Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka rådande praxis bland konsultföretagen vad det gäller redovisningen av projekt som löper över mer än en redovisningsperiod. Vi vill klargöra hur successiv vinstavräkning går till samt varför företagen redovisar de pågående projekten på det sätt de gör. För att få en så bra bild som möjligt vill vi jämföra olika konsultbranscher och företag i olika storleksklasser för att eventuellt kunna finna likheter och skillnader i dessa variabler. Metod: För att uppfylla vårt syfte med uppsatsen och för att kunna svara på vår problemställning började vi med att studera det som var skrivet inom området. Dock fanns det inte tillräckligt med information att finna.

Bakgrund: Marknadsföring är ett ständigt föränderligt område, och den tekniska utvecklingen har medfört både problem och lösningar. Digital produktplacering, vilket möjliggör infogning av produkter och varumärken i efterbearbetningen av en film- eller tv-inspelning, kan ses som en lösning på den traditionella produktplaceringens brister.Syfte: Syftet med studien är att presentera en konceptuell jämförelse mellan traditionell och digital produktplacering med fokus på att, inom ramen för det senare, beskriva, analysera och skapa en förståelse för fenomenet. Studien innefattar att en definition av digital produktplacering skapas, samtidigt som dess bransch exemplifieras och framtidstron utreds.Genomförande: Efter genomförd förstudie användes dokumentstudier, och intervjuer med fem aktörer inom produktplaceringsbranschen samt en medieforskare, för att studera fenomenet utifrån vårt valda syfte.Slutsats: Vår definition av digital produktplacering, ur marknadsföringssynpunkt, lyder: Digital infogning av produkter, eller varumärken, i tidigare inspelat medieinnehåll i syfte att påverka den avsedda målgruppen. Fenomenet anser vi komplettera traditionell produktplacering som marknadsföringsmetod och kommer därför troligen inte att ersätta densamma, utan istället verka i symbios. Däremot tycks framtiden se positiv ut för de båda fenomenens användande..

Kryssningsindustrin är en dyna-misk bransch som är under ständig förändring och utveckling. Branschens stora problematik är avsaknaden av en färdigproducerad produkt på kryssnings-destinationerna. Alla människor, platser, företag och organisationer som kryssnings-resenären kommer i kontakt med på destinationen är med och påverkar resenärens helhetsintryck. Detta innebär att samverkan mellan olika aktörer är nödvändigt för att skapa en attraktiv och konkurrenskraftig kryssningsdestination. Samverkan genom kluster handlar om att tillsammans nå gemensamt uppsatta mål och visioner, samt att ta tillvara på de olika resurser, människor och relationer som interagerar på en kryssningsdestination.

Detaljhandeln är en bransch i ständig utveckling och konkurrensen blir allt hårdare. För att en butik ska överleva krävs styrning och kontroll av verksamheten. Att medarbetarna agerar för organisationens bästa är viktigt och det gäller att hitta incitament för detta eftersom medarbetarna har egna intressen som inte alltid är förenliga med butikens. Styrning sker genom att organisationen använder sig av mål och prestationsmått, främst av finansiell karaktär, och icke-finansiella mål och mått kommer i skymundan. Inom detaljhandeln är dock icke-finansiella mål och mått, såsom kundnöjdhet och kvalitet betydelsefulla för överlevnad och konkurrenskraft.

Sammanfattning Titel: Tillväxt i småföretag, utifrån ett medarbetarperspektiv Nivå: Kandidatuppsats i Ledarskap och Organisation III, 15 hp Författare: Fatmir Maloku & Katarina Klein Utgivningsår: Ht 2011 Handledare: Anders Edvik Problemområde: Sammanfattningsvis beskriver tidigare studier kring tillväxt i småföretag, hur man ska förbereda sig inför en kommande förändring och hur man bäst handskas med denna. Dock studeras detta utifrån ett företagsperspektiv. Därför finns det intresse att lyfta fram medarbetarnas upplevelser. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att få en förståelse av hur tillväxt i ett småföretag upplevs utifrån ett medarbetarperspektiv. Uppsatsens bidrag: Bidraget av denna studie är en förståelse av medarbetarnas upplevelser av tillväxt i småföretag.Metod: Vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats och har använt oss av semi-strukturerade intervjuer på 11 respondenter. Vidare har vi använt oss av tillvägagångssättet grundad teori, för att på lämpligaste sätt besvara vår frågeställning. Resultat: Den röda tråden genom studien är att medarbetarna på en pratnivå är positivt inställda till tillväxten, men man upplever oro inför de förändringar som det innebär för framtiden. Risken är att tillväxt medför förändringar som skapar ett mer formellt och uppdelat företag där nuvarande företagskultur inte förs vidare. Vidare forskning: Det hade till en början varit av intresse att göra en komparativstudie med ett annat företag inom samma bransch.

