AnvÀndning av mjukvaruverktyg nÀr reverse engineering utförs Àr ett mÄste för att fÄ ett anvÀndbart resultat enligt Hainaut (2002). Kudrass m fl (1997) visar pÄ brister som kan uppstÄ nÀr mjukvaruverktyg anvÀnds. Gemensamt för de forskare som har studerats i detta arbete Àr att de hÀvdar att företag saknar kunskap för att utföra reverse engineering med mjukvaruverktyg. Har forskarna rÀtt i att det saknas kunskap eller har företagen mer kunskap Àn vad forskarna tror? DÄ dessa forskare har en klar koppling till tillverkning av mjukvaruverktyg sÄ Àr eventuellt inte deras pÄstÄende opartiska och dÀrför Àr det intressant att se om deras pÄstÄende stÀmmer med verkligheten.

Den tilltagande konkurrensen till följd av ökad globalisering bidrog i början av 1990-talet till att den traditionella ekonomistyrningen bedömdes vara ett otillrÀckligt verktyg för att leda organisationer. Kaplan och Nortons introducering av det balanserade styrkortet innebar att företag gavs fortsatt möjlighet att bevaka det finansiella resultatet samtidigt som prestationen uppmÀrksammades utifrÄn ytterligare tre icke-finansiella aspekter.Systembolaget AB har sedan flera Är tillbaka anvÀnt ett balanserat styrkort för att driva sin verksamhet i Sverige. Syftet med vÄr uppsats Àr att för Systembolagets rÀkning utreda hur balansen mellan perspektiven i styrkortet upplevs pÄ butiksnivÄ och att identifiera orsaker bakom en eventuell obalans. Den teoretiska redogörelsen Àr hÀmtad ur böcker och artiklar av modellens ursprungsförfattare Kaplan och Norton, vilken sedan kompletteras med andra forskares teorier. Utredningen bygger pÄ intervjuer med totalt 16 av Systembolagets butikschefer fördelade över landet.

En lÀrares uppdrag innebÀr att man ska utgÄ frÄn varje enskild elevs förutsÀttningar. VÄr stora utmaning Àr att hitta olika inlÀrningsstrategier som utgÄr frÄn varje elevs starka sida och bygger vidare dÀrifrÄn. Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ om specialpedagoger/speciallÀrare ser nÄgot samband mellan specialpedagogik och sprÄklig mÄngfald. Vi vill Àven ta reda pÄ om de anvÀnder sig av sprÄklig mÄngfald i sin undervisning. I vÄr teoridel tar vi upp nÄgra forskares perspektiv pÄ lÀrande, lÀroplanen för grundskola och sÀrskola, specialpedagogikens historia och vad specialpedagogik och sprÄklig mÄngfald Àr.

Bolivia genomförde neoliberalt inspirerade reformer under 1990-talet. En av lagarna som kom till dÄ, Law of Popular Participation, decentraliserade vissa besluts- och planeringsprocesser till lokal nivÄ. Ett centralt inslag i lagen var det ökade deltagande och inflytande som den Àmnade ge kvinnor och förfördelad landsortsbefolkning. Som spunnen ur en neoliberal tradition, syftar vÄr litteraturstudie till att undersöka effekten av lagen om definitionen av civilsamhÀlle breddas utom dessa ramar. I studien undersöks effekten av lagen; dels pÄ kvinnornas situation, dels pÄ klyftorna mellan stad och landsbygd utifrÄn vÄrt civilsamhÀlleliga ramverk.

