UpplĂ€st fri vers upptar mycket liten plats inom den fonetiska och talteknologiska forskningen. Syntetiska modeller har Ă€nnu inte utarbetats för upplĂ€st fri vers, troligen pĂ„ grund av att det Ă€r svĂ„rt att faststĂ€lla poetiska effekter. LĂ„g talhastighet och sĂ€rskilda accent- och betoningsmönster Ă€r en del av en litterĂ€r konvention för den upplĂ€sta fria versen. Dessa parametrar Ă€r troligen knutna till den specifika talsituationen. Även poetiska effekter i form av unika prosodiska mönster för varje dikt tillhör konventionen för upplĂ€st fri vers.Auditiv, fonologisk och akustisk analys görs av en svensk poets upplĂ€sta fria vers; Kristina Lugns Om ni hör ett skott? Tidigare undersökning faststĂ€ller denna talares lĂ„ga talhastighet, vilken Ă€r enligt konventionen för upplĂ€st fri vers.

Genom historien har mycket mark dikats ut för att förbÀttra förutsÀttningarna för jordbruk. Det har dock medfört att vÀxter och djur förlorat livsmiljöer. Samtidigt har vattnets transport mot havet pÄskyndats vilket minskar den naturliga reningen och bidrar till övergödning av vattendrag och kustvatten. TÀtbebyggda omrÄden bidrar ocksÄ till ökade flöden eftersom andelen hÄrdgjorda ytor ökar nÀr tÀtorterna expanderar eller förtÀtas. HÄrdgjorda ytor hindrar vattnets naturliga infiltration i marken.

Denna studie belyser nÄgra svenska statliga myndigheters genomförande av FN:s konvention om barnets rÀttigheter. Ambitionen Àr att fördjupa förstÄelsen av och fÄ ökad insikt om betydelsefulla förutsÀttningar vid ett implementeringsarbete sett ur ett systemteoretiskt perspektiv. Studien baseras pÄ semistrukturerade intervjuer med myndighetsrepresentanter. Genom framstÀllande av myndigheternas hierarkiska nivÄer: ledarnivÄ, organisationsnivÄ och kontextnivÄ, skildras respektive nivÄs betydelse och medverkan under konkretiseringen av konventionen. Studien indikerar att en kombination av information, yttrande och förstÄelse mellan de olika nivÄerna, Àr av central betydelse betrÀffande realiserande av Barnkonventionen..

Kantzoner har en lÄng tradition i odlingslandskapet och anvÀnds i dag som en miljöÄtgÀrd som finansieras med ersÀttningar för att minska nÀringslÀckage frÄn Äkrarna och bevara biologisk mÄngfald. Behovet av denna typ av ÄtgÀrder Àr en konsekvens av mÀnniskans utnyttjande av naturen, dÀr denna formats för att anpassa mÀnskliga behov med begrÀnsad hÀnsyn för hur naturen pÄverkas av detta. Metoder för hÄllbar utveckling efterfrÄgas och med detta i Ätanke tillÀgnas fokus i denna litteraturstudie kantzonernas potential att bidra med vÀrden för bÄde miljö och mÀnniska.Studien riktar sig mot möjligheten att skapa naturliga habitat dÀr de mÀnskliga insatserna bidrar med positiva vÀrden för naturen, samtidigt som hon kan ta del av de vÀrden som produceras i kantzonen. Resultatet visar pÄ att det finns en god möjlighet att producera biomassa samtidigt som produktionen i sig gynnar inbindningen av kol, minskar nÀringslÀckage och ökar den biologiska mÄngfalden. Potentialen för kolinbindning berÀknas vara 31% högre i grÀsmarker jÀmfört med Äkermark vilket genererar en möjlig kolinlagring pÄ 95 ton/hektar.

I detta arbete presenteras ett gestaltningsförslag för ett upplevelselandskap vid VĂ€stra brottet i Slite, ett 89 hektar stort och 45 meter djupt stenbrott pĂ„ norra Gotland dĂ€r det bryts kalksten för cementproduktion. Kalkindustrin beskrivs i Region Gotlands översiktsplan som en av öns basnĂ€ringar. Dock kommer denna ofta i konflikt med olika naturskyddsintressen och det finns omrĂ„den som Ă€r utpekade bĂ„de som riksintresse för naturvĂ„rd och för vĂ€rdefulla Ă€mnen och mineraler. I VĂ€stra brottets nĂ€rhet finns naturmiljöer dĂ€r mĂ„nga rödlistade arter har inventerats. Kalkstensbrottet och dess miljöer med tidiga successionsstadier har potential att i framtiden bli en fristad för hotade arter som tidigare har gynnats av hĂ€vd och brukade marker. År 2021 berĂ€knas brottet ha nĂ„tt sin brytningsgrĂ€ns och den befintliga efterbehandlingsplanen, med fokus pĂ„ att införa naturhabitat frĂ„n nĂ€rliggande omrĂ„den, slutförs. Detta arbete har sin utgĂ„ngspunkt i denna komplexa och dynamiska miljö. En miljö dĂ€r naturen möter det industriella kulturlandskapet.

