Sök:

Sökresultat:

486 Uppsatser om Konventionen om biologisk mćngfald - Sida 15 av 33

Det ska vara roligt, varierande och mindre asfalt : En uppsats om vad barns inflytande och delaktighet kan tillföra i samhÀllsplaneringen

Sedan FN:s konvention om barns rÀttigheter har barns inflytande och delaktighet i samhÀllsplaneringen stÀrkts i de frÄgor som rör barnet. Konventionen hÀvdar att det Àr barnens rÀtt att bilda och uttrycka sina egna Äsikter samt att dessa ska respekteras och tas pÄ allvar. Forskningen har genom flera studier kunnat konstatera att barns deltagande Àr ovÀrderligt i de frÄgor som berör dem men att projekt sÀllan vet hur man ska gÄ tillvÀga för att lyckas uppnÄ ett verkligt inflytande för barnen. I min uppsats undersöker jag hur barnperspektivet behandlas i planeringen och vid utformningen av staden med fokus pÄ vad barnen kan tillföra samt varför det Àr viktigt med barnperspektivet.  Jag har tillsammans med en grundskoleklass undersökt olika metoder och tillvÀgagÄngssÀtt dÀr barnen fÄtt möjligheten att uttrycka sina tankar och idéer kring sin nÀrmiljö pÄ ett varierat och kreativt sÀtt. Resultatet i min studie visar att barns perspektiv Àr komplexa men att de tillför ett unikt och nyskapande kunskapsunderlag som inte kan Ästadkommas utan barnen.

FörbÀttrad vattenanvÀndning pÄ Björnekulla Fruktindustrier AB : för ökad lönsamhet och bÀttre miljö

Björnekulla Fruktindustrier AB i Åstorp vill minska kostnaderna för sin vattenförbrukning i fabriken. Det Ă€r endast en liten del av den totala vattenkonsumtionen som hamnar i slutprodukten. Majoriteten av vattnet gĂ„r Ă„t för tvĂ€ttning av rĂ„varor och maskinell utrustning. Anledningen till att kostnaderna Ă€r höga Ă€r den stora andel kommunalt vatten som fabriken köper in. För att minskaden andelen har jag undersökt tvĂ„ alternativ, ett eget reningsverk för Ă„teranvĂ€ndning av vatten och en ny vattentĂ€kt.

Biologisk mÄngfald och ekonomisk tillvÀxt : En analys av Miljökuznetskurvan pÄ ett komplext miljöbegrepp

Det nya speciallÀrarprogrammet, som infördes 2007, fick en klar inriktning mot det specialpedagogiska förhÄllningssÀttet som redan gÀllde för det befintliga specialpedagogprogrammet. Utöver detta fick speciallÀrarprogrammet en fördjupad ÀmneskÀnnedom i lÀs- och skrivutveckling samt matematikutveckling i ett specialpedagogiskt perspektiv (SFS 2008:132). De bÄda specialpedagogiska utbildningarna, specialpedagog- samt speciallÀrarprogrammet, bygger emellertid pÄ examensordningar som till stora delar Àr samstÀmmiga. Huvudsyftet med denna studie Àr att granska hur utbildningsansvariga vid tre lÀrosÀten har förhÄllit sig till sitt förÀndrade utbildningsuppdrag. Det görs utifrÄn studier av dokument och intervjuer, för att undersöka hur de utbildningsansvariga har tolkat examensordningarna för specialpedagoger och speciallÀrare och sedan utvecklat tvÄ specifika utbildningar, samt hur de ser pÄ de bÄda yrkesrollerna.

Designkriterier för produktiva vÄtmarker: hur bör framtidens biogasproducerande vÄtmarker se ut?

Denna litteraturstudie syftade till att identifiera olika design- och skötselkriterier för anlagda vÄtmarker vars huvudsyfte Àr att producera biomassa till biogastillverkning. Syftet var Àven att utveckla en planeringsmodell för att sÀkra att alla aspekter som Àr viktiga beaktas i processen. Dessa aspekter inkluderar placering, utformning, val av vÀxtlighet, reglering av vattennivÄer och utformning av vÄtmarkens skörde- och skötselregim. Rapporten behandlar ocksÄ kriterier för att sÄdana vÄtmarker Àven ska kunna leverera ekosystemtjÀnster, sÄsom kvÀve- och fosforavskiljning, biologisk mÄngfald och fiske. Resultatet visar att det gÄr att kombinera en del av dessa med skörd med hjÀlp av mindre förÀndringar i designen.

GrÀnsöverskridande transporter av farligt avfall: kan Baselkonventionen lösa problemet?