Kvalitetsrörelsen avspeglar sig i managementteknologier såsom TQM och NPM som implementerats inom den privata- och offentliga sektorn. Inom NPM används MBO som dess främsta verktyg. MBO kan vid en jämförelse ses som en motsats till det TQM sägs stå för. Beställar-utförarmodellen som brukas inom NPM har privata sektorn som utförare. Det huvudsakliga syftet för denna studie är att undersöka om två organisationer tillämpar TQM eller MBO eller dessa i kombination.

Revisionsbranschen är en till synes omväxlande bransch. Antingen är det mossiga gubbar i gröna solskärmar, eller mångmiljardskandaler och offentliga rättegångar. Denna uppsats fokuserar på det senare; eller snarare följderna av dem. De enorma konkurser och förluster som uppstod då redovisnings- och revisionsfiffel upptäcktes i några av USA:s enormt stora företag i början av tvåtusentalet har nu fått efterkänningar världen över. Sarbanes-Oxley, den namnkunnigaste av dessa följder, är ett regelverk med stränga krav på företagens verksamhet och redovisning, och ännu strängare straff om dessa krav inte följs.

Arbetsmarknaden i Sverige har de senaste åren genomgått en markant flexibilisering i form av förändrade arbets- och organisationsformer. I takt med olika omvärldsförändringar har intresset för alternativa arbetsformer av diverse slag ökat. Bemanningsbranschen tillgodoser kravet på flexibla arbetsformer och är en bransch som har genomgått en kraftig tillväxt de senaste åren. I oktober 2008 antog EU ett bemanningsdirektiv vars syfte är att förena flexibla arbetsformer med en social trygghet för personal som hyrs ut av bemanningsföretag. Det antagna direktivet innehåller en likabehandlingsprincip som innebär att inhyrda arbetstagare ska ha minst samma grundläggande arbets- och anställningsvillkor som dem som anställts direkt av kundföretaget för samma tjänst. Syftet med uppsatsen är undersöka hur den svenska bemanningsbranschen påverkas av det nya direktivet.

Behovet av en granskare har sin grund i agentkonflikten. Revisors roll är att bedöma huruvida företagets finansiella rapportering ger en rättvisande bild. Revisionsprocessen och yrkesetiska regler kräver en professionell analys av företagets risker vid fastställande av revisionsarvodets storlek. Dessutom ställer revisionsmarknadens struktur egna krav på priset på revision. Antalet de största revisionsbyråer har reducerats till fyra, vilket bidragit till att marknads koncentration har ökat.

Bakgrund och problem: Den ökade harmoniseringen mellan länder har lett till att Bokföringsnämnden har skapat ett samlat regelverk för upprättandet av årsredovisningen. Det nya regelverket, K3-regelverket, är baserat på det internationella regelverket IFRS for SMEs. Tidigare forskning har fokuserat på effekter av en redovisningsstandard. Då lite forskning har fokuserat på hur företag implementerar en redovisningsstandard lämnar det ett glapp i helhetsbilden av förändringsprocessen. Vårt bidrag blir således att fylla detta gap för att öka förståelsen kring implementeringsprocesser.Syfte: Syftet är att öka förståelsen kring hur företag implementerar en ny redovisningsstandard.

