Syftet är att beskriva och analysera hur Swedbanks ekonomistyrning på region- och lokalkontorsnivå är utformad, med tyngdpunkt på balanserat styrkort och budget. Vi använder en kvalitativ strategi med abduktiv ansats och semi-strukturerade intervjuer. Genom att använda ett ramverk för strategiimplementering och modeller för balanserat styrkort, budgetering, belöningssystem och organisationsstruktur analyseras vårt empiriska material. Empirin bygger på dokumenterad information om Swedbank samt resultat från ett flertal intervjuer. Slutsatser:Swedbank använder sig av balanserat styrkort i kombination med budget.

Bakgrund: På dagens marknader kan förändrade förhållanden i samhället påverka konsumtionsmönster. Globaliseringen och Internet har bidragit till förändrade kommunikationsmönster vilket i sin tur också har påverkat generationerna. Vilket även gör att företagen till viss del då måste anpassa sig efter det eventuellt förändrade konsumtionsbeteendet.Problemformulering: Vilka kommunikationsstrategier är viktiga för företagen att implementera för att de skall kunna tillgodose nya konsumtionsmönster och öka utsikterna för en långsiktig överlevnad?Syfte: Syftet är att genom en analys av Generation Y:s konsumtionsmönster utvärdera förutsättningar för företags kommunikationsstrategier.Metod: Undersökningen har både en kvantitativ och kvalitativ ansats. Metodtriangulering sker på generation Y.

Syftet är undersöka Svenska kyrkans organisationsidentitet för att få ökad kunskap om vilken påverkan den har på organisationens interna såväl som externa kommunikation. Vidare undersöker vi Svenska kyrkans image för att se hur imagen i sin tur påverkar organisationsidentiteten.Kvalitativa intervjuer har genomförts med elva medarbetare i den undersökta organisationen och en innehållsanalys av medietexter från en dags- respektive kvällstidning har utförts.Teorier kring det senmoderna samhället, organisationsidentitet, corporate identity, image samt förtroendekriser har studerats. Teorierna utgör grunden för vår analys och våra slutsatser.Som ett resultat av Svenska kyrkans organisationsstruktur och den tolkningsfrihet som råder består organisationen av en mängd identiteter som är svåra att förena. Avsaknaden av en stark organisationsidentitet medför att mediebilden av Svenska kyrkan har en stark inverkan på organisationens image. Det pågående arbetet för en gemensam logotyp hoppas organisationen ska öka samhörigheten internt såväl som externt..

Definitionen av ett kooperativt företag är att företaget ägs, nyttjas och kontrolleras av samma människor. Det betyder att medlemmarna i ett kooperativ har flera olika roller att utöva, såväl den som leverantör eller köpare av ett kooperativs produkter, som ägare av kooperativet och som förmånstagare av kooperativets nytta. I de lantbrukskooperativa företagen i Sverige står medlemmarnas insatskapital ofta för en liten del av företagets totala egenkapital. Enligt agentteori kan man förvänta sig att medlemmarna i ett kooperativ inte kommer att utöva sin kontroll på ledningen om den summa som står på spel är liten. Denna risk finns alltså om insatskapitalet är litet.

Stambanan genom övre Norrland är den järnväg som i dagsläget skall tillgodose landets transportbehov via järnväg genom Norrland. Den befintliga Stambanans kurviga och backiga profil medför att godstransporterna inte kan bedrivas lika effektivt som i andra delar av landet. Då stambanan dessutom är placerad i Norrlands inland innebär detta att den inte är strategiskt belägen med avseende på gods- och persontransporter i och med att de flesta stora städerna i Sverige är kustlokaliserade. En ny järnväg i form av Norrbotniabanan går i rakare sträckning än den gamla stambanan och är dessutom dimensionerad för högre hastigheter samt tyngre transporter.När de offentliga resurserna inte räcker till för att genomföra alla tilltalande projekt uppstår en brist och de projekt som anses vara av störst vikt prioriteras. De slutsatser som kan dras av detta blir att många projekt som är nödvändiga, Norrbotniabanan i detta fall, ur både ett lokalt och regionalt perspektiv inte förverkligas inom en önskvärd framtid.Syftet med denna rapport är att lämna ett förslag till en lämplig ansvarsfördelning med medföljande organisationsstruktur för framtagandet av järnvägsplaner, vilket är en del i järnvägsprocessen.

