Denna rapport beskriver projektarbetet om tydliggörandet av vilka och hur mycket resurser som krävs i samband med interna reklamationer på copyprodukter samt skapandet av en beräkningsmall som tydliggör kostnaderna vid dessa reklamationer.Målet är att beräkningsmallen ska tydliggöra vilka kostnader det blir för interna reklamationer och därmed öka förståelsen för hur viktigt det är att alltid tillverka produkter med rätt kvalitet i alla processavsnitt genom hela produktionen. För att belysa vilka och hur mycket resurser som krävs för att ta hand om interna reklamationer på copyprodukter har berörda befattningar intervjuats efter en enhetlig intervjumall. Intervjumallen belyser frågor som vad respektive befattning har för huvuduppgift i samband med interna reklamationer, hur många arbetstimmar som krävs för varje befattning och vilka kostnader som uppstår. Resultaten av sammanställningen för interna reklamationer för copyprodukter redogörs. Beräkning av kostnader för interna reklamationer för copyprodukter tydliggörs genom tre tabeller. Kostnader för intern/extern personal och produktions-bortfall per maskin beräknas i en framtagen beräkningsmall.Kostnader för förbrukningsmaterialen redogörs. Därefter visas alla kostnader i en pivottabell.Förslag ges på hur en förbättring av kvalitén på copyprodukter kan ske för att undvika problem som interna reklamationer..

Detta examensarbete går ut på att jämföra olika produktionsalternativ för grisproduktion. För att göra detta har jag jämfört integrerad produktion och smågrisproduktion. Dessa två har jämförts i två olika storlekar.Jag har valt att räkna på lönsamheten i grisproduktionen. För att göra detta har jag jämfört olika storlekar och produktionsinriktningar. En stor satsning på ca 390 djurenheter och en mindre på under 200 djurenheter.

Målet med examensarbetet är att svara på frågan: "Är det resurssparande att öka detaljeringsgraden i BIM-modellen genom virtuellt uppreglade gipsväggar?" Rapporten behandlar en BIM-laboration som genomförts i samarbete med NCC i projektet Signalfabriken i Sundbyberg. Med programmet Lindab Revit Tools (LRT) reglades gipsväggar upp virtuellt och adderades till projektets byggnadsinformationsmodell (BIM). Materialet kvalitetssäkrades vid samgranskningsmöten och användes för att generera A3-handlingar för test i produktion. Testet och handlingen diskuterades med representanter från olika delar av byggprocessen och en reviderad handling utvecklades samt godkändes. Laborationen upprepades med syftet att effektivisera processen och erfarenheterna från detta ledde till att frågeställningen fick följande svar: Ja, om endast komplicerade områden modelleras.

Bomullstextilier är en av de mest återkommande råvarorna i textilierproduktion, trots att medvetenheten om dess miljöpåfrestande framställning ökat är den fortfarande en av de viktigaste globala handelsvarorna. I och med den globala handeln har företagens agerande utvecklats från att ha en lokal produktion och försäljning till att handla med olika leveranto?rer och underleverantörer över hela va?rlden. Det långa ledet leverantörer som krävs fo?r att framställa bomullstextilier kan tillsammans med andra faktorer, som kulturella och etiska skillnader, leda till komplikationer när det kommer till uppföljningen av företagens krav på leverantörerna.

Rapporten är en ekonomiskt jämförande studie mellan produktion av hybridasp och eukalyptus. Skötselprogram har tagits fram för att få ut ett nuvärde. För hybridaspen kommer skötselprogrammet från ett skogsförvaltningsföretag i Skåne. Skötselprogrammet för eukalyptus kommer från en privat skogsbrukare i Brasilien. Det är räknat på flera omloppstider, två för hybridaspen och sju för eukalyptusen, vilket blir 50 år framåt i tiden.

Idag kan vi se att företag har börjat med insourcing av deras produktion till skillnad mot den trend av outsourcing som tidigare funnits. Sourcingstrategin är en viktig del för de moderna företagen för att optimera vinster och behålla ledande positioner på marknaden. Fokus har fram tills nu varit att reducera personalkostnader genom outsourcing av produktionen till lågkostnadsländer. Syftet med den här rapporten är att förstå vad det är som har förändrats i företagens sätt att tänka kring sourcingbeslut och därmed varför de börjat med insourcing. Vi har startat med att studera litteraturen om insourcing och outsourcing som finns skriven om tillverkande företag i västvärlden, och med det skapa oss en bild av vad som har influerat de här förändringarna i företagens strategier.

Olika studier visar att animalieproduktionen, sett ur ett livscykelperspektiv, är en energikrävande verksamhet som tar stora markarealer i anspråk. I västvärlden konsumeras i genomsnitt större kött- och proteinmängder än vad kroppen behöver ur näringssynpunkt. Syftet med studien är att ur ett livscykelperspektiv och för svenska förhållanden kvantifiera den användbara energi från förnyelsebara resurser som kan ersätta användningen av fossila resurser, vid en minskad konsumtion av mjölk, nöt- och fläskkött motsvarande 5 kg protein per person och år. Detta motsvarar ca 15 % av dagens totala proteinkonsumtion i Sverige, 33 kg per person och år, och ca 23 % av dagens konsumtion av animaliskt protein, 22 kg per person och år. Det rekommenderade intaget av protein är 20 kgper person och år.

Den här uppsatsen studerar om och hur tjänsten e-bud, budgivning via Internet, påverkar utbudspriset och överlåtelsepriset på småhus i Sverige. Köpare och säljare måste söka på bostadsmarknaden för att finna information om utbudspris och överlåtelsepris i förhållande till område och kvalitet. Detta är en process som den moderna utvecklingen av informationsteknologin kan påverka förutsättningarna för. Överlåtelsepriset bestäms i regel av en budgivning mellan köpare och säljare medan utbudspriset antas vara säljaren reservationspris. Detta kan informationsteknologin också inverka på.

