Hela samhället tjänar på en säker och lättframkomlig trafik både ur ett samhällsekonomisk och individuellt perspektiv. Trafikverkets trafikledningscentraler arbetar aktivt för att se till att alla som vistas på vägarna gör så på ett så säkert sätt som möjligt. Studien har konstaterat att det finns ett växande behov av att kunna utvärdera trafikledningens funktionalitet därav har ett utvärderingsverktyg utvecklats. Empiriskt material har införskaffats genom observationsintervjuer på Trafikverkets trafikledningscentraler för vägtrafik, totalt införskaffades 42 timmar observationsintervjuer över 6 dagar. Genom en kvalitativ tematisk analys har framgångsfaktorer eller teman identifierats för effektiv och funktionell trafikledning.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur fysisk aktivitet och socialt stöd påverkar fyra elevers upplevelse av mental hälsa med fokus på negativ stress.-          Hur påverkar fysisk aktivitet upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9?-          Hur påverkar socialt stöd upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9?MetodStudien har genomförts som en kvalitativ undersökning med utgångspunkt i hermeneutiken. För att besvara frågeställningarna har intervjuer med halvstruktur genomförts på fyra elever i årskurs 9. Intervjuerna genomfördes med ljudinspelning och varade mellan 15 och 30 minuter. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av Krav- Kontroll- Stödmodellen.

Bakgrund och problemdiskussion: Risker är någonting som har stor påverkan på företagets lönsamhet. Riskerna kan gälla alltifrån finanskriser till medvetna fel från ledande befattningshavare eller medarbetare. Enron var en skandal som fick betydande konsekvenser i världen. USA införde en ny lagstiftning som en följd av det inträffade. Avsikten var att minska risken för bristande rapportering.

Bakgrund: Medicinska problem som diabetes typ II innebär kräver högkvalitativ egenvård av en person diagnostiserad med sjukdomen. Egenvården kan påverka och påverkas av hur denne upplever psykosociala faktorer. Syfte: Syftet med studien var att belysa de psykosociala faktorer en person med diabetes typ II upplever. Metod: Studien var en litteraturstudie. Alla utvalda artiklar var så kallade peer-reviewed.

För att kalibrera väderradarna i Sverige finns en miniräknare med program som styr kalibreringen. Deluppgiften ?Program för kalibrering? innebär att överföra dessa program till en PC. Då ingen dokumentation finns om hur kommunikationen sker mellan radar och miniräknare, är första steget att analysera och jämföra programkoden från miniräknaren med informationen från en linjelyssnare. Därefter skrivs programmen i det grafiska programmeringsspråket Agilent Vee.

Bakgrund: Suicidförsök, en handling som är livshotande eller ter sig livshotande i syftet att avsluta sitt liv men som resulterar i överlevnad - ett stort folkhälsoproblem blandbefolkningen runt om i världen. Bara i Sverige utför mellan 1400-1500 människor varje år suicid och runt 9000 människor vårdas inom landets hälso- och sjukvård på grund av suicidförsök. Efter suicidförsök möts ofta individen med en negativ attityd i kontakt med vården. Dömande och avståndstagande förhållningssätt riskerar förvärra de suicidnära patienternas syn på sig själva. För hälso- och sjukvårdspersonal är det av yttersta vikt att inneha förmågan att bemöta de suicidnära patienterna på ett professionellt sätt.

Cancer är en av våra vanligaste sjukdomar och förekommer i alla åldrar. Individer som drabbas kan genomgå någon form av kris när de får diagnosbesked. Krisen kan ses som en akut emotionell stressreaktion. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser vid diagnos cancer. Vetenskapliga artiklarna söktes i databas Medline via PubMed.

Urininkontinens är ett stort hälsoproblem bland kvinnor i både Sverige och resten av världen, trots det är det få som söker hjälp för sina besvär. Det är en sjukdom som är förknippad med tabu och som inte blivit tillräckligt uppmärksammad inom Hälso- och sjukvård. Sjuksköterskor befinner sig i en position, i vilken de har möjlighet att stödja kvinnor i att prata om sina besvär och hjälpa dem att förstå vilken inverkan urininkontinens har på självkänslan och livet. För att kunna göra det är det viktigt att förstå hur urininkontinens påverkar kvinnors livsvärld och livskvalitet. Syftet med den här litteraturstudien var därför att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med urininkontinens.

