This is a case study which investigated the perceived consequences of the organizational change that was implemented in January 2013 at Karlstad University. The study aimed to explore the experiences of the employees concerning the changes in organizational structure and internal communication. This was done through a set of eight individual standardized qualitative interviews with members from different departments. A lot of effort and thought was given to the ethical implications and to create a comfortable and open climate during the actual interviews to ensure that the respondents felt free to speak openly and honestly about their personal opinions and experiences.It is evident that the overall vision was ambitious; aiming to create a more effective organization through cutting off excessive administrative personnel and streamlining decision paths. However according to the opinions of the respondents it was clear that the result was far from the desired goal.

En 80-talist karaktäriseras bland annat av sitt meningssökande, gruppfokus och sökande efter trygghet i otryggheten. Dessa attribut talar för att dessa individer skulle preferera en decentraliserad organisationsstruktur där de får svar på sina relevansfrågor via stimulerande arbetsuppgifter och arbetsformer. Arbetsformerna får gärna lämna utrymme för ansvar och målstyrningen är kanske den styrning som bäst motiverar en 80-talist. en 80-talist är uppväxt i ett konsumtionssamhälle och uppskattar den monetära belöningen då denna fysiskt och tydligt symboliserar organisationens uppskattning. Det är dock väldigt viktigt att denna kompletteras av icke-monetära belöningar i form av uppskattning, delegerat ansvar samt stimulerande arbetsuppgifter.

Under de senaste decennierna har allt fler företag gått över från en hierarkisk organisationsstruktur till att vara mer decentraliserade. Denna förändring kräver en anpassning av styrmedel. Employer Branding används som verktyg för att vara en attraktiv arbetsgivare för både befintlig och potentiell personal och innebär ett slags värdestyrning. Studiens syfte var att undersöka hur Employer Brandingarbetet uppfattas av de anställda. En fallstudie genomfördes där sju anställda på ett företag intervjuades genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer.

Uppsatsen är baserad på en fallstudie gjord på Tetra Pak. Syftet med fallstudien var att utforma en lista med faktorer att som bör beaktas för att ett införande av ett Competence Management-system ska bli framgångsrikt. Tillvägagångssättet i fallstudien har varit en dokumentstudie och ett antal intervjuer. Använda teorier är hämtade från områdena Change Management, Knowledge Management, Competence Management och Human Resource Management. Undersökning resulterade i ett antal intressanta faktorer som bör beaktas.

This Bachelor?s thesis is about bossless organizations. We have observed that the hierarchical structure that the majority of organizations is structured by today is a remnant of a time long gone, and can be an obstacle for independent thinking and responsibility inside organizations. We want to question the accepted perception that an organization is best structured in a hierarchic form.The purpose of the thesis is to provide an understanding of how a bossless organization works and to give a concrete explanation of the consequences of this kind of organizational structure.The thesis is of a qualitative nature and is designed with an inductive approach at an organizational level. We conducted a case study on a bossless company and supplemented this with secondary sources from three other bossless organizations.It concludes that the bossless approach can work and that there are a number of advantages to benefit from it.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Bakgrund: I det kunskapssamhälle vi är på väg in i blir kunskapen viktigare även för företag. Väl använda rutiner för överföring och skapande av kunskap lägger grunden för bestående konkurrensfördelar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en modell för överföring och skapande av kunskap i en organisation. För att göra detta kommer vi att: · Ge en definition på kunskap. · Studera förutsättningar och hinder som finns vid överföring och skapande av kunskap.

Denna uppsats beskriver en underso?kning av de organisatoriska konsekvenserna Trafikverkets bildande medfo?rt genom studera Underha?ll som a?r ett av Trafikverkets verksamhetsomra?den. Att inte uppna?tt ma?len som ligger till grund fo?r en omorganisering efter att omorganiseringsprocessen a?r klar ses i den ha?r studien som ett problem. Studien har fokuserat pa? enheten Underha?ll eftersom det ger en hanterbar storlek och avgra?nsning av studien.

Denna uppsats syfte är att undersöka vilken roll olika fastighetsbolag i Malmö anser sig ha för att påverka segregationen. Vi vill se om det utförs någon styrning från företagen och om typen av ägandeform spelar någon roll för fastighetsägarnas sätt att arbeta med segregationen. Först ägnade vi oss åt litteraturstudier i det aktuella ämnet vilket vi följde upp med intervjuer i tre företag med olika ägarformer. De företag vi intervjuade hade alla olika ägandeskap såsom kommunal, kooperativ och privat. Ägandeformen har betydelse i arbetet mot segregation. Mest påtagligt är det i det privata företaget där ägaren har avgörandet om företaget skall arbeta med detta.

