Sökresultat:
249 Uppsatser om Kontrollerade frćgor - Sida 3 av 17
Individanpassad internetbehandling mot psykisk ohÀlsa med fokus pÄ arbetssituation
Psykisk ohÀlsa Àr idag den frÀmsta anledningen till lÀngre sjukskrivningar, nÄgot som leder till negativa konsekvenser för bÄde individ och samhÀlle. Internetbaserad behandling med kognitiv beteendeterapi har visat sig effektivt vid mÄnga former av psykisk ohÀlsa men det saknas kunskap om dessa behandlingsmetoders effekt vad gÀller att frÀmja arbetsförmÄga och minska sjukskrivningstid. Studiens syfte var att undersöka om en vÀgledd individanpassad internetbaserad KBT-behandling kunde minska psykisk ohÀlsa och förbÀttra arbetsförmÄga för deltagare (n=10) med bÄde psykisk ohÀlsa och nedsatt arbetsförmÄga. Behandlingen strÀckte sig över 10 veckor och testades i en öppen okontrollerad studie. Resultatet gav ett visst stöd för att interventionen kan minska psykisk ohÀlsa men inget stöd för att interventionen ökade den globala funktionsnivÄn eller arbetsförmÄgan.
Ăr det hur man har det eller hur man tar det? : - En studie om Ă€ldres subjektiva uppfattningar av kvalitet
Det har tidigare forskats pÄ sambandet mellan tillfÀlliga anstÀllningar och individers vÀlbefinnande. Forskningen har dÀremot inte uppmÀrksammat om lÀngden pÄ den ÄterstÄende avtalstiden har nÄgon inverkan pÄ de anstÀlldas psykiska hÀlsa. Syftet med denna studie var att undersöka om lÀngden pÄ den ÄterstÄende kontraktstiden kan predicera fotbollsspelares psykiska hÀlsa. Studien kontrollerade Àven om Älder, förÀldraskap och planer för framtiden kunde ha nÄgon inverkan pÄ spelares psykiska hÀlsa i relation till ÄterstÄende kontraktstid. Detta undersöktes genom en enkÀtstudie dÀr 101 professionella fotbollsspelare frÄn fem svenska elitlag deltog.
Den ÄterstÄende kontraktstidens inverkan pÄ fotbollsspelares psykiska hÀlsa.
Det har tidigare forskats pÄ sambandet mellan tillfÀlliga anstÀllningar och individers vÀlbefinnande. Forskningen har dÀremot inte uppmÀrksammat om lÀngden pÄ den ÄterstÄende avtalstiden har nÄgon inverkan pÄ de anstÀlldas psykiska hÀlsa. Syftet med denna studie var att undersöka om lÀngden pÄ den ÄterstÄende kontraktstiden kan predicera fotbollsspelares psykiska hÀlsa. Studien kontrollerade Àven om Älder, förÀldraskap och planer för framtiden kunde ha nÄgon inverkan pÄ spelares psykiska hÀlsa i relation till ÄterstÄende kontraktstid. Detta undersöktes genom en enkÀtstudie dÀr 101 professionella fotbollsspelare frÄn fem svenska elitlag deltog.
Behandlingsmetoder vid huvudvÀrk av spÀnningstyp: en litteraturstudie
HuvudvÀrk av spÀnningstyp (HST) Àr den vanligast förekommande formen av huvudvÀrk och dess höga prevalens leder till stora kostnader för samhÀllet. Syftet med denna litteraturstudie var att faststÀlla effekten av olika icke farmakologiska behandlingar vid behandling av HST. Sökning genomfördes i databaserna Medline, AMED, PEDro, Cochrane, Spriline och PsycINFO för artiklar publicerade frÄn 1992 fram till maj 2002. Trettio artiklar uppfyllde inklusionskriterierna. För att faststÀlla kvaliteten pÄ studierna anvÀndes tvÄ olika utvÀrderingsmodeller: NHMRC och SBU.
IntranÀt ? IgÄr, idag och imorgon PÄ vilket sÀtt kan organisationer skapa affÀrsnytta med Webb 2.0 lösningar i sina intranÀt?
