Syftet med min undersökning var att undersöka, beskriva och förstå hur rektorer resonerar när de skapar en specialpedagogtjänst och beslutar vilka arbetsuppgifter specialpedagogen ska ha. Vidare ville jag studera vilken roll rektorn anser att specialpedagogen har på skolan. Resultatet av undersökningen skulle sedan jämföras med vad som framgår i examens-ordningen om specialpedagogens arbetsuppgifter och roll i skolan. I undersökningen valde jag att använda mig av en kvalitativ metod, i detta fall den halvstrukturerade intervjun. Jag intervjuade sex rektorer inom grundskolan. Resultatet visar att specialpedagogernas arbetsuppgifter och roll i skolan överensstämmer, med något undantag, med vad som står i examensordningen. Det framkommer att specialpedagogerna fungerar i liten utsträckning på organisationsnivå.

Examensarbetet behandlar frågan om delegering av arbetsuppgifter. Utgångspunkten i arbetet ligger hos återvinningsföretaget Stena Recycling och fokuserar på region norr inom företaget. Denna region omfattar alla Stena Recyclings filialer från Gävle i söder till Kiruna i norr. Som det ser ut i dagsläget ansvarar filialcheferna på respektive ort för i princip alla arbetsuppgifter, utan att ha delegerat ut något ansvar till arbetstagarna. Detta medför en stor arbetsbelastning för filialcheferna och de har haft som önskan att få avlastning av arbetsuppgifter som istället skulle kunna delegeras ut på andra anställda inom organisationen.

Studiens syfte är att synliggöra fritidspedagogers funktion i skolan. Vilka arbetsuppgifter får de? Hur de upplever att deras kompetens tas till vara? Påverkar deras utbildning vilka arbetsuppgifter de får? Studien har genomförts med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Vi har insamlat våra data genom enkäter med fyra öppna frågor. Enkäterna har analyserats med meningskategoriserings- och ad hoc metoden.

 Syftet med denna studie var att undersöka hur stor del av ett dagarbetspass som sjuksköterskor på en medicinavdelning ägnar sig åt omvårdnad i relation till andra arbetsuppgifter samt sjuksköterskans uppfattning om den tid denne lägger ner på olika arbetsuppgifter. Metod som använts var observation av nio sjuksköterskor med avseende på tidsåtgång för sex fördefinierade arbetsuppgifter; administration, omvårdnad, läkemedelshantering, ansvarsområden, rond och rapport. Enkäter delades även ut till sjuksköterskorna på avdelningen gällande självskattning av tidsåtgång för arbetsuppgifterna samt instämmande till påståenden angående deras uppfattning om tiden räckte för de olika arbetsuppgifterna. Resultatet visar att sjuksköterskorna lägger ned mest tid på administration följt av omvårdnad, rond, läkemedelshantering, rapport och sist ansvarsområden. Omvårdnad utgjorde 21 % av den sammanlagda arbetstiden och de uppgav att de för närvarande inte har tillräckligt med tid för denna arbetsuppgift. .

Det övergripande syftet med studien är att ur ett genus- och socialkonstruktionistiskt perspektiv återspegla vilka uppfattningar som råder om vad kvinnliga respektive manliga fritidspedagoger gör och förväntas göra i fritidshemsverksamheten. Intentionen är att kartlägga fritidspedagogers arbetsuppgifter vilket innebär att deltagande observationer är att föredra. Då vår avsikt även är att undersöka fritidspedagogers uppfattningar och föreställningar kring genus och normer, används semistrukturerade intervjuer. Tre kvinnliga och tre manliga fritidspedagoger observeras och intervjuas i studien. Resultatet av studien ger oss en uppfattning kring fritidspedagogers fördelning av arbetsuppgifter.

Denna studie handlar om fritidspedagogers agerande och resonemang kring att motverka traditionella könsmönster. Studiens teoretiska utgångspunkter var symboliskt respektive strukturellt genus. En central fråga var om fritidspedagoger menade att de kunde motverka att barnen påverkas av stereotypa könsmönster genom medvetna könsöverskridande handlingar. Två fritidshemsavdelningar med både kvinnlig och manlig personal observerades och intervjuer med de fyra pedagogerna genomfördes. Under observationerna noterades vilka arbetsuppgifter som förekom och vem som utförde dem.

Denna studie syftar till att få en ökad förståelse för hur arenachefer i Sverige rekryteras, vi tar även upp hur rekryteringsprocessen såg ut för respondenterna som deltog i denna studie. Vi kommer även att belysa vilka arbetsuppgifter och ansvarsområden de arenacheferna vi har intervjuat har. Arenacheferna är verksamma på arenor vars hemmahörande idrotter är på elitnivå, på dessa arenor arrangeras även allt ifrån uppträdanden med världsartister inom musikbranschen till mindre företagsevent. Ur resultatet framkommer det att rekryteringsprocessen, ansvarsområden och arbetsuppgifterna skiljer sig mellan de olika arenacheferna. Gemensamma nämnare för arenacheferna är att samtliga har ett ansvar för personal, ekonomi och säkerhet..

Detta Examensarbete är en undersökning av företag som organiserat sin verksamhet efter produkternas flöden genom produktionen. De anställda arbetar i lag från order till leverans med en och samma produkt. Genom kompetensutveckling och breddade arbetsuppgifter för de anställda, i kombination med befintlig eller ny produktionsteknik, skapas möjligheter för ökad effektivitet och produktivitet. De anställda utbildas för flera och nya arbetsuppgifter där de växlar mellan operativa arbetsuppgifter och administrativa arbetsuppgifter. Arbetsgrupperna ansvarar för de resurser som företaget disponerar, samt styr och följer upp verksamheten mot uppställda mål för till exempel leveranssäkerhet och produktivitet.

