I dagsläget när det konventionella mjölkpriset är lågt söker lantbrukare sig efter alternativ till sin produktion. Syftet med detta arbete är att se om gården Byggningens lönsamhet blir bättre ifall dagens konventionella mjölkproduktion skulle läggas om till KRAV-godkänd mjölkproduktion. Vi har gjort två driftsplaner, en för dagens konventionella drift och en för KRAV-godkänd produktion. Vi har tagit siffror från Byggningens balans- och resultaträkning samt kompletterat med Agriwise kalkyler för den konventionella produktionen. I driftsplanen för KRAV-produktionen har vi utgått från den konventionella men istället använt eko-kalkyler från Agriwise.

Den bullerreducerande beläggnigen har en porös struktur som förbättrar dräneringen och reducerar buller vid källan men egenskaperna orsakar ett snabbt slitage och portäppning. Detta medför att beläggningen måste omläggas och rengöras oftare än en konventionell beläggning som t.ex. ABS 16. Kritiken mot den bullerreducerande beläggningen riktar sig på de höga drift- och underhållskostnaderna, detta gör att många väghållaren satsar på bullerskärm som bulleråtgärd.  Syftet med arbetet är att jämföra bullerreducerande beläggning med bullerskärm, för att reda på vilken bulleråtgärd är mer kostnadseffektivt under 20 år. Ett teoriavsnitt kommer att förklara och beskriva på ett tekniskt sätt: väg, ljud och buller, bullerskärm och bullerreducerande beläggningar.Kostnadsjämförelsen mellan bulleråtgärderna omfattar investering, drift och underhåll.

Kumla kommun är en växande kommun som har som mål att ha minst 25 000 invånare år 2025. En stadsutveckling och ökat näringsliv tror kommunen kommer leda dem i rätt riktning och som en del av stadsutvecklingen satsas det nu i stort på den nya stadsparken som är i full gång att anläggas sedan några år tillbaka. En stor del i den är Sjöparken, innehållande stora grönytor, sjöar, promenadstråk m.m. Det senaste projektet i Sjöparken, som invigts under våren är Växthuset. Det är en byggnad innehållande palmhus, orangeri, kameliahus, restaurang samt en del som de kallar Möjligheternas Växthus och som kommer att fungera i rehab- och integreringssyfte.

Uppsatsen bygger på begreppet ?Positive Deviance? och dess förändringsmetoder till att positivt förändra individers tillvägagångssätt och prestationer på arbetsplatsen. Metoderna förespråkar att befintliga positiva avvikares arbetssätt ska identifieras, analyseras och appliceras på resten av individerna i samma grupp via en ?bottom-up? process. Det med avsikten att skapa en bestående och lönsammare lösning som annars vanliga konventionella förändringsmetoder inte brukar lyckas åstadkomma.Med en abduktiv ansats och en kvalitativ fallstudie som innefattar sex semi-strukturerade intervjuer med ledare på ett kundserviceföretag så har flera likheter liksom skillnader upptäckts gentemot förespråkade förändringsmetoder.

Several scenarios point toward a future where we are far more people on Earth than today, where most of those people will live in cities and where oil no longer dominates in the transport systems and in agriculture as an energy source and where less energy will be available to us. The report investigates what areas in traditional ecological knowledge that can contribute to the transition that follows a future with less energy and establishes three areas with the potential of becoming important: areaspecific biological knowledge in societies that are more dependent upon its surrounding environment and its natural prerequisitesthe local management of these biological resources, which often means a fair sharing and sustainable handling of the resources and which has been observed in Nobel price awarded Elinor Ostrom?s researchthe world views that lie behind how the environment is considered and managed, world views that can inspire and point toward how we in the future should formulate world views that do not give the destructive modern management of the environment It is also noted that the magnitude of the city living in the future is a historical news and that very little research has been done in how traditional knowledge can be transferred into this kind of living..