Denna uppsats syftar till att utreda huruvida Baselkonventionen om grĂ€nsöverskridande transporter och slutligt omhĂ€ndertagande av farligt avfall har förmĂ„gan att lösa de problem den Ă€r avsedd att lösa. FrĂ„gan utreds utifrĂ„n ett antal regioner. UtgĂ„ngspunkten ligger i problematiken med farligt avfall, vilket gör att regionerna valts utifrĂ„n respektive problemomrĂ„de. De valda regionerna Ă€r VĂ€stafrika, ett omrĂ„de dĂ€r pengar ofta prioriteras framför miljö och hĂ€lsa: Nordamerika, en region med komplex reglering i mĂ„nga frĂ„gor som gör att internationella Ă„taganden kan krocka: EU, en union med förutsĂ€ttningar att utgöra förebild vad gĂ€ller attityden mot farligt avfall som miljöproblem och till sist Östasien, ett omrĂ„de i snabb ekonomisk utveckling som Ă€n sĂ„ lĂ€nge tar litet ansvar i frĂ„gan. InstĂ€llningen till farligt avfall som miljö- och hĂ€lsoproblem skiljer sig radikalt Ă„t mellan regionerna.

Internationellt tvingande regler - ett stort frÄgetecken i svensk arbetsrÀtt

I ett samhÀlle med ökad globalisering blir regler angÄende den internationella privat- och processrÀtten allt viktigare. Denna uppsats behandlar lagvalsregler, vilka gÄr att finna i Romkonventionen. Romkonventionens huvudregel Àr lagvalsfrihet. Det finns dock bestÀmmelser i konventionen som inskrÀnker denna möjlighet. Artikel 7 rörande internationellt tvingande regler Àr ett exempel pÄ detta och Àr Àven uppsatsens huvudÀmne.

ÅtgĂ€rder för biologisk mĂ„ngfald i parker : Fallstudier i Botkyrka, Haninge och NynĂ€shamn

Biodiversity consists of all life on Earth and in all forms. Biodiversity is often discussed at three levels: ecosystem, species and genetic variation within species. Biodiversity also provides many of the ecosystem services performed by nature and that we depend on, including cultural services such as aesthetic values, education and recreation. In Sweden the environmental objectives are central; there are 16 environmental quality objectives, and "A rich plant and animal life" is one of them. Conservation and sustainable use of biological diversity is a prerequisite for achieving also most other environmental objectives. Another environmental quality objective that is tied to a rich biodiversity in cities and biodiversity is "Good built environment" where cities, towns and other built environment should provide a good living habitat and contribute to a good environment.

Faktorer som pÄverkar VÀnerns öppna sandstrÀnder och möjligheterna för hög biologisk mÄngfald ? med mossor som indikatorer pÄ igenvÀxning

The sandy beaches of VÀnern are threatened by overgrowth and thereby the biodiversity is at high risk to decline. This study is based on an inventory of vegetation of overgrowth character and mosses. The frequency and spread of mosses is perceived as an indication of initial or present overgrowth. External factors that have been taken into consideration are wind-, wave- and ice erosion, the slope of the beach, wear and grade of exposure. The purpose of the investigation is to control the beaches grade of overgrowth and find out which external factor is of most importance for the maintenance of the biotope. The results show that the beaches environment is affected by the slope of the beach, grade of exposure, size, wear and overgrowth.

Biologisk behandling av oljeförorenad jord : Abiotiska faktorers inverkan och effekter av olika upplÀggningssÀtt pÄ nedbrytningshastigheten.

The purpose of this report was to investigate how the abiotic factors (temperature, pH, nutrients, oxygen levels and water content) would affect the decomposition of oil-contaminated soil and how a variance in structured soil would affect the decomposition-rate. A minor field-study was made and soil where structured in five different ways (one was a default pile and was used as a reference). The study took place over 137 days and three samples were taken (start, middle, end) and analyzed for aromatic and aliphatic compounds. The result of this study shows that there is a significant difference between all methods for the aliphatic compounds and no significant difference for the aromatic compounds. The abiotic factors that affect decomposition vary from organism to organism, depending on what type of environment it will function the best.

Bör Barnkonventionen bli lag i Sverige? : En komparativrÀttslig studie om barnets rÀttigheter i Sverige och Norge.

Abstrakt?Bör barnkonventionen bli lag i Sverige? ? En komparativrÀtts-lig studie on barnets rÀttigheter genom barnkonventionen i Sverige & Norge?Uppsatsen diskuterar med en komparativrÀttslig metodik implementeringen och inkorporering av barnkonventionen i Sverige och Norge. I tre steg Àmnar uppsatsen att undersöka huruvida barnkonventionen bör implementeras till fullo och göras till svensk lag pÄ samma sÀtt som Norge har valt att göra.Uppsatsen fokuserar pÄ FN:s barnrÀttkommittés yttranden kring hur lÀnderna sköter sina Ätaganden gentemot konventionen och en jÀmförelse har gjorts som visar att kommittén generellt sett verkar ge Sverige mer grundlÀggande kritik vilket indikerar att kommittén anser sig ha större och allvarligare kritik kring Sveriges tillgodoseende av barns rÀttigheter Àn kring Norges.Uppsatsen tar ocksÄ upp domstolsprocessen kring vÄrdnadstvister dÀr barnet ofta riskerar att hamna i klÀm. En jÀmförelse mellan vÄrdnadstvister i Sverige och Norge visar att det Àr vÀldigt smÄ skillnader mellan lÀndernas olika problemomrÄden som utgör skillnader i barns rÀttigheter som direkt kan hÀrledas till det faktum att Norge har inkorporerat barnkonventionen till fullo medans Sverige inte har gjort det.Vidare har uppsatsen gett en inblick i den svenska debatten kring för- och nackdelar med en inkorporering av barnkonventionen i svensk lag och har kommit fram till att en inkorporering överlag bör ge positiva effekter för barns rÀttigheter..