Den inredda buren är en kompromiss mellan frigående system och konventionella burar, och syftar till att ge hönsen möjlighet att i större utsträckning kunna utföra sina naturliga beteenden. Utanför Sverige är näbbtrimning vanligt förekommande och därmed även större gruppstorlekar. Det är av intresse att undersöka hur större gruppstorlekar skulle kunna tillämpas på den svenska modellen. Denna litteraturstudie har jämfört olika artiklar för att utröna om det förekommer en effekt av gruppstorlek på djurvälfärd och produktionsresultat. Djurvälfärd definieras i detta kandidatexamensarbete utifrån de fem friheterna. Forskningsresultaten har varierat och området är komplext.

Huvuddelen av avelsdjuren för slaktkycklingproduktionen i Sverige ägs av Lantmännen. Djuren utfodras idag oftast med skuren eller krossad pellets men funderingar finns på att byta till ett värmebehandlat mjölfoder då det eventuellt skulle kunna ge flera positiva effekter. Syftet med denna studie var därför att undersöka huruvida ett värmebehandlat mjölfoder, gentemot skuren pellets, påverkar produktion, ättid, krävans fyllnadsgrad, torrsubstans av träck samt exteriöra parametrar som djurens fjäderdräkt, hackskador, fothälsa och renhet. Dessa parametrar har studerats genom registrering av vattenförbrukning, fotografering i stallarna, fysisk bedömning av krävan, uppsamling och analys av träck, undersökning av äggskalskvalitet, exteriörbedömning samt kontinuerligt insamlad produktionsdata som värpprocent, foderförbrukning, äggvikt, antal kläckägg, golvägg, kassationsägg, dödlighet samt vattenförbrukning. Resultaten visade att det värmebehandlade mjölfodret gav längre ättid, signifikant lägre antal hackskador och färre antal kasserade ägg jämfört med pelletsfodret.

Ridning är för många en hobby, en verksamhet eller en livsstil. Hästar är något som binder samman landsbygd och stad. De berör olika delar av samhället med sin existens. De påverkar jordbrukets produktion, samhällsekonomin, den privata ekonomin och folkhälsan, för att nämna några saker. Tillgång till naturen är en av huvudanledningarna till att människor börjar rida och umgås med hästar. I många delar av Sverige möjliggörs detta av allemansrätten, men i områden, likt Skåne, där åkerlandskapet är dominerande råder även andra förhållanden. I allt mer tätbefolkade områden och där kraven på produktion höjs på jordbruket möts det urbana och rurala på ett sätt som inte kan tillfredsställas av dagens planering. Kravet på multifunktionella användningsområden och ytor ökar.

Huvudmålet med detta examensarbete var att undersöka om det för Södra timber är ekonomiskt hållbart att tillverka engångspallar till pelletsproduktionens tilltänkta säckningsanläggning i Långasjö, gentemot att köpa in engångspallar från en extern leverantör. Detta gäller då för 30 000 engångspallar om året.Intervjuer togs på Södra timber i Långasjö om vilket virke som var lämpligt från företagets sida att bli av med. Detta visade sig vara brädor av 19x75 mm och 75x75 mm. Dessutom beslutades i ett tidigt skede att en engångspall med måtten 1200x800 mm är en bra lösning då detta är europastandardens mått. Olika alternativ togs fram för hur man skulle kunna ta fram materialet och sänka produktionskostnaderna och avsåg då brädor 19x75 och klossvirke 75x75.

Debatten om hur oljan skall ersättas i Sverige till år 2020 pågår. Ett diskuterat alternativ är etanol, vars förbrukning förväntas öka. Sveriges etanolproduktion är beroende av EU:s tullstruktur, utan den blir fabrikerna i Sverige utkonkurrerade. Samtidigt är Sveriges handelspolitiska utgångspunkt att alla former av handelshinder skall motverkas. Om man skall satsa på en inhemsk produktion av etanol måste man gå emot handelspolitiken och inte propagera för en frihandel.

Träpellets är ett biobränsle som vid både tillverkning och hantering medför exponering för trädamm, kemiska föreningar samt mikroorganismer. Dessa ämnen har i flera olika studier kopplats till en rad hälsobesvär. I den här studien är syftet att undersöka arbetstagarnas hälsa vid produktion av träpellets och se om det kan kopplas till exponeringen vid produktion. Totalt deltog 68 arbetstagare i någon del av studien vid sex svenska företag med produktion av träpellets. För att kartlägga deltagarnas hälsa fyllde de i ett frågeformulär där resultaten sedan jämfördes med en kontrollgrupp.

Mitt projekt har gått ut på att producera en ljudberättelse för barn utifrån en befintlig utgiven bok. Jag har varit i kontakt med flertalet svenska bokförlag för att hitta ett lämpligt material att arbeta med samt har kommit överens med ett av dem att få ta del av deras utgivna verk, och bearbeta det enligt de överenskommelser vi arbetat fram tillsammans. Jag har sökt och sållat bland otaliga röstskådespelare runtom i landet efter de röstkaraktärer jag eftersökt för rollerna i ljudberättelsen och spelat in och handlett dem jag ansåg vara passande i Studio NetPort i Karlshamn. Jag har skapat egenkomponerad musik och ljudeffekter till ljudberättelsen, och spelat in dem både i Studio Netport samt i min egen hemstudio. Idén med projektet var att eftersträva en kommersiell produktion så mycket som bara möjligt, vilket jag till största del har gjort även om slutresultatet i detta projekt inte skulle bli det så har produktions- arbetet utifrån min sida blivit behandlat precis som om det vore det.