Separation av ko och kalv sker tidigt inom både konventionell och ekologisk mjölkproduktion. Enligt KRAV:s tidigare regler skulle ko och kalv gå tillsammans under råmjölksperioden, det vill säga de första fyra dygnen. Nyligen ändrades reglerna till endast ett dygn och närmar sig i och med det praxis inom konventionell produktion, där djuren separeras omgående efter födseln. Detta innebär en stor kontrast mot nötkreaturens naturliga beteende, där ko och kalv skiljs åt i samband med kalvens könsmognad eller ännu senare. Studier har visat att den tidiga separationen inom mjölkproduktionen innebär en stress och ett potentiellt välfärdsproblem för både ko och kalv.

Sömn beskrevs som övergående, återkommande tillstånd av förändrad förnimmelse av omgivningen. Tidigare publicerad forskning visade att sömnproblem kunde leda till försämrad livskvalitet och följderna kunde misstolkas som demens. I distriktssköterskans uppgifter ingick att stödja delaktighet och egenvårdsförmåga hos individer med nedsatt förmåga till egenvård. Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskans omvårdnadsinterventioner kunde stödja äldre att uppleva tillfredsställande sömn. Metoden var litteraturstudie där 18 artiklar efter kritisk granskning inkluderades.

Ett hårt pressat lantbruk som med ökad prispress från utlandet och sjunkande lönsamhet kämpar för att finnas kvar. Bioenergin är ett helt nytt område som öppnat sig och erbjuder nya inkomstkällor och grödor till det svenska lantbruket.Att energipriserna ökar och i synnerhet ett ökande oljepris ger ett ökat intresse av bioenergi från svenska lantbrukares fält. Vad ska vi då odla? Frågan är bra ställd i perspektivet till vilka marker och förutsättningar man har som lantbrukare.Rörflen är en stark kandidat med sin mångsidighet från foder till förbränning i fastbränslepannor med alternativ värden för etanol tillverkning och biogas utan att odlingen behöver ställas om i några stora drag. Och att nyteknik pressenteras att göra biodiesel av biomassa ökar värdet av rörflen och dess rationella odling.Att det sedan är en växt som är inhemsk med goda övervintringsegenskaper gör den mer intressant än nya grödor med sämre odlingssäkerhet eller stora näringsbehov.Detta ledde mig att se om inte Rörflen skulle kunna vara en intressant gröda för södra Sverige som att den är i norra delen av landet, där den största odlingsarealen ligger..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur människor i en svensk storstad påverkas av exponering för miljöhot och en ökad medvetenhet om hur ett miljömässigt och hållbart liv kan uppnås. Jag har med stöd i Anthony Giddens, Ulrich Becks och Alberto Meluccis teorier, genom intervjuer och observationer hämtat exempel från aktuella alternativa storstadspraktiker som odling och byggemenskap. Dessa utgör nya sätt för storstadsmänniskor att utforma sin omgivande fysiska och sociala miljö och organisera sitt boende. Studien visar att människor som ägnar sig åt detta har en längtan efter småskalighet, leva mer i det lokala och fylla det med en djupare mening. Bakom initiativen finns även en önskan om närhet till naturen, kollektiv gemenskap, att finnas i ett sammanhang, som tidvis ges en andlig eller metafysisk innerbörd till dess utövare. De människor som ägnar sig åt dessa alternativa praktiker kan eventuellt anses utgöra en social rörelse. Dessa alternativa uttryck och praktiker har också potential att i framtiden bli en integrerad del av samhällets utformning. .

Med ett allt större globalt intresse för miljön och ökande trafikmängd på både svenska och utländska vägar har behoven av hållbara vägbläggningar ökat under de senaste årtiondena och förväntas öka ännu mer i framtiden eftersom transportbehoven ständigt ökar. Det har därför också blivit allt vanligare att det i bitumen tillsätts olika typer av polymerer för att erhålla asfalt med bättre egenskaper. Gummi från utslitna bildäck är en av de polymerer som blivit allt mer uppmärksammat under senare år. I flera länder både inom Europa och i resten av världen har användning av gummigranulat från kasserade däck i vägbeläggningar övergått från testverksamhet till en regelrätt användning. I Sverige har man inte kommit lika långt.

