated recall.UtifrÄn studiens syfte har vi stÀllt frÄgor som: Hur belyser ni naturvetenskap i verksamhetenutifrÄn Lpfö 98/10? Hur tolkar du naturvetenskap i Lpfö 98/10? I resultatet kan vi se att detfinns en medvetenhet hos pedagogerna angÄende utevistelsen men att det kan hamna iskymundan pÄ grund av sÀkerhetsskÀl..

The aim of this paper is to analyze and problematize the content in the teaching media KÀnslan för ord through an integrative perspective. This is done by using two sets of questions based on two of the didactic questions what and how. How is the content of the Swedish subject constructed in KÀnslan för ord? and How is this content integrated in KÀnslan för ord? The used material consists of a fairly large amount of literature which provides different approaches, priorities, and methods about the Swedish subject. This literature forms the base for the model used to analyze the course books.The results are based on an analysis of the exercise culture (uppgiftskultur) in the two books and are extensive.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolepedagoger ser pÄ anknytning och vilken betydelse de ger den vad gÀller möjligheter till barns lÀrande och utveckling. Det Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr data analyserats utifrÄn en fenomenografisk ansats. UtifrÄn de kategorier som framtrÀdde i analysen och koppling till anknytningsteori, sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och lÀroplanens utsagor om förskolans uppdrag sÄ framkommer det att anknytningen och samvaron har inte betydelse för huruvida barnen lÀr och utvecklas ? dÀremot ges dessa stor betydelse för möjligheterna att lÀra och utvecklas pÄ ett sÄ positivt sÀtt som möjligt för att pÄ sÄ vis klara framtidens krav och förvÀntningar bÀttre..

Syftet med studien varatt undersöka hur ett företag genomfördeett implementeringsarbete av förÀndrade arbetsuppgifter, samt hur förÀndringen upplevdesav den berörda arbetsgruppen. Genom att besvara frÄgestÀllningarnauppnÄs syftet; Hur genomförs implementeringen av de förÀndrade arbetsuppgifterna? PÄ vilket sÀtt arbetar företaget för att förÀndringen ska ske sÄ framgÄngsrikt som möjligt?Hurupplever arbetsgruppen det rÄdande implementeringsarbetet?Studien Àr utförd genom en kvalitativ metod dÀr vi intervjuat fem respondenter med koppling till förÀndringen.Av det som framkommit av empirin nÀr den stÀllts mot de teoretiska utgÄngspunkterna var att det finns brister i genomförandet av implementeringsarbetet. Men Àven att det finns förutsÀttningar för att nÄ ett önskvÀrt resultat om att stÀrka företagets konkurrenskraft pÄ marknaden.

Bakgrund ochfrÄgestÀllningBegreppet benchmarking förekommer ofta ute i företag ochorganisationer och mÄnga sÀger sig anvÀnda verktyget. Forskning pÄomrÄdet har visat att benchmarking kan appliceras pÄ flera olikaprocesser och produkter inom alla typer av industrier. PÄ senare tid haren rad forskare betonat att ett flertal ekonomistyrverktyg samverkar vidstyrning av en verksamhet och att dessa verktyg utgör komponenterna ivad som bör ses som ett ekonomistyrpaket. I studien formulerades tvÄfrÄgestÀllningar: Hur ser anvÀndningen av benchmarking ut i praktikenjÀmfört med teori? Hur fungerar benchmarking som styrverktyg iekonomistyrpaketen?Syfte Syftet med uppsatsen Àr att skapa en bild av hur tre utvalda svenskaföretag anvÀnder benchmarking i sin verksamhet samt att jÀmföra dennabenchmarkingprocess med teori pÄ omrÄdet.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ lÀrarnas attityder till utomhusmatematik och dess koppling mellan teori och praktik i grundskolans tidigare Ärskurs 1-3. Vi vill veta hur utomhusmatematik förhÄller sig till styrdokumenten, samt hur lÀrarna som anvÀnder utomhusmatematik omsÀtter styrdokumenten i sin undervisning utomhus. I vÄr studie har vi anvÀnt kvalitativ metod i form av intervju och observation samt videoinspelning som ett redskap för vÄrt studieresultat. Vi har intervjuat sammanlagt sex stycken lÀrare, tre som anvÀnder utomhusmatematik i sin undervisning, vars lektioner vi Àven observerat, och tvÄ som inte anvÀnder det sÄ ofta samt en som inte alls anvÀnder utomhusmatematik. Resultatet av vÄr undersökning visar, att undervisning utomhus i matematik gör eleverna mer verksamma och nyfikna.

AbstractEmilia Rönnberg.Barriers to physical activity in adolescents in their late teens. Vetenskaplig C- uppsats HT 12 Physical activity has been essential to human health and well-being since several thousand years. In Sweden, it has been shown that both adults and young people are less physically active than the rest of Europe- a large proportion of young people today do not meet the recommendations for physical activity (60 minutes per day). The purpose of this study was to determine what proportion of young people, i.e. high school students, did not meet the recommendations for physical activity.

HLSC (Haldex Limited Slip Coupling) Àr en koppling för fyrhjulsdrift i personbilar, och för-finas stÀndigt för att ge en bÀttre funktion och körupplevelse. Kopplingen anvÀnder ett hyd-raultryck för att skapa momentöverföring mellan fram- och bakaxel, och dÀrför Àr en förstÄel-se för vad som pÄverkar detta tryck viktigt för utvecklingen. Skapandet av en simuleringsmo-dell av hela hydrauliken i kopplingen Àr ett sÀtt att förbÀttra denna förstÄelse. I detta arbete har HOPSAN anvÀnts för att simulera hydrauliken i HLSC och Àven den meka-nik som pÄverkar hydrauliken. Fokus i arbetet har lagts pÄ noggrannhet, numerisk stabilitet och prestanda.