Jag har jämfört hur unga människor lyssnade på inspelad musik på 1970-talet med hur unga lyssnar idag. Jag har gjort en enkätundersökning där två grupper, en som är ung idag och en som var ung på 1970-talet, fått svara på frågor om sitt musiklyssnande. Enkäten har jag kompletterat med fyra intervjuer. Den stora skillnaden när det gäller förutsättningarna för lyssnandet, är övergången från analog till digital teknik. Idag lyssnar vi mer vid datorn eller i portabla medier som mp3-spelare eller mobiltelefoner.

En människa som har överlevt ett plötsligt hjärtstopp eller lider av annan livshotande hjärtåkomma kan erbjudas behandling med en implanterbar defibrillator (ICD). Denna kan bryta en livshotande arytmi genom att ge ifrån sig en elektrisk stöt, en defibrillering. Det finns 5564 personer i Sverige som behandlas med ICD och sjuksköterskan kan under arbetslivet någon gång möta dessa patienter. Samtidigt som ICD:n räddar liv så påminns patienten om att kroppen inte längre fungerar som tidigare och detta leder till att livet förändras. Syftet med uppsatsen var därför att få kännedom om hur det är att leva med en ICD och upplevelserna kring detta så att sjuksköterskan kan möta dessa patienter på ett sätt som gynnar vårdprocessen.

Bakgrund: När ett barn blir kritiskt sjukt och behöver intensivvård kan det innebära enorma kroppsliga och mentala påfrestningar för föräldrarna. Föräldrarna har oftast en central roll i barnets vård och tillfrisknande, men kan uppleva besvär med att få sina personliga behov uppfyllda under barnets vårdtid. Syfte: Beskriva föräldrars uttryckta behov av stöd från sjuksköterskor när deras barn vårdas på BIVA. Metod: Litteraturöversikt med analys av kvalitativ data. Resultat: Fem kategorier presenteras i studien; stöd i form av begriplig information, stöd till att bevara föräldrarollen, stöd i form av tillit till sjuksköterskor, stöd till kroppsligt välbefinnande samt emotionellt stöd.

Dagkirurgiska operationer står för en stor del av den operativa verksamheten i dag. Många patienter upplever det fördelaktigt att opereras dagkirurgiskt eftersom det påverkar deras vardag i mindre grad. Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelse av att vara vaken under en operation i regional anestesi. Inklussionskriterierna var att de skulle ha varit vaken under sin operation, komma ihåg operationen samt vara över 18 år. Tio av de femton tillfrågade valde att delta, åtta var kvinnor och två män i ålder mellan 36 och 72.

Cancer är en av våra vanligaste sjukdomar och förekommer i alla åldrar. Individer som drabbas kan genomgå någon form av kris när de får diagnosbesked. Krisen kan ses som en akut emotionell stressreaktion. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser vid diagnos cancer. Vetenskapliga artiklarna söktes i databas Medline via PubMed.

Krishantering har under en lång tid legat på de offentliga aktörerna i samhället. Krisberedskapens historia ligger framförallt hos de offentliga aktörernas syn på krig och krigsföring. Detta kommer av att det finns likheter mellan krig och kriser, genom att människor kan skadas av ett hot. Därför måste samhället kunna organisera sig för att lösa detta. Detta har sitt ursprung från andra världskriget, då man organiserade civilförsvar för att möta beredskapen som fanns.

Barriärkonstruktionernas funktionalitet och säkerhet i framtida slutförvar för använt kärnbränsle ska garanteras i minst 100 000 år. Berget är en förutsättning för full funktion av övriga barriärer och är det yttersta skyddet mellan radioaktivt avfall och människa. Denna studie syftar till att undersöka byggandet av transporttunnlar genom borrning och sprängning med emulsionssprängämnen. Genom styrning och kontroll av utförandet vid borrning, laddning och initiering ska tunneldrivningen optimeras. Fokus ligger på noggrann konturhållning, effektiv indrift utan risk för omskjutningar och kontroll på sprängskadezon.