Christina Thulin-AnderssonHur mår undersköterskor i förhållande till de arbetsuppgifter och arbetsvillkor som de ställs inför inom äldreomsorgen? Hur påverkas deras self-efficacy?VT 2007 Antal sidor: 27___________________________________________________________________________Studiens syfte är att bidra med kunskap till och förståelse för vilka faktorer och fenomen som kan vara avgörande för utvecklingen av självbemästring för undersköterskor inom äldreomsorgen. Uppsatsens forskningsfråga formuleras på följande sätt: Hur kan självbemästring påverkas av de arbetsvillkor och arbetsuppgifter undersköterskor ställs inför inom äldreomsorgen? Studiens frågeställning besvaras med hjälp av intervjustudie. De intervjuade var sex undersköterskor med varierande ålder och de har arbetat olika lång tid inom äldreomsorgen Resultaten visade att förmågan att förmedla och att ta emot kunskap inför olika arbetsuppgifter och arbetsvillkor, har en påverkan för utveckling av självbemästring.

Vårt syfte är att beskriva och analysera controllerfunktionen på divisionsnivå eller motsvarande och vi fokuserar vår undersökning på controllerns plats i organisationen, roll samt arbetsuppgifter. Vi har gjort en metodkombination av både kvantitativ och kvalitativ karaktär beträffande telefonintervjuundersökningen och djupintervjuerna. Vår metod är deskriptiv och vår analysmetod är analytisk induktion. Den teoretiska utgångspunkten är en av oss genomförd genomgång av litteratur och tidigare forskning angående controllers. Vårt empiriska material är insamlat, dels med hjälp av 27 telefonintervjuer, dels med hjälp av tre djupintervjuer.

Syftet med detta arbete är att undersöka och beskriva de uppfattningar ett urval av specialpedagoger har om sina arbetsuppgifter och om dessa stämmer överens med examensordningen för specialpedagoger. Med hjälp av en kvalitativ undersökning med en delvis strukturerad intervju har jag intervjuat fem specialpedagoger och en speciallärare om deras uppfattningar om deras yrkesverksamma roll som specialpedagog. Genom att behandla följande punkter: ?undervisning?, ?handledning?, ?utredning?, ?kartläggning?, ?skolutveckling? och ?forskning? ger studien en översiktlig bild av de berörda respondenternas uppfattning om den egna arbetssituationen. Frågan som fick sitt svar var: Motsvarar arbetssituationerna det som beskrivs i mål och riktlinjer i examensordningen för specialpedagoger? Sammanfattningsvis visar resultatet på att majoriteten av respondenter framhåller att de har en yrkesroll och arbetsuppgifter som är i överensstämmelse med de mål och riktlinjer som examensordningen beskriver.

Författare: Edlira Sinani och Birsen MoutalibHandledare: Anders JerrelingTitel: Controllerrollen ? en jämförelse av controllerns arbetsuppgifter i litteratur och praktikBakgrund: Benämningen controller började användas i USA för cirka hundra år sedan. Det är svårt att ge en exakt definition av termen controller eftersom denna ursprungligen kommer från engelskan. På 1970-talet dök controllerrollenupp i alla slags organisationer i Sverige. Då bestod controllernsarbetsuppgifter av bland annat sammanställning och analys av budget, lönsamhetsuppföljning för resultatenheter samt ansvar för utveckling avkalkylsystem och budgetrapport.

Det har skett stora förändringar inom den svenska äldreomsorgen, där bl.a. arbetsuppgifterna inom hemtjänsten har gått från social service till mer omvårdande arbetsuppgifter. Det är idag också allt vanligare att verksamheter drivs genom självstyrande arbetsgrupper där mer ansvar har lagts på arbetsgruppen. Syftet med denna studie är att förstå hur hemtjänstpersonal på en utvald arbetsplats upplever sin arbetssituation. Genom intervjuer av hemtjänstpersonal framkom att de anser att arbetet har förbättrats när det gäller den fysiska arbetssituationen men den psykiska arbetssituationen kan upplevas som stressig genom förändrade arbetsuppgifter i form av administrativa arbetsuppgifter som har lagts på arbetsgrupperna.

Bakgrund: Begreppet internkontroll har de senaste åren blivit allt mer omtalat och eftertraktat. Organisationer behöver en genomgripande struktur för internkontroll och splittring av arbetsuppgifter för att kunna säkra sin måluppfyllelse. Det finns en hel del studier gjorda kring internkontroll med fokus på olika aspekter inom begreppet. I denna studie ligger tonvikten på hur ledningen med hjälp av splittring av arbetsuppgifter (segregation of duties) kan åstadkomma balans mellan riskhantering och effektivitet. Syfte: Huvudsyftet med studien är att skapa förståelse för hur ledningen med hjälp av splittring av arbetsuppgifter kan åstadkomma balans mellan riskhantering och effektivitet.

Grøndal, B & Jönsson, C. Patientnära vård i fokus. Observationer av sjuksköterskans arbetsdag. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009. Sjuksköterskans arbete består av många olika arbetsuppgifter som antingen är patientnära eller icke-patientnära.