Sverige har ratificerat ett antal internationella konventioner och direktiv under de senaste Ären, bland annat Bernkonventionen samt Art- och Habitatdirektivet samt konventionen om biologisk mÄngfald. I dom besluten som vi har antagit ingÄr vÄra fem stora rovdjur, björn, varg, lo, jÀrv och kungsörn som arter som skall tillgodoses med ett starkt skydd. I dessa konventioner och direktiv stÄr det klart och tydligt att huvudregeln enligt konventionen att all avsiktlig fÄngst och all avsiktligt dödande skall vara förbjudet. Det skall ocksÄ vara förbjudet att avsiktligt störa djuren, sÀrskilt under deras yngeltid och under vintervilan. Hur kan dÄ Sverige som land bedriva jakt pÄ dessa rovdjur? Ja, det finns undantag i konventionerna och direktiven som gör att det under vissa förutsÀttningar fÄr förekomma jakt pÄ dessa.

Tail-biting in pigs is an animal welfare issue and in Sweden during 2002 the producers lost tree million Swedish crowns because of tail biting. This economic loss depends on the pigs which are discarded at slaughter because of tail biting. Tail biting can be separated into two stages, "pre-injury" and "injury". The aim of this study is to investigate if tail biting depends on environment or genetic background.A lot of research on the environments effects on the behaviour of pigs but not so much on the genetic effects has been performed. The frequency of tail biting in pig farms influence among others of environment enrichment, ventilation, gender and breed of the pig.

TrÀd Àr ett viktigt inslag i vÄra urbana miljöer och mÄnga av stadens trÀd finns pÄ de begravningsplatser som Àr belÀgna inne i stÀderna. Den hÀr uppsatsen handlar om dessa trÀd och nÄgra av de vÀrden som trÀden har. Kulturhistoriska vÀrden, biologisk mÄngfald och sÀkerhet tas upp och behandlas med fokus pÄ den konflikt som kan uppstÄ dÄ olika aktörer som arbetar med trÀd pÄ begravningsplatser har olika intressen. Kulturhistoria, biologisk mÄngfald och sÀkerhet Àr alla viktiga att ta hÀnsyn till vid förvaltning och planering av trÀd pÄ begravningsplatser. Detta kan bara ske om det skapas ett större samarbete mellan dessa aktörer som kan utgöras av lÀnsstyrelse, biologer, antikvarier pÄ lÀnsmuseer och kyrkogÄrds förvaltning. I samband med arbetet har en inventering av trÀd pÄ nÄgra av de Àldsta kvarteren pÄ VÀstra kyrkogÄrden i Göteborg genomförts.

Det övergripande syftet med den hÀr uppsatsen Àr undersöka hur barn och unga upplever kultursatsningar som berör dem. FrÄgestÀllningar som har anvÀnts för att nÄ fram till syftet Àr: Hur ser barn och unga pÄ offentligt finansierade kultursatsningar jÀmfört med egen kulturell aktivitet? Hur ser barn och unga pÄ medbestÀmmandefrÄgor?Upplever barn och unga att de kan pÄverka kultursatsningar som görs i den utstrÀckning som de vill? Hur skulle barn och unga vilja utforma kultursatsningar för dem om de fick bestÀmma? Hur tÀnker barn och unga om artikel 12, 13 och 31 i Konventionen om barnets rÀttigheter? Skiljer barn och unga pÄ begrepp som kultur och fritid?PÄverkar det pÄgÄende paradigmskiftet som barndomsbegreppet och barnkulturbegreppet genomgÄr barns och ungas syn pÄ kultursatsningar som berör dem?Jag har genomfört en materialinsamling i form av en skriftlig enkÀt som ca 700 skolbarn har besvarat och en kvalitativ del dÀr jag genom 21 intervjusamtal och ett tjugotal spontana samtal har frÄgat barn och unga i Äldrarna 4 till 17 Är om hur de ser pÄ kultur och kultursatsningar. Jag anvÀnder hÀr Àven ungas svar frÄn en av BOŽs webbfrÄgor.Studien vilar pÄ en hermeneutisk grund dÀr tidigare teoretiskt material och forskning har anvÀnts kring utgÄngspunkter som makt och diskurs, barndom och barndomsdiskurser, kultur och barnkultur, barnets rÀtt till sitt eget perspektiv samt metoder och tillvÀgagÄngssÀtt vid materialinsamling frÄn barn och unga.Jag har vid sammanstÀllning av materialet frÄn mina informanter funnit att barn och unga vill i större utstrÀckning Àn nu bli tillfrÄgade angÄende satsningar pÄ deras kultur och fritid. Barn och unga skiljer inte pÄ begrepp som kultur och fritid, de vill nÄs av mer kultur och de vill vara med och utforma kulturutbudet sÄ att det passar deras ekonomi och situation.