Syfte-Öka kunskaperna om och belysa eventuella likheter och mönster i företagsledningens agerande vid förändring av organisationsstrukturen och det formella styrsystemet vid ett företagssamgående. Metod-Vi har valt att genomföra en explorativ undersökning och då använt oss av den induktiva metoden. Vi började således med att samla in så mycket information som möjligt för att kunna få en ökad förståelse inom ett specifikt område och valde att lägga utgångspunkten i empirin för att sedan i slutsatsen utforma hypoteser. Slutsats-Efter genomförd analys har vi genererat följande hypoteserH1.Vid samgåenden finns det en tendens till att kravet på den formella styrningen ökar, vilket innebär ett större ansvar för företagsledningen.H2.Vid samgåenden finns det en tendens till att företagsledningen relativt kort efter det faktiska samgåendet delegerar ut ansvaret för integrations-och förändringsarbetet i organisationen.H3.Vid samgåenden finns det en tendens till att företagsledningen beslutar om användandet av uppbyggnadsmetoden vid upprättandet av budget..

I denna rapport behandlas en strategi för systemutveckling som kallas för evolutionär prototyping. Evolutionär prototyping innebär att utveckla system i inkrementella bitar där system får växa till ett driftsystem för vidare evolution. Det finns också andra former av prototyping som explorativ, experimentell och kooperativ prototyping där prototyperna kastas bort och ett nytt system konstrueras. Många metodologier finns för att stödja processen att utveckla informationssystem. På grund av tillgången till CASE-verktyg och fjärde generationens utvecklingsverktyg har evolutionär prototyping blivit allt mer populärt i praktiken.

Syftet med studien var att undersöka vilka aspekter av arbetstillfredsställelse som upplevs påverka valet att stanna kvar inom en organisation. En kvalitativ studie genomfördes för att lägga fokus på deltagarnas personliga upplevelser. Studien genomfördes inom en polismyndighet i Mellansverige och intervjuer genomfördes med sex av myndighetens medarbetare. Datan analyserades med hjälp av induktiv tematisk analys. Resultaten visade att det föreligger individuella skillnader för den upplevda arbetstillfredsställelsen.

Detta arbete har haft som målsättning att belysa och behandla möjligheter och problem vid utformande av informationsstrukturer i intranätsammanhang. Arbetet har genomförts i samarbete med Volvo Lastvagnar Komponenter i Skövde. En fallstudie har gjorts där Volvos intranät utvärderats. Dessutom har ett experiment genomförts där samband mellan katalog- och länkstruktur klargjorts. Undersökningens syfte är att uppnå en länkstruktur som tillåter användarna att utföra sitt arbete effektivt och att uppnå en katalogstruktur som inte är förändringsbenägen.

Organisationen X är en traditionell linjeorganisation där en av linjerna arbetar uteslutande i projektform. Detta har lett till att vissa problem har uppstått, exempelvis nya hierarkiska strukturer, ett oklart rapporteringsförfarande samt att kollisioner i produktionen har uppstått. Uppdraget med detta examensarbete var att utforma en ny organisationsmodell som på ett bättre sätt illustrerar organisationens starka projektverksamhet, då den befintliga upplevdes som ofullständig.Utifrån en teoretisk referensram som berörde organisationsstrukturella variabler samt projektvariabler utformades en analysmodell samt ett intervjuunderlag som användes vid fem personliga intervjuer.Utifrån det empiriska materialet visade det sig att den organisationsmodell som Organisationen X tidigare hade innan denna uppsats genomfördes, redan i hög grad illustrerade organisationens mer organiska och decentraliserade karaktär. Vi valde av den anledningen att utveckla den redan befintliga modellen, men på ett bättre sätt visa Organisationen X starka projektverksamhet som på ett tvärfunktionellt sätt berör organisationens fyra linjer..

