Studie av koldioxidgradienter i havets ytskiktSofia SöderholmDenna studie bygger pÄ ett nyligen utvecklat instrument som har mÀtt koldioxidkoncentrationer pÄ tre olika djup i vattnet samt en nivÄ i luften. DÄ detta instrument var oprövat i vatten har en utvÀrdering av mÀtmetodens lÀmplighet för vattenmÀtningar utförts. Syftet med mÀtningarna var att undersöka ytvattnets vertikala koldioxidgradient för att med hjÀlp av denna kunna beskriva flödet av koldioxid mellan hav och atmosfÀr bÀttre. Detta flöde Àr en viktig del av den globala kolcykeln och en djupare förstÄelse för koldioxidflödets beteende kan i framtiden bidra till mer noggranna klimatprognoser. Hur de berÀknade flödena frÄn profilinstrumentet pÄverkas av temperaturgradienterna i vattnets ytskikt har Àven det studerats.

Den första juli 2007 kommer en ny transportrÀttskonvention att trÀda i kraft. Konventionen förbereds av FN-organet UNCITRAL och avser behandla internationella transporter, dÀr hela eller största delen av transporten sker till sjöss. De multimodala transporterna ? alltsÄ de dÀr mer Àn ett transportsÀtt anvÀnds i en transportkedja ? ökar stadigt i omfattning och behovet av en harmonisering av internationella transporter Àr stort. Eftersom UNCITRAL:s konvention Àmnar omfatta Àven till internationella sjötransporter anslutande landtransporter Àr ett av uppsatsens syften att undersöka hur omfattande denna multimodalitet Àr.

Aktuell studie undersöker hur fem socionomer inom kommunalverksamhet tÀnker kring tillÀmpandet av Barnkonventionen isocialt arbete. Fokus ligger pÄ deras egen arbetssituation; deproblem och möjligheter som de möter i sitt dagliga arbeteinom socialtjÀnsten. Underlaget för resultatet togs fram genomkvalitativa intervjuer med de femsocionomerna. Resultatet presenteras genom ett deskriptivtangreppssÀtt och problematiseras med hjÀlp avBarnkonventionen, mÀnskliga rÀttigheter ochBarnkonventionens lagstatus i Sverige. Intervjuerna visade attsocionomerna i mÄnga fall inte hade tillrÀcklig kunskap omBarnkonventionen som helhet.

Syftet med uppsatsen Àr att utvÀrdera tvÄ landskapsindex: ett formindex som berÀknar formen för varje markanvÀndningsyta ( eng. "patch"); ett diversitetsindex, som beskriver de olika markanvÀndningarnas relativa utbredning. Formindexet berÀknas pÄ tvÄ olika sÀtt, beroende pÄ om dess storleksberoende inkluderas eller ej. UtvÀrderingen körs för ett landskap pÄ cirka 50 km2, men Àven för tre mindre omrÄden i landskapet: Äkerbygd, mellanbygd samt skogs-bygd. Samtliga omrÄden jÀmförs sedan i tvÄ olika skalor, flygbild respektive satellitbild..

Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25) Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.

All over the world the urbanisation increases at the expense of green areas. Many plants and animals are endangered today because their habitats gets smaller or disappear. The green areas that are left in city centres and suburbs are often small and surrounded by roads and buildings. Despite this, several studies have shown that these small green areas may house large biological diversity.This project aims to study the biological diversity in small green patches in residential areas. The study has been carried out in RÄsunda in Solna municipality (Stockholm county) during the period May?July 2006.Three equivalent areas (5000?10 000 m2) with quite many old oaks were chosen for the study and inventoried for birds and saproxylic insects.

All over the world the urbanisation increases at the expense of green areas. Many plants and animals are endangered today because their habitats gets smaller or disappear. The green areas that are left in city centres and suburbs are often small and surrounded by roads and buildings. Despite this, several studies have shown that these small green areas may house large biological diversity.This project aims to study the biological diversity in small green patches in residential areas. The study has been carried out in RÄsunda in Solna municipality (Stockholm county) during the period May?July 2006.Three equivalent areas (5000?10 000 m2) with quite many old oaks were chosen for the study and inventoried for birds and saproxylic insects.

FN:s generalförsamling antog den 13 december den nya konventionen om funktionshindrade personers rÀttigheter. MÄlet med den Àr att mÀnniskor med funktionshinder skall kunna leva sjÀlvstÀndigt och delta till fullo i livets alla aspekter. 2001 satte Sveriges regering upp ett mÄl att alla enkelt avhjÀlpta hinder i lokaler öppna för allmÀnheten skall vara ÄtgÀrdade senast 2010. Rörelsehindrade motionerar i stor utstrÀckning för att hÄlla sig i form och som del av sin rehabilitering. Trots det stannar en del hemma pÄ grund av att tillgÀngligheten Àr för dÄlig.