Denna uppsats belyser familjehem som ett socialt fenomen ur socialtjÀnstens och familjehemmens egna perspektiv. Det kÀnsliga och komplicerade förhÄllande som rÄder mellan ett familjehem och det placerade barnets biologiska förÀldrar diskuteras utifrÄn fader - och modersrollen, med ett teoretiskt utgÄngslÀge..

Det gĂ„r att hĂ€vda att Sverige Ă€r förskonat frĂ„n katastrofala översvĂ€mningar och med största sannolikhet kommer vi inte behöva uppleva en förödelse sĂ„som den i Pakistan Ă„r 2010. Samtidigt finns det belĂ€gg för att översvĂ€mningar kommer intrĂ€ffa oftare och bli allt allvarligare i takt med att klimatförĂ€ndringarna fortgĂ„r. I framtiden kommer vi kanske uppleva hĂ€ndelser  sĂ„som den i Arvika Ă„r 2000 som mindre extraordinĂ€ra. I alla lĂ€gen behöver vi veta mer om det nuvarande lĂ€get för att kunna göra förutsĂ€gelser om framtiden.Den hĂ€r studien syftar till att kartlĂ€gga det rĂ„dande vattenföringslĂ€get i avrinningsomrĂ„det Åkerströmmen, norr om Stockholm. Detta genom att undersöka kulvertar och genom att analysera flödesfrekvenser.

Studien Àmnar undersöka den ideologiska grunden för tvÄ organisationers arbete mot barnvÄld och frÀmjande för barns rÀttigheter i Guatemala. Organisationerna Àr IM, Individuell mÀnniskohjÀlp och Unicef Sverige. Studiens frÄgestÀllning Àr Àven huruvida dessa idéer gÄr att relatera till ett rÀttighetsperspektiv inom utveckling. Den tvÄdelade frÄgestÀllningen syftar till att se undersöka hur synen pÄ rÀttigheternas roll betonas av det svenska utvecklingssamarbetet och dÀrmed Àven pÄverkar synen pÄ organisationernas barnpolitik. Som ett resultat av detta undersöks Àven pÄ vilket sÀtt rÀttighetsperspektivet ser frÀmjandet av barns mÀnskliga rÀttigheter inverkar pÄ utveckling som helhet.

The purpose of this study is to exam how two environmental organizations reason about the loss of biodiversity. The research questions are; what is the view in these organizations regarding biodiversity? What are the underlying environmental discourses behind their reasoning, and how do they reason about the risks associated with the loss of biodiversity? As a first part of this thesis a thorough review of existing literature and online resources about the actions of environmental organizations was conducted. Two organizations were interviewed, World Wildlife Fund (WWF) and Naturskyddsforeningen. The questions for the study were analyzed in light of DryzekÂŽs (1997) reasoning about environmental discourses and using the concept of risk by Beck (1998).

Idag Àr mÄnga stÀder belÀgna lÀngs kusten och nÀr stÀderna vÀxer innebÀr det att stora ytor vÄtmark försvinner. VÄtmarker i urban miljö kan genom rÀtt utformning erbjuda varierade miljöer med ett antal vÀrdefulla ekosystemtjÀnster. Exempel pÄ sÄdana ekosystemtjÀnster Àr vattenrening, omhÀndertagande av stormvatten, kvarhÄllande av nÀringsÀmnen i marken och möjlighet till rekreation i grönskande miljöer.1 Att anlÀgga vÄtmarker i en urban miljö kan innebÀra ett vÀrdefullt utbyte mellan mÀnniska och natur. Dock kan det finnas utmaningar kring att kombinera en rik biologisk miljö och en urban miljö med mÀnniskans förvÀntningar pÄ tilltalande estetik och möjlighet för rekreation. För att urbana vÄtmarker lÄgsiktigt ska restaureras och anlÀggas i stadsmiljö krÀvs det att de accepteras av stadens befolkning.