Då arbetsplatserna kan upplevas som allt tystare är det av vikt att det trots allt finns individer som larmar om oegentligheter inom de egna organisationerna. Individer som gör så kallas whistleblowers och denna studie syftar till att försöka förstå en del i de bakomliggande orsakerna till detta beteende. Vi har studerat vilken betydelse den rådande organisationsstrukturen samt individens inre principer har för whistleblowing. Studien är kvalitativ och består av fem intervjuer med såväl personer som agerat whistleblowers, samt personer som i sin yrkesroll fyller en funktion som whistleblowers. Alla våra intervjupersoner är kopplade till människovårdande organisationer.

GEHC är en del av GE koncernen som har som sin uppgift att vara ledande inom sitt affärsområde. För en sådan organisation är det viktigt att ha ett framgångsrikt samarbete och att allokera sina resurser på bästa möjliga sätt för att skapa innovativa produkter. GEHC upplever ett missnöje i den innovativa processen mellan finans- och FOU avdelningen. Detta missnöje är en brist i kommunikationen som försvårar samarbete, informations- och kunskapsöverföring mellan dessa två avdelningar. GEHC har bestämt sig för att genomföra en organisatorisk förändring där avsikten är att förbättra samarbetet mellan FOU- och finansavdelningen i den innovativa processen.

Huvudsyftet med denna uppsats var att beskriva och analysera vilka interna hinder för organisk tillväxt som upplevs i mogna företag. Syftet var vidare att föreslå hur dessa hinder kan övervinnas. Uppsatsen gjordes utifrån en kvantitativ surveyundersökning med en Internetenkät. Undersökningen genomfördes bland 45 mellanchefer inom Industrial Hose, en affärsenhet inom Trelleborg AB. I teorikapitlet förklaras hur entreprenöriella och intraprenöriella aktiviteter gynnar företag som ämnar växa organiskt.

Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur en byråkratisk organisation arbetar för att på en och samma gång vara såväl regelstyrd som deltagaranpassad samt hur detta påverkar individerna som deltar i verksamheten.För att uppnå syftet har det utgåtts från följande frågeställningar:  Hur upplever deltagarna samarbetet med konsulten?Hur ser Arbetslivsresurs metod för arbetet med deltagare i omställningsuppdrag ut?På vilket sätt individanpassar konsulten mötet med deltagarna? För att uppnå syftet har kvalitativ metod tillämpats. En intervju har genomförts med en konsult på Arbetslivsresurs som bland annat arbetar med omställningsuppdrag samt har intervjuer utförts med åtta deltagare som medverkat i omställningsuppdrag i anslutning till Arbetslivsresurs. Resultatet visade att konsulten i samtalet med deltagarna använder en arbetsmetod som utgår från individen. Vidare visade resultatet att samarbetet medfört positiva upplevelser för deltagarna samt upplevde deltagarna ett individanpassat bemötande i stor utsträckning. .

I denna studie undersöks hur personer i HR position upplever och arbetar med sin företagskultur, samt huruvida respondenterna anser att de kan styra med hjälp av denna. Tyngdpunkt ligger på respondenternas personliga uppfattning av ämnet vilket i sin tur diskuteras i förhållande till litteraturen. Studien är av kvalitativ karaktär med en abduktiv metodansats. Urvalet bestod av åtta respondenter från företag inom tjänste-, produktion-, tjänsteproduktion och serviceföretag. Ett bekvämlighetsurval gjordes för att säkerställa att företagen hade en uttalad företagskultur samt att respondenterna kunde bidra med sin syn på området.