Allt större och större andel företag väljer att presentera och förmedla varor och tjänster via e-handel. En viktig aspekt vid e-handel är att kunden känner förtroende för e-handelsapplikationen och företaget. Denna rapport redogör för vilken inverkan multimediala inslag har för förtroendet av en e-handelsapplikation, vid initialt användande. En undersökning har genomförts med hjälp av en Kooperativ utvärdering av fyra e-handelsapplikationer vilka innehåller olika typer av multimediala inslag har.Resultatet av undersökningen visar att multimediala inslag inverkar positivt på förtroendet för e-handelsapplikationer. Däremot finns indikationer på att för hög grad av multimedialt inslag inverkar negativt på förtroendet för e-handelsapplikationer..

Allt större och större andel företag väljer att presentera och förmedla varor och tjänster via e-handel. En viktig aspekt vid e-handel är att kunden känner förtroende för e-handelsapplikationen och företaget. Denna rapport redogör för vilken inverkan multimediala inslag har för förtroendet av en e-handelsapplikation, vid initialt användande. En undersökning har genomförts med hjälp av en Kooperativ utvärdering av fyra e-handelsapplikationer vilka innehåller olika typer av multimediala inslag har.Resultatet av undersökningen visar att multimediala inslag inverkar positivt på förtroendet för e-handelsapplikationer. Däremot finns indikationer på att för hög grad av multimedialt inslag inverkar negativt på förtroendet för e-handelsapplikationer..

Allt större och större andel företag väljer att presentera och förmedla varor och tjänster via e-handel. En viktig aspekt vid e-handel är att kunden känner förtroende för e-handelsapplikationen och företaget. Denna rapport redogör för vilken inverkan multimediala inslag har för förtroendet av en e-handelsapplikation, vid initialt användande. En undersökning har genomförts med hjälp av en Kooperativ utvärdering av fyra e-handelsapplikationer vilka innehåller olika typer av multimediala inslag har.Resultatet av undersökningen visar att multimediala inslag inverkar positivt på förtroendet för e-handelsapplikationer. Däremot finns indikationer på att för hög grad av multimedialt inslag inverkar negativt på förtroendet för e-handelsapplikationer..

Allt större och större andel företag väljer att presentera och förmedla varor och tjänster via e-handel. En viktig aspekt vid e-handel är att kunden känner förtroende för e-handelsapplikationen och företaget. Denna rapport redogör för vilken inverkan multimediala inslag har för förtroendet av en e-handelsapplikation, vid initialt användande. En undersökning har genomförts med hjälp av en Kooperativ utvärdering av fyra e-handelsapplikationer vilka innehåller olika typer av multimediala inslag har.Resultatet av undersökningen visar att multimediala inslag inverkar positivt på förtroendet för e-handelsapplikationer. Däremot finns indikationer på att för hög grad av multimedialt inslag inverkar negativt på förtroendet för e-handelsapplikationer..

Nya produkter och system är i många fall mycket komplexa och ofta krävs det någon form av introduktion för användaren för att underlätta interaktionen mellan användare och system, kanske vanligast i form av en manual. Användandet av en manual är ett typexempel på en sådan situation där användaren ska söka igenom och ta till sig en stor mängd information. En av förutsättningarna för denna interaktion är att manualen är lätt att läsa, förstå och navigera i. Denna rapport beskriver arbetet med att utröna om en referensmanual som presenteras i elektronisk form är läsbar. Detta har undersökts genom en kombination av intervju och Kooperativ utvärdering.

I många kommuner väljer man idag att organisera äldreomsorgen på olika sätt. En typ av entreprenad är de som driver detta i Kooperativ form. Denna organisation skiljer sig från den kommunala organisationen. Vi har valt att studera om det finns skillnader i hur personalen upplever sin psykosociala arbetsmiljö beroende på hur verksamheten är organiserad. De verksamheter som jämförs i denna studie är ett kommunalt äldreboende respektive ett Kooperativt servicehus för gamla.

En allt mer ökande företagsform är det Kooperativa företagandet, det bygger på öppenhet, och ett aktivt deltagande, alla medlemmar har lika rösträtt. Det sociala företaget är en relativt ny inriktning inom det Kooperativa företagandet. Socialt företagande innebär en arbetsmöjlighet för människor som har det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, att integreras i samhälle och arbetsliv, på detta sätt skapas delaktighet och mening. Kooperativa sociala företag skiljer sig inte avsevärt från övriga företag, de har en affärsidé, säljer produkter och tjänster och är etablerade såväl inom den privata som den offentliga sektorn. De flesta sociala företag har handledare för att stödja dem som arbetar och äger sitt företag, vilket medför att handledaren inte bara är arbetstagare utan även handledare till sin arbetsgivare.

Allt större och större andel företag väljer att presentera och förmedla varor och tjänster via e-handel. En viktig aspekt vid e-handel är att kunden känner förtroende för e-handelsapplikationen och företaget. Denna rapport redogör för vilken inverkan multimediala inslag har för förtroendet av en e-handelsapplikation, vid initialt användande. En undersökning har genomförts med hjälp av en Kooperativ utvärdering av fyra e-handelsapplikationer vilka innehåller olika typer av multimediala inslag har.Resultatet av undersökningen visar att multimediala inslag inverkar positivt på förtroendet för e-handelsapplikationer. Däremot finns indikationer på att för hög grad av multimedialt inslag inverkar negativt på förtroendet för e-handelsapplikationer..