Intensivvård definieras av högspecialiserad och högteknologisk vård. Patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) är så kritiskt sjuka och/eller skadade att de inte kan vårdas på en vanlig vårdavdelning. Vårdmiljön utsätter patienten för flera yttre faktorer som kan leda till sömnstörning för patienten tillsammans med inre faktorer som stress, smärta och illamående. Intensivvårdssjuksköterskans specialistkompetens är att identifiera omvårdnadsproblem och utföra evidensbaserade omvårdnadsinterventioner för att förhindra komplikationer till följd av sömnstörning. Sömnen innebär flera läkande och uppbyggande processer som uteblir vid brist på sömn.

The aim of this study is to gain an understanding of former criminals' own experience of their entry into criminality and to identify and analyze the factors they use to explain their path into criminality. To study this area, a qualitative method has been applied with five semi-structured interviews of ex-criminals from an organization that works to help and support people who have previously been involved in crime by offering employment, education, and rehabilitation in order to be further integrated into society again. To analyze the respondents' stories about their way into criminality, the theory of social bond by Hirschi has been applied and contribute with insights in later criminal acts as well as the theory has been problematized to some extent. Today, there is a lot of research on different aspects that can explain the way into criminality in different aspects, on the other hand, research has largely been measured with a quantitative approach with statistics and self-reported data. This study therefore intends to apply a qualitative approach, where ex-criminals themselves describe their path into criminality.

SammanfattningDet självständiga arbetet gestaltar en trädgård i området Kobjer, nordväst om centrum i Lund.Huset som ligger på tomten, Villa Trift 3.0, är ritad efter en ekologisk byggnadsdesign och skafungera som en miljöanpassad bostad. Som huvudfokus i byggnadens uppförande finner viresurshållning, kretslopptänkande, sunda levnadsmiljöer samt en anpassning efter platsensförutsättningar. Trädgården är tänkt att gå i samma anda för att skapa en helhet tillsammans medbostaden. Målet med arbetet har varit att ta reda på hur vi kan gestalta trädgårdar uteftermiljöpåverkan, estetik och önskemål från beställaren.En litteraturstudie inleder arbetet för att få klarhet i vad en miljövänlig trädgård innebär. Denbörjar med beskrivandet av vårt förhållande till de levande processerna som finns i jorden.

Bakteriella patogener i livsmedel är en av de vanligaste orsakerna till sjukdom hos människa och djur världen över, därför är tillverkning av säkrare livsmedel en viktig uppgift. I dagsläget används oftast odling på selektiva substrat av bakterier för att påvisa patogener och tidsåtgången kan vara upp till en vecka. En molekylärbiologisk metod som kan minska tidsåtgången är microarrays, där detekteras målorganismen på DNA- eller RNA-nivå. Enkelsträngade oligonukleotider, så kallade sonder, tillverkas dit bakteriegenom, templat, hybridiseras. Sonderna designas så att de är specifika för de bakterier som ska påvisas och fästs i mikroformat på en mikromatris tillsammans med upp till tusentals andra sonder. Templatet som ska hybridiseras till sonden anrikas ofta för att sedan amplifieras via polymeraskedjereaktion. Templaten färgas in för att en scanner ska kunna avläsa resultaten av vilka templat som hybridiserats till vilka sonder och därmed påvisa bakteriella patogener. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur microarrays kan användas för att detektera bakteriella patogener i livsmedel och om tidsåtgången kan minskas.

By immersion in the situation of the food production today and a historical study of how past development has led us to this point, one goal of this essay is to discuss whether the current way of farming can be applied in a sustainable future. Another objective of the essay is to study the vision Vertical farming as an alternative approach, and to focus on different aspects of this phenomenon in order to provide as comprehensive a picture as possible.The paper, thus, seeks to broaden the views for alternative approaches regarding a well-established method which we often take for granted. The aim is also to initiate a discussion around the need to also take radical ideas in regard if we want to face the future in a sustainable manner. The method is a qualitative literary study where scientific articles and papers have been used to discuss the issues: why has the idea of Vertical farming arisen, what is Vertical farming and how is the Vertical Farm meant to operate? Does Vertical farming have a place in the sustainable city of the future? For a long time us humans lived as one with nature, in a symbiotic relationship in which we gave and took as a functioning part of an ecosystem.