Detta examensarbete utgörs dels av refererande litteraturstudier, dels av en mindre mĂ€tningsteknisk undersökning. Ämnet för litteraturstudierna Ă€r kvalitet vid GNSSmĂ€tningar, och Ă€mnet för undersökningen Ă€r en analys av internprecision och s.k. interna kvalitetstal för GNSS-antennen Trimble R8. Syftet med examensarbetet Ă€r att undersöka vilka möjligheter det finns till kvalitetskontroll av GNSS-mĂ€tningar, och dĂ„ i första hand sambandet mellan GNSS-instrumentens interna precision och mĂ€tningarnas grad av riktighet.Undersökningen visar att det inte finns nĂ„gon nĂ€ra koppling mellan GNSSantennens internprecision och den faktiska graden av riktighet i mĂ€tningen.Internprecisionen Ă€r dĂ€rför inte ett hjĂ€lpmedel för att i efterhand detektera och rensa bort mĂ€tpunkter med lĂ„g grad av riktighet. Inget av Trimbles andra interna kvalitetstal har heller kunnat belĂ€ggas utgöra en indikator pĂ„ grad av riktighet.Undersökningen visar dĂ€remot att det troligtvis finns ett samband mellan instĂ€llningarna av den interna precisionstoleransen och GNSS-antennens förmĂ„ga att sortera bort mĂ€tpunkter med lĂ„g grad av riktighet.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Synen pÄ personalyrket har utvecklats under hundratalet Är och HRM som fick sitt genombrott under 1980-talet Àr en av de senare epokerna. HRM innebar att personalarbetet fick en annan roll i den övergripande företagsstyrningen. Det betonades att personalarbetet skulle utgÄ ifrÄnföretagets strategi samtidigt som företagets affÀrsidé Àven skulle omvandlas till en motsvarande personalidé. Fokus förflyttades frÄn att HR-ansvariga inom linjeverksamhetenutförde administrativa arbetsuppgifter till att istÀllet ha en mer heltÀckande förstÄelse avverksamheten med dess kunder, aktieÀgare, chefer och medarbetare.Hailey argumenterar att beskrivningarna av HRM fallerar att spegla den komplexitet och detdjup som HR-rollerna innefattar. Det finns Àven röster som hÀvdar att HR-avdelningenhuvudsakligen kritiserats för bristande koppling till företagets dagliga och lÄngsiktiga behovsnarare Àn för sina roller och sitt ansvar.

The students have been assigned a task from Consid, were they are supposed to develop a web based platform for handling the company?s consult CV:s. The key features of the system are to simplify the administration part at mission procurements towards customers and to match qualified consultants to certain missions.Consid is an international it-consult company and have about 1000 consults working for them. When Consid makes mission procurements towards a customer they have to manually match the best consult against a certain mission, this is both time consuming and complicated.The students started the project with big visions and thoughts about how the work would be performed and how the system would be developed. After the initial meetings and the closer it came to the beginning of programming it became clear that the expectations were too big.

The objective of the present study was to highlight preschool children?s encounters with children?s literature, in a heterogeneous language context.  The idea was to identify significant features in the linkages between the reading of children?s literature, didactic activities and children?s learning, language development and emergent literacy activities.  Our interest was directed towards the activities connected with read-alouds, as well as the preschool teacher?s perceptions of those activities.  The empiric material was collected by use of participant observations of four read-aloud sessions. After the observations the preschool teacher in charge of the observed read-aloud was in-depth interviewed. In addition, the physical print environment in the actual preschool was observed. The results indicate that the physical and social reading environment interact with each other.  Furthermore, the preschool  teachers? approaches and ways of working with literature does not always optimize the language, literacy and content area  learning opportunities for the children.

Kompetenta ledare Àr en förutsÀttning för framgÄngsrikt företagande och ledarutveckling i organisationer bidrar pÄ sÄ sÀtt till utveckling av individer för organisationers bÀsta. DÀrmed kan ledarutveckling betraktas som ett viktigt strategiskt verktyg för att organisationer ska kunna utnyttja sina ledare pÄ bÀsta möjliga sÀtt. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att bidra till vidare forskning kring hur kompetensutveckling och socialisering sker i traineeprogram. Vi har valt att samla in vÄrt empiriska material genom kvalitativa intervjuer och undersökningen har utförts i form av en fallstudie av LantmÀnnens traineeprogram. VÄrt resultat har visat att det finns en tydlig koppling mellan socialisering och effektiv kompetensutveckling i traineeprogram.

Being detained means that a person loses their freedom and have limited contact with others. Police can on suspicion of a crime arrest a person, in order that the suspected person wonÂŽt be able to eliminate evidence. Being convicted of a crime and go to prison is terrible, but what about the experiences of being detained on suspicion of a crime you did not commit? Our purpose with the study is exploring stories of people who have been detained. ItÂŽs about their time as detainees to the time they got free from suspicions of the crime.