IntranÀt Àr idag verklighet för mÄnga organisationer. Dessa system vÀxte fram nÄgon gÄng under 90-talet och finns idag i nÀstan alla större organisationer. Dessa system har dock inte utvecklats i samma takt som Internet. Det beror pÄ att intranÀt Àr mer kontrollerade och inte utvecklas naturligt utan beslut ifrÄn organisationens ledning. Samtidigt vÀxer Webb 2.0 sig starkt pÄ Internet.
Behandlingseffekt av KBT för social fobi pÄ en psykiatrisk öppenvÄrdsklinik
Social fobi Àr vanligt förekommande och tenderar att föregÄ andra diagnoser sÄsom depression. Huvudsyftet med föreliggande studie Àr att utvÀrdera KBT-behandling baserad pÄ Clark och Wells (1995) förklaringsmodell för social fobi, genom att pröva behandlingsresultatet frÄn en öppenpsykiatrisk klinik gentemot randomiserade kontrollerade studier. Studien baserades pÄ data frÄn 36 tidigare patientbehandlingar utförda av psykologer vid WeMinds specialistklinik. Som huvudutfallsmÄtt anvÀndes förÀndringspoÀng pÄ skalor för social fobi som visade stark effekt, i nivÄ med jÀmförda studier. DÀrutöver uppnÄdde totalt 78 procent av patienterna kliniskt signifikant förbÀttring och 75 procent bedömdes vara i remission efter behandling.
VÄldsamma lekar i förskolan : En kvalitativ studie om barns vÄldsamma lekar och pedagogers förhÄllningsÀtt
Syftet med studien var att ta reda pĂ„ vilken typ av vĂ„ldslekar som förekommer i den fria leken, hur leksaker anvĂ€nds i samband med vĂ„ldslekar samt hur pedagogerna stĂ€ller sig till detta. Ămnet i sig kan tyckas ha en negativ klang men vi anser att vĂ„ldsamma lekar bör lyftas fram och inte enbart kopplas till aggressivitet och nĂ„got dĂ„ligt, utan att det finns en plats Ă€ven för dessa lekar i förskolan. Studien Ă€r kvalitativ och empirin har samlats in genom observationer och intervjuer. Resultatet visade att mĂ„nga olika slags vĂ„ldsamma lekar förekom pĂ„ förskolan, dessa har vi valt att kalla för brĂ„klekar, krigslekar, rollekar med vĂ„ldsamma inslag, makt- och kamplekar och övriga lekar med vĂ„ldsamma inslag. Pedagogerna hade olika syn pĂ„ dessa lekar, en var helt emot och de andra tvĂ„ tyckte att de kan fĂ„ förekomma men under kontrollerade former.
Man Àr en vanemÀnniska? : en studie av det IT-baserade planeringssystemet Lapscare inom den offentliga hemtjÀns-ten.
Antalet Àldre i Sverige har ökat och det tillsammans med omorganisationer inom sjukvÄrden har skapat ett större tryck pÄ Àldreomsorgen. HemtjÀnsten Àr en stor del utav Àldreomsorgen och eftersom mÄnga Àldre vill bo kvar hemma, fastÀn de inte klarar sig sjÀlvstÀndigt, har hemtjÀnsten fÄtt stor betydelse. För att klara av det ökade trycket ersÀtter mÄnga hemtjÀnstgrupper den manuella planeringen med en IT-baserad planering. Lapscare Àr ett IT-baserat planeringssystem som införts i Varbergs kommun för att ta fram den optimala planeringen för hemtjÀnstinsatser. Studiens syfte Àr att belysa hur de Lapscareansvariga i den offentliga hemtjÀnsten uppfattar att Lapscare fungerar.
Effekter av utbildning till personer som lever med epilepsi : en litteraturöversikt
Bakgrund: Att leva med epilepsi leder till ökad psykisk belastning. Personer med epilepsi har ofta bristande kunskap om sjukdomen och behovet av utbildning Àr stort. Personen behöver lÀra sig symtom och sÀtt att undvika situationer som kan trigga anfall. VÄrdpersonal har en viktig roll nÀr det gÀller utbildning, rÄdgivning och stöd till personer med epilepsi och deras familjer. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva och utvÀrdera effekter av utbildning till personer med epilepsi och/eller dennes nÀrstÄende.