Detta Àr en intervjustudie gjord med elva pedagoger verksamma i förskolan. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur pedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Resultatet visar att förskolepedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Man anvÀnder sig av skogen i inlÀrningen av naturkunskap men ocksÄ i exempelvis svenska och matematik. Pedagogerna sÄg möjligheter med skogen som till exempel att konkret visa barnen hur de olika Ärstiderna ser ut.

Den mest anvÀnda definitionen av begreppet hÄlbar utveckling lyder: ?En hÄllbar utveckling Àr en utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. Definitionen kommer frÄn rapporten ?VÄr gemensamma framtid? frÄn 1987. HÄllbar utveckling omfattar ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter samt samspelet och balansen mellan dem.

The aim of this study was to examine if biological early maturing girls and girls that percieved that boys treated them as older than they actually where drank more alcohol, were more delinquent, had more romantic relationships and sexual intercourse. Our data was collected from seven schools in Sweden. Significant relationships where found between early maturation and all four dependent variables. Significant relationships could also bee seen between how girls perceived that boys treated them and alcohol use, romantic relationships and sexual intercourse. For two of our dependent measures we found week interaction effects, for girls biological maturation and there perception of how boys treated them according to there age.

Syftet med denna uppsats Àr att studera vilka högtider som uppmÀrksammas i förskolemiljöer, varför just dessa lyfts fram samt att diskutera detta i förhÄllande till förskolans lÀroplan och Konventionen om barnets rÀttigheter. Uppsatsens empiri bestÄr av tjugo intervjuer med pedagoger verksamma i Stockholm med omnejd, vilka förmedlar att det Àr de sÄ kallade ?svenska högtiderna? som uppmÀrksammas och Àven firas. Andra religioners och kulturers högtider kommuniceras mest enskilt, med de barn som tillhör dessa. Den lÀroplan som förskolan sedan 1998 lyder under, talar om att överföra ett kulturarv till barnen.

Samemas hemomrÄde kallas för Sapmi och strÀcker sig frÄn Kolahalvön genom den nordliga delen av finska Lappland och de nordliga delarna av Sverige till nord Norges atlantkust Inom detta omrÄde har den samiska kulturen sitt starkaste fÀste. Renskötseln i Norden skiljer sig Ät mellan lÀnderna pÄ flera punkter. Den norska renskötseln Àr till exempel den betrogenaste och utgörs av flera olika distrikt och i vissa delar av landet ligger sommarbetesmarkerna vid kusten och vinterbetesmarkerna i inlandet, medan det kan vara motsatta förhÄllandena i andra delar av landet. I Sverige kan man dela upp renskötseln i följande.tre former: den som bedrivs av fj. Àllsamebyar, skogssamebyar och av koncessionssamebyar.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur flyktingbarnets rÀttigheter efterlevs i Europa samt hur Sverige lever upp till skyldigheterna i barnkonventionen i Àrenden enligt Dublinförordningen. Det Àr en litteraturöversikt över befintlig forskning pÄ omrÄdet, men Àven en kompletterande semistrukturerad gruppintervju har gjorts pÄ Migrationsverkets Dublinenhet. Tolkningsramen bestÄr av barnkonventionen samt etik i socialt arbete. Genom dessa utgÄngspunkter har vi i analysen försökt bidra till en större förstÄelse för hur verkligheten ser ut för flyktingbarnet i Europa. Studiens resultat tyder pÄ att barnkonventionens breda tolkningsutrymme gör det möjligt för stater att anpassa barnets rÀttigheter enligt konventionen till att gynna staten.

RĂ€tten till mark och vatten i lappmarken har genom Ă„rhundradena varit föremĂ„l för debatt i Sverige. En genomgĂ„ende intention frĂ„n statens sida har varit att nyttja lappmarkens resurser pĂ„ ett, för de olika tidsperioderna, Ă€ndamĂ„lsenligt sĂ€tt. De grupper som har bebott lappmarken, samer med eller utan renskötselrĂ€tt samt övrig befolkning, har dĂ€rför varit beroende av den statliga politiken. PĂ„ grund av att statens intentioner har medfört fördelar för olika grupperingar under olika epoker har konflikter varit och Ă€r fortfarande vanligt förekommande. År 1989 utfĂ€rdade FN:s fackorgan ILO en konvention, som fick namnet ILO 169, och behandlar ursprungsbefolkningars rĂ€ttigheter.