Grönytefaktorn, ett verktyg för en grön och tÀt stad? : fallstudier av förtÀtningsprojekt i Malmö

Uppsatsen undersöker grönytefaktorn som ett verktyg för att kontrollera andelen grönyta i förtÀtningsprojekt. Detta för att se om grönytefaktorn kan vara ett planeringsverktyg för att nÄ en grön men tÀt stad. Arbetet utgÄr frÄn de fyra aspekterna att en hög grönytefaktor ger en bÀttre infiltration av dagvatten i marken, ett bÀttre mikroklimat, en högre biologisk mÄngfald samt en mer rekreativ miljö för de boende. Om sÄ Àr fallet undersöks genom fallstudier. De omfattar förtÀtningsplaner i Malmö dÀr grönytefaktor och exploateringstal Àr berÀknade för situationen före och efter förtÀtningen har Àgt rum.

ILO 169, liberalism och respekt för ursprungsbefolkningar: en studie av grupprÀttigheter under svenska förhÄllanden gÀllande samer och ILO 169 del II

Ska mÀnniskor ses som individer eller ska dem ses som grupper? Denna frÄga har varit omtvistad gÀllande rÀttigheter och Àr skiljelinjen mellan liberal och kommunitÀr teori. NÀr det gÀller minoriteters rÀttigheter har de ofta fallit mellan dessa tvÄ tankegÄngar och det har visat sig att ingendera har lyckats respektera dessa mÀnniskors rÀtt pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt. Ursprungsbefolkningar har dÀrför fÄtt leva förtryckta, förföljda, diskriminerade, marginaliserade och har upplevt allt ifrÄn deportationer till regelrÀtta massaker. Som ett försök till att skapa rÀttvisa förhÄllanden har FN etablerat organet ILO, som i sin tur utvecklat en konvention för ursprungsbefolkningars rÀttigheter nÀmligen ILO 169.

Traditionell ekologisk kunskap i en framtid med lokala, sjÀlvförsörjande och urbana samhÀllen

Several scenarios point toward a future where we are far more people on Earth than today, where most of those people will live in cities and where oil no longer dominates in the transport systems and in agriculture as an energy source and where less energy will be available to us. The report investigates what areas in traditional ecological knowledge that can contribute to the transition that follows a future with less energy and establishes three areas with the potential of becoming important: areaspecific biological knowledge in societies that are more dependent upon its surrounding environment and its natural prerequisitesthe local management of these biological resources, which often means a fair sharing and sustainable handling of the resources and which has been observed in Nobel price awarded Elinor Ostrom?s researchthe world views that lie behind how the environment is considered and managed, world views that can inspire and point toward how we in the future should formulate world views that do not give the destructive modern management of the environment It is also noted that the magnitude of the city living in the future is a historical news and that very little research has been done in how traditional knowledge can be transferred into this kind of living..

Det rÀttsliga skyddet mot invasiva arter: vid införsel av gnagare som sÀllskapsdjur

Jag har i denna uppsats utrett det rÀttsliga skyddet mot det hot som införsel av sÀllskapsdjur samt utsÀttning av dessa kan utgöra mot den biologiska mÄngfalden. Jag har fokuserat pÄ icke inhemska gnagare eftersom det Àr en djurart som införs till Sverige för att hÄllas som sÀllskapsdjur. Det finns bestÀmmelser för hur införsel av sÀllskapsdjur inom EU och frÄn tredje land fÄr ske men dessa reglerar till största del införseln av de vanligaste sÀllskapsdjuren, till exempel hundar och katter. BestÀmmelserna har som huvudsakligt syfte att skapa ett djurskydd, inte ett skydd för den biologiska mÄngfalden. Trots att icke inhemska gnagare kan innebÀra ett stort hot mot den biologiskamÄngfalden om de introduceras i vÄr naturmiljö, medger bestÀmmelserna i princip fri införsel av upp till fem gnagare.

Baksidan av att gynna arbetsf?rm?ga: En normkonfliktsanalys av bed?mningen av aktiviteter under aktivitetsers?ttning i ljuset av FN:s konvention om r?ttigheter f?r personer med funktionsneds?ttning

I denna uppsats g?rs en analys av de normkonflikter som finns mellan F?rs?kringskassans bed?mning av aktiviteter under aktivitetsers?ttning vid nedsatt arbetsf?rm?ga enligt 33 kap. 21 ? SFB, och svenska ?taganden enligt konventionen om r?ttigheter f?r personer med funktionsneds?ttning (CRPD). Bed?mningen handlar om en aktivitet kan antas ha en gynnsam inverkan p? den f?rs?krades medicinska tillst?nd, vilket kan strida mot CRPD:s r?ttighetssyn som f?rkastar medicinska definitioner av funktionsneds?ttningar.

<- FöregÄende sida 15 NÀsta sida ->