Lantbruks- och livsmedelsbranschen är branscher där marknaden ständigt förändras, vilket kräver flexibilitet och effektivitet hos berörda företag. Lantmännen är en Kooperativ förening, som försöker möta dessa marknadsförhållanden genom att bli lönsammare, effektivare och större. Då en Kooperativ förening ägs av dess medlemmar, som har en röst vardera, kan en växande organisation medföra svårigheter för medlemmarna att sätta sig in i verksamheten och påverka organisationen. Stora komplexa organisationer kan medföra att kontakten mellan medlemmar och ledning försämras samt att medlemmarna tappar förtroendet för ledningen. Lantmännen har upplevt att detta problem har drabbat även dem, då ett missnöje bland medlemmarna uppstått samt få väljer att medverka vid diverse medlemsaktiviteter.

I denna uppsats har vi undersökt vilka kommunikationsmetoder som används idag vid bedrivandet av distanskurser i Sverige. Syftet med uppsatsen var att undersöka om och hur synkrona kommunikationsmetoder används beroende på olika situationer i studentens kommunikation, och hur dessa kommunikations metoder påverkade hur studenterna klarat att tillgodogöra sig kursens innehåll. Tillvägagångssättet för vår undersökning har varit genom utföra två enkätundersökningar, varav en har besvarats av studenter och den andra besvarats av lärare på diverse distanskurser. Utöver detta har vi gjort en litteraturundersökning på närliggande information angående kommunikationsmetoder, distanskurser och gruppteorier. Vad vi funnit är att användandet av synkrona kommunikationsmetoder tenderar till att minska antalet missförstånd mellan studenter, vilket leder oss till slutsatsen att synkrona kommunikationsmetoder fyller en önskvärd funktion i bedrivandet av distanskurser.

Kooperativa föreningar ägs och drivs av medlemmarna efter deras verksamhetsbehov. Medlemmarna investerar i föreningen för att den ska kunna avsätta deras produkter på ett lönsamt sätt. För att det ska fungera måste det finnas tilltro till föreningen, ledningen och styrelsen. Det har hävdats att förtroende är den viktigaste tillgången i en Kooperativ förening. Till följd av globaliseringsprocessen och stora tekniska framsteg de senaste decennierna har några lantbruksKooperativa föreningar expanderat betydligt för att klara den stegrande konkurrensen (Nilsson, Svendsen och Svendsen, 2012). Arla Food amba är en mejerikooperation som växt betydande se senaste åren och har idag medlemmar i Sverige, Danmark och Tyskland samt produktion i 13 länder. Det finns en rad olika variabler i en Kooperativ förening som påverkar om medlemmarna känner sig nöjda och har förtroende till föreningen.

Daglig sysselsättning för människor med ett psykiskt funktionshinder drivs av olika huvudmän såsom kommuner, intresseorganisationer och Kooperativ. Psykiatrireformens syfte är att förbättra livsvillkoren för den studera målgruppen samt att öka delaktigheten i samhällslivet . Vi som genomför denna studie har tidigare varit yrkesverksamma inom kommunal socialpsykiatri. Genom dessa erfarenheter har vi också erhållit ett intresse av människor med ett långvarigt psykiskt funktionshinder. Vår förförståelse bygger på tidigare erfarenheter i yrket som säger oss att det finns ett begränsat utbud till aktivitet och sysselsättning för den studerade gruppen.

Dagens konsumtionsvarumarknad präglas av hård konkurrens, där stora och små företag agerar. För att lyckas på marknaden måste alla aktörer bedriva en strategi, som passar såväl marknadens krav som företagets egen organisationsform. Trenden idag är att stora företag blir allt större, vilket skapar marknadstäckning och skalfördelar. Detta gäller även för konfektions- och ekiperingshandeln, där rikstäckande aktörer tar allt större marknadsandelar från enskilda fackhandlare. De stora kedjorna drivs i olika former såsom aktiebolag, franchising och frivilliga fackkedjor.

Att ha ett arbete är betydelsefullt, men det är ingen självklarhet för alla människor. Samhället förändras ständigt och idag ställs det höga krav på effektivitet och personliga kompetenser. Det gör att många människor har svårt att nå upp till dessa krav och hamnar istället utanför arbetsmarknaden. Vi vill med denna uppsats visa på en alternativ verksamhetsform som kan bryta ett utanförskap och som kan få människor integrerade i samhället igen. Därför har vi valt att studera sociala arbetsKooperativ vilket är företag som drivs i föreningsform av medlemmarna själva.

Denna uppsats är en del av trafiksäkerhetsprojektet FICA (Factors Influencing the Causation of Accidents and Incidents), vars målsättning är att genom en förståelse för förarbeteende kunna utveckla aktiv säkerhetsteknologi för fordon. Inom detta projekt kommer en metod för olycksanalys, DREAM (Driving Reliability and Error Analysis Method), att användas. Den här uppsatsen handlar om att utvärdera och utveckla denna analysmetod. Arbetet med metoden har främst gällt användbarhetsaspekter av DREAM. Även olika kvalitetsaspekter som till exempel replikerbarhet, har undersökts.