Filmbranschen a?r pa? ma?nga sa?tt en mansdominerad bransch. Hade ko?nsfo?rdelningen inte varit sa? sned a?r det rimligt att anta att filmutbudet hade haft en sto?rre ma?ngfald. Detta ga?ller fo?rsta?s a?ven fo?r andra kategorier som klass, etnicitet och sexualitet.

Den biologiska mÄngfalden Àr viktig inom lantbruket. Jordbrukslandskapets mÄngfald Àr vacker för mÀnniskan att se pÄ och spÀnnande och rogivande att vistas i. MÄngfalden innehÄller Àven en genbank som kan bli mycket etydelsefull i framtiden. Dessutom innebÀr oftast en rik mÄngfald bland ogrÀsen Àven en rik mÄngfald bland insekter och andra djur, dÀribland skadeinsekternas predatorer, vilket bidrar till produktiva Äkrar. OgrÀsens mÄngfald pÄ Äkern beror till stor del pÄ geografiskt lÀge, klimat och berggrund.

Kantzoner Àr omrÄden dÀr olika ekosystem möts och de varierar i skarphet och omfattning. OmrÄdena erbjuder hög biologisk diversitet dÄ de Àr en blandning av de mötande ekosystemen samt erbjuder sÀrskilda mikroklimat. Den biologiska diversititen pÄverkas av bredden, lÀngden och strukturen pÄ kantzonen och de har en biologisk betydelse i och med att de erbjuder habitat, skydd och föda till flera arter. För att pÄvisa var i landskapet det finns kantzoner kan verktyget GIS anvÀndas. I arbetet anvÀndes GIS för att avgrÀnsa omrÄdena som arbetet skulle handla om samt för att slumpa ut punkter för inventering i kantzonerna i dessa omrÄden.

En biologisk tork produktutvecklades inom detta examensarbete. Uppdraget innefattade dels skapande av ett utmatningssystem till restprodukter och dels en förnyad utformning av produktens grÀnssnitt mot mÀnniskan för att öka brukbarheten. Den befintliga versionen av produkten, kallad biotork, innehöll inget utmatningssystem. Det innebÀr att tömningsoperationen idag mÄste utföras av anvÀndaren med hjÀlp av en separat produkt som med hjÀlp av luft samlar restprodukterna i en pÄse.Examensarbetet genomfördes pÄ Högskolan i Skövde i samarbete med företaget Pegil Innovations AB som har sin verksamhet i Skultorp. Projektet började med att analysera den existerande torkens olika funktioner.

Koksverksgas har en carcinogen verkan och det Àr pga. sitt innehÄll av Polyaromatiska kolvÀten (PAH=PolycyclicAromaticHydrocarbons) dÀrför viktigt att begrÀnsa exponeringenför individen. Syftet med undersökningen Àr biologisk monitorering av exponering för PAH hos koksverksanstÀllda samt att ge personlig Äterkoppling. Resultaten ger de anstÀllda en möjlighet att pÄverka sin egen exponering, risk och dÀrigenom Àven minska den oro som framkallas i denna arbetsmiljö. Den valda undersökningsgruppen arbetar vid Koksverket SSAB i LuleÄ.

Fiskodling har visat sig pÄverka den biologiska mÄngfalden negativt, bl. a genom ökad nÀringsbelastning och Àndrad genetisk uppsÀttning genom att man avlat den odlade fisken pÄ andra egenskaper Àn vad som Àr fördelaktigt i det vilda. Syftet med denna studie var att undersöka vilken pÄverkan inplanterad fisk har pÄ invertebratfaunan och dÀrigenom den biologiska mÄngfalden. Studien Àr utförd pÄ HökensÄsomrÄdet i VÀstra Götalands lÀn dÀr det finns ett 20-tal sjöar som ingÄr i en sportfiskeverksamhet. I studien ingÄr sju stycken sjöar; fyra som Ärligen inplanteras med fisk och tre icke-inplanterade.