Syftet med denna studie är att undersöka vad verksamma florister har för syn på anställningsbarhet inom yrket.Som förberedelse till studien har jag tagit del av tidigare forskning om anställningsbarhet, kvalitetsarbete inom gymnasieskolans yrkesprogram, en avhandling om bedömning av yrkeskompetens samt andra studentarbeten. Studien har genomförts med kvalitativ forskningsmetod genom semistrukturerade intervjuer av fem yrkesverksamma florister. Datamaterialet har bearbetats genom tematisk analys och är analyserad ur ett sociokulturellt perspektiv. Tolkningarna är gjorda med inspiration ur hermeneutiken.De tre mest framträdande teman i min analys rubricerar jag som:Floristens behov av kunskap och kompetens, Nyutexaminerad- men anställningsbar? En förändrad bransch.I resultatet framkom att de intervjuade floristerna i studien anser att de egenskaper som leder till anställningsbarhet i floristyrket främst är relaterade till social kompetens, att man fungerar bra i både arbetsgruppen och med kunder samt att man anpassar sig till normer och regler inom praxisgemenskapen.

Titel: Bonussystem ? I ett mindre verkstadsföretagNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Jens Jämtberg & Jonas Källänge-NilssonHandledare: Ann Wetterlind-DörnerDatum: 2011 ? MajSyfte: Syftet med vår uppsats är att analysera GF Ytbehandlings gamla bonussystem och det nuvarande. Vi ska lägga fram två förslag på nya bonussystem, som bygger på våra teorier, analyser och intervjuer med de anställda.Metod: Vi har i vårt arbete använt oss av en kvalitativ metod, genomfört intervjuer för att få en djupare förståelse för bonussystemen på GF ytbehandling. Vi har arbetat efter en deduktiv ansats för att vårt arbete bygger på flera teorier. Sedan jämfört teori med empiri för att kunna utveckla bonussystem som passar GF Ytbehandling.Slutsatser: Efter att analyserat GF Ytbehandlings tidigare bonussystem så hittade vi tydliga brister.

Fenomenet utsläppsrätter introducerades i Sverige år 2005, detta medförde ett nytt redovisningstekniskt problem för företagen att ta ställning till. IASB:s tolkningskommitté IFRIC gjorde ett uttalande IFRIC 3 ?Emission Rights? som föreskrev att utsläppsrätterna skulle klassificeras som en immateriell tillgång. Detta uttalande drogs tillbaka då en ändring i IAS 38 var nödvändig för att undvika en ?missmatch? mellan intäkt och kostnad.

Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns samband mellan mängden frivillig information i årsredovisningar och tio variabler. De tio variablerna utgörs av antal aktieägare, aktieomsättning på Stockholmsbörsen, antal börsnoteringar, antal år företaget har varit noterat på Stockholmsbörsen, antal anställda, omsättning, bransch, skuldsättningsgrad, räntabilitet på eget kapital och P/E-tal. Vi har genomfört en kvantitativ undersökning med ett deduktivt tillvägagångssätt. Utifrån de valda teorierna har vi bildat hypoteser avseende mängden frivillig information och de ovan beskrivna variablerna. Genom statistisk sambandsanalys har vi undersökt om våra antaganden var korrekta eller ej.

Inledning: M&A har blivit ett synnerligt omdebatterat område dels för att frekvensen av M&A harökat och även för att merparten av förvärven inte lyckas uppnå de anteciperade fördelarna medförvärvsprocessen. Det finns undersökningar som tyder på att 60-80 % av alla M&A misslyckasvilket gör ämnet än mer intressant att forska i.Syfte: Att öka förståelsen för M&A, undersöka de bakomliggande motiven till företagsförvärv ochvarför de så ofta misslyckas. Genom studien vill vi belysa problematiken i M&A samt få en godinblick i hur en så omfattande bransch som M&A alltjämt misslyckas.Metod: Vi har valt en kvalitativ metod med abduktiv ansats varpå vi genomfört intervjuer medpraktiskt erfarna utövare av M&A för att ta reda på varför företag misslyckas med förvärv.Sekundärdata har hämtats från vetenskapliga artiklar och litteratur. Metoden omfattar vidareuppsatsens validitet och reliabilitet. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av deteoretiska utgångspunkterna.Teori: Omfattas av grundläggande teoretiska utgångspunkter såsom agency, behavioral ochneoklassiskt teori tillsammans med tidigare studier i form av vetenskaplig artiklar för att ökaförståelsen för vad som kan föranleda M&A, hur förvärvsprocessen bör ske samt tänkbara orsaker tillnegativa utfall.Resultat och slutsatser: Vi har funnit att destruktiva motiv och skild motivbild mellan köpar- ochmålföretag kan påverka förvärvets utfall negativt vad gäller motiven till företagsförvärv.