Hammarby Sjöstad Àr en ny stadsdel i Stockholm. Vid planeringen av detta omrÄde sattes detupp ett speciellt miljöprogram. Generellt sett skulle allt göras dubbelt sÄ bra som vid tidigarebyggda bostadsomrÄden. För vatten och avlopp blev utslÀppskraven sÄ hÄrda att detnuvarande reningsverket i Henriksdal inte kunde uppfylla dessa mÄl. DÀrför byggdes det ettnytt reningsverk, Sjöstadsverket, dÀr Stockholm Vatten kunde testa ny avanceradreningsteknik.I en av försökslinjerna utvÀrderas biologisk foforreduktion istÀllet för kemisk fÀllning avfosfor.

Ekosystembaserad förvaltning bygger pÄ en helhetlig syn pÄ ekosystemen och dess förhÄllande till mÀnsklig aktivitet. Förvaltningsplanen för Barents hav utanför Norge Àr ett de lÀngst framskridna försöken till implementering av denna förvaltningsmodell. LÄng vÀg ÄterstÄr dock för att uppnÄ de mÄlsÀttningar som satts och sÀrskilt gÀller detta miljömÄlet för biologisk mÄngfald. Trots att fiskeri utpekats som den största pÄverkningsfaktorn pÄ biologisk mÄngfald har det varit lite fokus pÄ fiskeriernas negativa konsekvenser i arbetet med förvaltningsplanen. Den hÀr uppsatsen försöker ge en bild av hur personer som jobbar inom förvaltningen ser pÄ vÀrdet med förvaltningsplanen, hur de uppfattar dess brister, och just varför de tror att fiskeriet negativa konsekvenser fÄtt liten uppmÀrksamhet.Helhetlighet och tvÀrsektoriellt samarbete kunde konkluderas som de frÀmsta vÀrdena med förvaltningsplanen.

I det Àldre jordbrukslandskapet finns en biologisk mÄngfald som man bl.a. försöker bevara genom att via EU:s miljöstöd stimulera lantbrukare att hÀvda betesmarker och slÄtterÀngar med gammaldags metoder. Men Àr ÄtgÀrderna effektiva och uppfyller de sitt ÀndamÄl? Syftet med denna studie var att Äterinventera 10 stycken provytor frÄn 2002 pÄ gÄrden Brofallet, för att se hur artsammansÀttningen hos kÀrlvÀxter hade pÄverkats av nio sÀsongers Äterupptagen hÀvd. GÄrden ligger helt omgiven av skog, isolerad frÄn annan jordbruksmark.

Relationen mellan bi och mÀnniska Àr sÄ pass gammal att man inte helt sÀkert kan sÀga nÀr den uppkom, men man vet sÀkert att honungsbin varit tÀmjda av mÀnniskan i minst 4000 Är. Under hösten 2006 och vÄren 2007 skedde dramatiska förluster av honungsbin i USA och Kanada. Colony Collapse Disorder, (CCD) kallades syndromet och snart kom det Àven oroande rapporter frÄn europeiska lÀnder om ovanligt stora vinterförluster. Kontentan Àr att förlusten av biologisk mÄngfald Àr nÄgot som borde oroa hela samhÀllet och nÀr pollinerande insekter försvinner Àr det sÀrskilt orovÀckande, dÄ detta i sin tur kan ha en negativ inverkan pÄ vÀxters reproduktion.Detta projekt utgÄr frÄn frÄgestÀllningen: Hur kan jag som designer inbjuda till en kroppslig upplevelse av problematiken kring bidöden? Projektets ledord Àr skörhet och ?det stora i det lilla? och artefaktens primÀra funktion Àr att synliggöra och undervisa i kÀnslan av vad bidöden kan medföra, snarare Àn att vara kommersiellt gÄngbar eller förhÄlla sig till en tydlig mÄlgrupp.