Denna uppsats handlar om grupper av medlemmar i lantbrukskooperativa företag och deras protester gentemot föreningens styrelse och ledning. Syftet är att förstå varför proteströrelser uppstår i lantbruksföretag, de drivande medlemmarnas prioriteringar och syften och genom det söka vägar för styrelsen att hantera eller ta vara på dessa proteströrelser. Uppsatsens teoretiska referensram är institutionell ekonomi, med dess agent- och transaktionskostnadsteorier liksom Albert Hirschmans klassiska voice & exitteori. Organsiationsteori och teori om subkulturer ger perspektiv på proteströrelser sett som ett socialpsykologiskt fenomen. Inom ramen för uppsatsen har en kvalitativ studie genomförts bland Arla Foods ambas svenska medlemmar. Fem grupper av medlemmar, som under de senaste fem åren genomfört tämligen omfattande proteströrelser gentemot föreningen, har genomgått gruppintervjuer i så kallade fokusgrupper. De transkriberade intervjuerna utgör uppsatsens analysunderlag. Förenande var en allmän grundmurad misstro mot föreningens interna information, ett starkt krav på fördjupad och omfattande kommunikation mellan såväl företagsledning som medlemmar, men också medlemmar olika regioner emellan.

Bakgrund: Kunskap har på senare år erkänts som en viktig resurs för att uppnå konkurrensfördelar. Problemet som företag möter är hur den kunskap medarbetarna innehar skall kunna utnyttjas på ett effektivt sätt.Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda hur enskilda teknikinriktade konsultföretag internt kan skapa och sprida, för företaget relevant, kunskap inom organisationen.Avgränsningar: Studien behandlar yrkeskunskap inom tre tekniska konsultföretag i Linköping. Genomförande: Undersökningen har genomförts via 5-8 personliga intervjuer vid vardera av våra tre fallföretag.Resultat: En helhetsförståelse kring företaget är viktigt för medarbetarna för att kunna leverera bra lösningar. Helhetsförståelsen uppnås genom de fyra kunskaperna och tar främst sin utgångspunkt i den tysta kunskapen. Organigrafer tydliggör vart de kontaktytor som möjliggör överföring av tyst kunskap mellan individer finns.

Till fo?ljd av kommunikationsteknologins omfattande utveckling har arbetssituationen pa? ma?nga platser fo?ra?ndrats. Medarbetare i organisationer har idag nya kommunikationskanaler att ta ha?nsyn till, och att prioritera blir sa?ledes en mer komplex aktivitet. Denna studie a?mnar underso?ka hur prioriteringar go?rs av medarbetare i olika enheter, samt hur strukturella och kulturella system pa?verkar medarbetarnas syn pa? prioriteringar och tid.

Det har stormat lite kring Helsingborgs stads sätt att tillämpa marknadshyror på den kommunalaverksamheten. Ett område som berör många och väcker starka känslor. Varpå vi valda att studera Helsingborgs sätt att hantera marknadshyror. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att samla in fakta om Helsingborg och deras sätt att hantera internhyror. Utifrån teorierna kring organisationsstruktur, interpriser och transaktionskostnader har det empiriska materialet sedan undersökts för att kunna ge råd och rekommendationer till en kommun om hur internprissättning av hyror kan hanteras på skolor.

Denna rapport är skriven inom ramen för magisterkursen Management och på uppdrag av HSB Malmö. Rapporten är indelad i tre delar där den första utgör huvuddelen och syftar till att spegla vårt projektarbete på HSB Malmö. I denna delen beskrivs och tolkas HSB Malmö i nuläget, samt presenteras rekommendationer till hur ledningen i framtiden bättre ska kunna skapa organisatoriska förutsättningar för ett strategiskt förändringsarbete. Utifrån vårt syfte och den information som vi samlat in, har vi valt ut ett antal teman som vi anser är mest intressanta och utmanande för HSB Malmö att jobba med i önskan om att nå större framgång i strategiskt förändringsarbete. Dessa teman (medlemsorganisation eller vinstdrivande företag?, kundorientering, kommunikation och information, kompetens, visionsarbete, ledarskap, företagskultur och organisationsstruktur) utgör grunden för den diagnos av situationen på HSB Malmö som vi presenterar i rapporten.

The purpose of this thesis is to investigate and clarify the facts surrounding one of Vattenfall's district heating plants; The "solar field" and associated rock cavern in Lyckebo, Storvreta. The plant was built in the '80s by the formerly municipal utility,Uppsalakraftvärme AB, as an experimental building. A ground water filled cavern would serve as seasonal storage of solar heat from an adjacent solar field. Since both the energy company and the facility itself has undergone major changes over the past 30 years, there was a great need to gather facts in order to provide a picture of its current condition and potential for continued use. The thesis investigates the plant's history and problems with the rock cavern losses, and how the operation developed. It also presents the calculations regarding the possibilities of again supplementing the facility with solar energy - which is not the case today - as well as the economic conditions for it. Regarding a re-launch of solar energy, primarily a concentrating solar collector has been studied, as it has the advantages of an integrated control system.