Bakgrund och problem: Under hösten 2008 drabbades vÀrldsmarknaden av en finanskrisutlöst av bolÄnemarknaden i USA. Börser vÀrlden över rasade till rekordlÄga nivÄer, och ijakten pÄ orsaker som förvÀrrade krisen pekade mÄnga pÄ blankning - instrumentet sommöjliggör vinster i nedÄtgÄende aktiekurser. Med den hÀr uppsatsen vill vi undersökamarknadens instÀllning till blankning, Vi vill Àven belysa vad detta som instrument tillförmarknaden, samt vilka negativa aspekter detta kan medföra.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för vilken instÀllning aktiemarknadens aktörer hartill blankning. Som delsyfte avser vi att klargöra för vilka negativa och positiva aspektermarknadens aktörer ser förknippade med blankning.Metod: Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studie dÀr vi har gjort ett urval av institutioner somhar koppling till finansmarknaden. Den empiriska datan har samlats in via intervjuer medpersoner pÄ företag och institutioner som pÄ nÄgot sÀtt i sitt dagliga arbete har en koppling tillblankning.

Den Europeiska Unionen Àr en mÄngfacetterad samling lÀnder med ett brett spektra av historisk bakgrund, geografisk placering och ekonomiska förhÄllanden. I denna uppsats undersöks huruvida en gemensam europeisk identitet kan bidra till en ökad tillit frÄn medborgarna i unionen till EU som institution.Uppsatsens teoretiska underlag bestÄr av tidigare forskning. Denna forskning skapar ett fundament för den statistiska modell som anvÀnds för att besvara frÄgestÀllningen.Med hjÀlp av data samlad ur bland annat Eurobarometerrapporter tar uppsatsen, via multipel linjÀr regression, fram en modell som förklarar förhÄllandet mellan den beroende variabeln ?förtroende för EU? och de oberoende variablerna ?uppfattning av gemensam europeisk identitet?, ?avstÄnd till Bryssel?, ?BNP per capita? och ?antal Är som medlem i EU?.Resultatet visar en koppling mellan en högre grad av upplevd gemensam identitet hos medborgarna i ett land och ett ökat förtroende för EU.Vidare visar modellen ett negativt samband mellan förtroendet för EU och ett stigande vÀrde pÄ var och en av de övriga förklaringsvariablerna. Med andra ord: ju lÀngre avstÄnd till Bryssel, ju högre BNP per capita och ju lÀngre medlemskap i unionen desto lÀgre förtroende kÀnner den genomsnittlige medborgaren för EU..

Uppsatsen Ă€r en utvĂ€rdering av Startpunkt Österlen och Nya broar som Ă€r tvĂ„ arbetsmarknadsprojekt för arbetslösa ungdomar i Tomelilla och Simrishamn, respektive Skurup, Sjöbo och Ystad. Projekten drivs i samverkan mellan frĂ€mst arbetsförmedling, och kommun, och syftar till att under ett visst antal veckor kartlĂ€gga och utbilda deltagaren och coacha denne till arbete. UtvĂ€rderingen har en bred ansats och har fyra olika frĂ„gestĂ€llningar som alla fokuserar pĂ„ olika delar av projekten. Den första frĂ„gestĂ€llningen undersöker hur mĂ„nga som har fĂ„tt arbete. Den andra hur deltagare har upplevt projekten och resultatet av sitt deltagande.

Detta examensarbete handlade om förskolans lÀroplan (Lpfö98). Syftet med undersökningen var att beskriva lÀroplanens betydelse för förskollÀrare och förÀldrar. Hur samverkan mellan hem och förskola kan se ut, vilken kÀnnedom förÀldrar har om lÀroplanen och hur informationen om lÀroplanen till förÀldrar kan se ut var de övriga frÄgestÀllningarna. Bakgrunden tar upp förskolans utveckling med fokus pÄ styrning, förskolans egna lÀroplan och samverkan mellan hem och förskola. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning och mÀtinstrumenten bestod av intervjuer med förskollÀrare och en enkÀtundersökning bland förÀldrar till barn i förskolan.