UtgĂ„ngspunkten för följande uppsats Ă€r dynamiken mellan FörĂ€ldrabalken, FB, 6:8 och artikel 8 Den europeiska konventionen angĂ„ende skydd för de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna och de grundlĂ€ggande friheterna, EKMR. FB 6:8 innebĂ€r ett ingrepp i familjen dĂ„ vĂ„rdnaden om ett barn flyttas över pĂ„ nĂ„gon utanför familjen. Detta ingrepp i familjen som FB 6:8 medför innebĂ€r inte enkom att den faktiska vĂ„rdnaden överflyttas utan stadgar om överflyttning av den rĂ€ttsliga vĂ„rdnaden. Överflyttning av vĂ„rden baseras inte pĂ„ bristande omsorg i sig utan grundar sig frĂ€mst pĂ„ att barnet kan ha bott i ett familjehem under en lĂ€ngre period och rotat sig dĂ€r. I uppsatsen utreds huruvida FB 6:8 Ă€r förenlig med artikel 8 i EKMR och motiveringen bakom reglernas tillĂ€mpning.

The aim of my thesis is to unveil orientalistic powerstructures in the new national curriculum for religious studies in Swedish upper secondary schools. Western imperialism and modernistic ideals has formed the Swedish perception of what constitutes as Swedish, this perception also influences the Swedish religious understanding. This understanding is imbedded in the national curriculum for religious studies which enables a western hegemony to prevail..

I takt med urbanisering och samha?llstrender har utvecklingen och samha?llsplaneringen av sta?der blivit allt viktigare. BREEAM Communities a?r ett relativt nytt, brittiskt, certifieringssystem fo?r stadsdelar och fungerar som ett verktyg samt bedo?mningsunderlag fo?r samha?llsplanerare. Verktyget fungerar som ett systematiskt underlag fo?r att kunna bygga ha?llbara stadsdelar och tar sa?ledes ha?nsyn till alla tre dimensioner av ha?llbarhet; sociala, ekonomiska och ekologiska.I Sverige har stadsdelscertifiering pa? senare a?r uppma?rksammats.

MÄlet med uppsatsen har varit att undersöka hur det gÄr att arbeta med rekreationsvÀrden i en vinstdrivande produktionsskog, frÄn plantering till avverkning. Uppsatsen Àr uppbyggd utifrÄn tre frÄgestÀllningar; Hur kan man utveckla produktionsskogar med högre rekreationsvÀrden? Hur pÄverkar en sÄdan utveckling den vinstdrivande produktionen? Vad finns det för regler och styrmedel inom skogsbruket idag och hur pÄverkar de rekreationsmöjligheterna? Med hjÀlp av frÄgestÀllningarna har ett försök till underlag för vidare utredning tagits fram. Arbetet syftar Àven till att förmedla en överblick för hur det Àr möjligt att som landskapsarkitekt arbeta med landsbygdens utveckling. Första delen i uppsatsen Àr en litteraturstudie, hÀr undersöks varför rekreation skall finnas inom produktionsskogen och vad som eftersöks i ett rekreationsomrÄde. I litteraturstudien diskuteras Àven skötselmetoder, certifieringar och lagar.

Den hĂ€r studien undersöker kontinuiteten, vitaliteten, exponeringen och möjliga naturvĂ„rdsĂ„tgĂ€rder i Solnas ekmiljöer. Enligt det 16:e miljökvalitetsmĂ„let "ett rikt vĂ€xt och djurliv" ska den biologiska mĂ„ngfalden bevaras och nyttjas pĂ„ ett hĂ„llbart sĂ€tt för nuvarande och framtida generationer. Gamla ekar har visat sig hysa en hög biologisk mĂ„ngfald, men tyvĂ€rr minskar estĂ„nden av jĂ€ttetrĂ€d kontinuerligt i Sverige samtidigt som föryngringen gĂ„r lĂ„ngsamt eller i vĂ€rsta fall helt avstannat. Åsikterna om jĂ€tteekarnas minskning verkar enstĂ€mmiga och bero pĂ„ kontinuitetsglapp, upphörd hĂ€vd, igenvĂ€xning, plantering av gran pĂ„ gamla odlingsmarker, brist pĂ„ skötsel och ny bebyggelse i urbana miljöer. Kontinuiteten studerades genom att undersöka fördelningen mellan vĂ€rdefulla ekar och ekeftertrĂ€dare i hela SolnaomrĂ„det samt i fyra bestĂ€mda ektrakter.

Uppsatsens syfte Ă€r att mot bakgrund av Sveriges implementering av Århuskonventionen art. 9.3 diskutera miljöorganisationers roll i miljöprocessen, och miljöprocessens funktioner. Århuskonventionen art. 9.3 ger en ganska vid rĂ€tt för miljöorganisationer att överklaga myndighetsbeslut med anknytning till miljön. NĂ€r Sverige ratificerade konventionen 2005 ansĂ„gs det i Sverige att vĂ„r lagstiftning i stort stĂ€mde överrens med konventionen.