Sponsring som ett modernt kommunikationsverktyg : En studie i hur sponsring kan anva?ndas fo?r att fo?rtydliga varuma?rkesidentiteten
Syftet med studien var att ta reda pĂ„ vilken typ av vĂ„ldslekar som förekommer i den fria leken, hur leksaker anvĂ€nds i samband med vĂ„ldslekar samt hur pedagogerna stĂ€ller sig till detta. Ămnet i sig kan tyckas ha en negativ klang men vi anser att vĂ„ldsamma lekar bör lyftas fram och inte enbart kopplas till aggressivitet och nĂ„got dĂ„ligt, utan att det finns en plats Ă€ven för dessa lekar i förskolan. Studien Ă€r kvalitativ och empirin har samlats in genom observationer och intervjuer. Resultatet visade att mĂ„nga olika slags vĂ„ldsamma lekar förekom pĂ„ förskolan, dessa har vi valt att kalla för brĂ„klekar, krigslekar, rollekar med vĂ„ldsamma inslag, makt- och kamplekar och övriga lekar med vĂ„ldsamma inslag. Pedagogerna hade olika syn pĂ„ dessa lekar, en var helt emot och de andra tvĂ„ tyckte att de kan fĂ„ förekomma men under kontrollerade former.
ĂversĂ€ttning av ett chattsystem : FrĂ„n svenska till engelska i en virtuell lĂ€rmiljö
Syftet med denna uppsats Ă€r att översĂ€tta och lokalisera samt utvĂ€rdera en chatt frĂ„n svenska till engelska. Chatten utgör en social konversationsmodul, med en virtuell agent i ett matematiklĂ€rspel. Chatten Ă€r implementerad med AIML, som representerar indata- och utdatayttranden med mönster, bestĂ„ende av ord, fraser eller meningar. ĂversĂ€ttningen innebar att översĂ€tta dessa mönster i en ordlista. Denna anvĂ€ndes sedan för att generera en ny AIML-representation pĂ„ mĂ„lsprĂ„ket, det vill sĂ€ga engelska.
Faktorer som pÄverkar att leva med Irritable Bowel Syndrome : En litteraturstudie
Irritable Bowel Syndrom en kronisk sjukdom med symtom som buksmÀrtor, diarré och förstoppning. Diagnosen stÀlls genom anamnes pÄ symtomen och genom att utesluta andra sjukdomar. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som pÄverkar patienter att leva med Irritable Bowel Syndrome. Metoden var baserad pÄ Polit och Becks niostegsmodell. Databaserna var CINAHL och PubMed.
Behovet av kontroll bland intagna i fÀngelse : Samband mellan stress och hÀlsoÄngest bland intagna i kriminalvÄrden
Syftet var att undersöka samband mellan stress, hÀlsoÄngest, sjukvÄrdsbesök samt lÀkemedelsförbrukning i fÀngelsemiljö. Respondenterna var 66 mÀn i Äldrarna 21 - 68 Är med avtjÀnade straff frÄn en mÄnad till tretton Är och nio mÄnader. Studien baserades pÄ sjÀlvskattningsfrÄgeformulÀr vilket mÀter stress (Perceived Stress Scale, PSS ) och hÀlsoÄngest (Health Anxiety Inventory, Short Version, SHAI). Dataanalyser kontrollerade samband, predicerbarhet och interaktionseffekter. Resultatet pÄvisade samband och predicerbarhet mellan stress och hÀlsoÄngest samt med hur ofta intagna besöker sjukmottagningen men inget samband med förbrukning av lÀkemedel.
Upplevd motivation: En kvallitativ studie av tÀvlingsaktiva inom fitness
Syftet med studien var att undersöka upplevd motivation hos tÀvlingsaktiva inom fitness. Sex semistrukturerade intervjuer analyserades med en abduktiv tematisk ansats. Den teoretiska utgÄngspunkten var Self-Determination Theory (Deci & Ryan, 2000). Resultatet delades in i fyra teman: Fitness som livsstil, MÄlsÀttningens betydelse för tÀvlingssatsningen, Upplevd valfrihet i fitnessutövandet samt Identitetsskapande inom fitness. Resultatet pÄvisade en spridning i informanternas tal vad gÀller motivation.
Music, rhythm and movement
Bakgrund. Daglig rökning Àr förknippad med en ökad risk för postoperativa
komplikationer. Risken kan minskas genom att vara rökfri minst en mÄnad innan
en operation. RökavvÀnjning Àr ett preventivt arbete, dÀr sjuksköterskan
förebygger komplikationer samt uppmuntrar till livsstilförÀndringar. Syfte.