I dagens samhälle finns många företag som hanterar stora mängder information varje dag. Dessa företag har svårt att manuellt överblicka all information. Den stora mängden data kräver automatiserade processer för att utvinna intressanta mönster som människor sedan kan tolka och använda som underlag för vidare analys. En sådan process är klusteranalys vars syfte är att dela upp datamängden i olika segment för att kunna få en djupare förståelse för hur olika faktorer påverkar. Det ställs höga krav på att presentationen kan förmedla informationen på ett effektivt och enkelt sätt ifall de ska kunna användas av människor som, inte själva kommer i kontakt med arbetet med utan, bara använder resultaten som ett underlag i sin yrkesroll.

Luftens tillstånd (t.ex. temperatur och fuktighet) och rörelser i större lokaler kan mätas med hjälp av ett klimatmätsystem. För att luftens temperatur och fuktighet samt hastighet och riktning ska kunna simuleras i 3D måste sensorerna i klimatmätsystemet positioneras. I denna studie har två metoder som kan användas för positionering av objekt jämförts och utvärderats. En ena är enkel i sitt utförande och använder sig av en handhållen längdmätare.

NILS (Nationell inventering av landskapet i Sverige) är ett nationellt miljöövervaknings-program som syftar till att undersöka och följa upp den biologiska mångfalden i Sverige ur ett landskaps perspektiv. En grundläggande del av rutininventeringarna är registrering av linjeobjekt. GPS-Koordinater tas på varje linjeobjekt och matchas sedan mot kartunderlag och linjeobjektets naturtyp kan då avläsas. Alla kartor har en osäkerhet i klassning av naturtyp och gränsdragning som gör att klassning utifrån kartunderlag inte är lika exakt som klassning i fält, vilket skulle kunna bidra till att det finns en skillnad mellan de olika sätten att klassa linjeobjekt. Genom att titta på samma linjeobjekt i fält och på kartor och klassa linjeobjekten efter markslag och naturtyp kunde man jämföra klassningarna för att se hur tillförlitliga de olika kartunderlagen var.

Den nya mätningstekniken på marknaden kallas terrester laserskanning. Tekniken bygger på att ett instrument, monterat på ett stativ, sänder ut en laserstråle vilken avlänkas i vertikalled av en spegel samtidigt som det roterar. Laserstrålen reflekteras mot de objekt som befinner sig inom laserskannerns synfält och resulterar i ett punktmoln. Punktmolnet innehåller ofta flera miljoner punkter vilka alla erhåller xyz-Koordinater. Tekniken har visat sig lämplig vid dokumentation av byggnader och vid modellering samt kartläggning av industrier och tunnelbyggen.Denna studie har genomförts på Sweco VBB i Karlstad i syfte att ta reda på hur lämplig terrester laserskanning är vid vardaglig inmätning och kartering av objekt i stadsmiljö.

Detta arbete är utfört på uppdrag av Skogsvårdsstyrelsen i Vindeln inom ramen för EU?s miljöfond LIFE. Detta projekt ska bl.a. leda till bättre samverkan mellan olika brukare av skogen. Datorstöd är ett av medlen till samverkan.

Naturreservatet Vårdsätra naturpark söder om Uppsala har varit lämnat åt fri utveckling sedan 1912. Området har gått från beteshage/löväng till dagens alm-ask dominerade lövskog. Skogen är drabbad av almsjuka och en stor del av de trädformade almarna är döende eller döda. Syftet med undersökningen var att kvantifiera förändringar bland vedväxterna i fält- och buskskiktet i Vårdsätra naturpark mellan 1976 och 2012. Antalet skott räknades i 20 fasta provytor och resultatet jämfördes med motsvarande undersökning från 1976.

Detta examensarbete har genomförts på uppdrag av RFN i Vidsel, där bl.a. långdistansmissiler testflygs. Syftet är att utveckla en metod, en siktanalys, för att kunna beräkna en flyghöjd som garanterar sikt från en eller flera observationsplatser. Som programspråk användes det matematiska beräkningsprogrammet Matlab, som är ett flexibelt program innehållande fördefinierade metoder för en siktanalys. Arbetet har genomförts på en vanlig PC.

Sedan 60-talet har man inom viltforskningen märkt djur med radiosändarföredda halsband för att få kunskap om deras geografiska rörelser. I dag använder halsbanden GPS-teknik för att bestämma positionen. Dessa Koordinater och annan insamlad information om t.ex. temperatur och djurets puls sparas i halsbandet men skickas även med UHF-, GSM- kommunikation eller via satellit till en mottagarstation. Halsbandets elektronik har med ny teknik kunnat göras mindre och lättare och därför kan även mindre djur studeras.

På SWECO VBB har ett projekt som kallas Geomodellen pågått ett antal år, projektet syftar till att integrera geotekniska, geohydrologiska, topografiska och miljötekniska förhållanden i en och samma 3D-modell. SWECO VBBs vision med Geomodellen är att skapa ett verktyg där all geoteknisk data i projektet presenteras på ett lättöverskådligt sätt. Detta examensarbete är ett steg i den utvecklingen, arbetets syfte är att undersöka vilka datorverktyg som finns tillgängliga på marknaden, samt att studera vilka av dessa program som kan vara lämpliga att använda för att göra geotekniska 3D-modeller. Med en geoteknisk 3D-modell menas en modell där olika jordlager i ett undersökningsområde representeras av ytor i en 3D- miljö. Önskemålet med dessa modeller är att de i ett projekt skall verka som projekteringsunderlag när förstärkningsåtgärder och dylikt skall dimensioneras, exempelvis pållängder och sponter.

Nordic Light AB tillverkar armaturer för bland annat butiker och utställningar. För att kunna avgöra vilken armatur som behövs för en viss applikation och för att se hur en viss armatur lyser har kunder efterfrågat fotometriska filer av formatet EULUMDAT. Fotometriska filer innehåller bland annat information om armaturers ljusfördelning. Den utrustning som Nordic Light AB använder i sitt ljuslabb kan mäta belysningsstyrkan i lux på en kvadratisk yta och sedan sparas mätvärden i en textfil med x- och y- Koordinater samt belysningsstyrkor. Detta examensarbete har utförts för att ta reda på vad en fotometrisk fil av formatet EULUMDAT innehåller och om det med Nordic Light AB: s befintliga utrustning går att ta fram en sådan fil.